- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
177

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon sådan, om I ock stått alldeles bredvid instrumentet. Luften tyckes alltså vara lika diaterman som sjelfva tomrummet. Genom att flytta skärmen kunna vi förändra den värmemängd, som faller på stapeln; genom att draga den gradvis undan, kunna vi sålunda inställa nålen successivt på 40°, 50°, fiO°, 70° och 80°; och för hvarje sådan ställning upprepa försöket, I intet dylikt fall synes nålen röra sig det ringaste; likaså litet, om dess ursprungliga utslag är 10° eller 20°. Detta försök är en fråga, ställd till naturen; och dess tystnad tyda vi som ett nekande svar. Men en erfaren forskare nöjer sig ej så lätt med ett dylikt, och jag är ej rätt säker på, att vi hafva framställt vår fråga på det bästa möjliga sätt. Låtom oss noga öfvertänka. hvad vi verkligen gjort, och be-traktom till en början det fall, då utslaget varit som minst, d. v. s. 10°! Antagom, att luften ej vore absolut diaterman; att den verkligen absorberade en mycket liten del — låt vara Tii1oö — af det värme, som genomgår cylindern; skulle vi väl då vara i stånd att upptäcka denna dess verkan? En sådan absorption skulle minska utslaget med af dess belopp, således med Tji5 grad; en sådan förminskning skulle omöjligen kunna varsebiifvas. Men vi hafva ju icke inskränkt oss till en så liten värme-mängd; resultatet blef detsamma, då utslaget var 80° i stället för 10°. Här måste jag bedja Er anstränga Er uppmärksamhet, för att under en liten stund följa mig på ett något svårare område. Jag önskar nemligen göra en vigtig egendomlighet hos galvanometern rätt klar för Er. Under det nålen visar på 0°, må en värmemängd tillföras stapeln, tillräcklig att åstadkomma ett utslag af 1°. Antagom, att värmemängden derpå ökas, så att den åstadkommer utslag af 2°, 3°, 4°, 5°; då förhålla sig de ifrågavarande värmemängderna som 1:2:3:4:5; den sista är jemnt fem gånger så stor som den första. Men denna proportionalitet eger blott så länge rum, som utslagen ej öfverstiga ett visst belopp; ty i den mån nålen aflägsnar sig längre från nollpunkten, har strömmen allt svårare att verka på densamma. Den saken känner nog en sjöman, som arbetar med ett gångspel; alltjemt rigtar han sin kraft vinkelrätt mot häfstången, ty rigtades den snedt deremot, skulle blott en del deraf blifva verksam till gångspelets kringdrifvande. Likaså i fråga om den elektriska strömmen; står nålen i en märkbar vinkel mot strömrigtningen, verkar endast en del af strömstyrkan på densamme. Häraf beror det, att ehuru vär-memängden kan noggrannt uttryckas, och i förevarande fall verkligen uttryckes genom den deraf uppväckta strömmens styrka, Tyndall, Värmet. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free