Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
ringa bråkdel deraf ej är försvinnande liten, nålen ändock hålles
i sitt mest känsliga läge. Lyckas detta, hafva vi dermed
utomordentligt ökat vår observationsförmåga. Om en aldrig så liten
del af värmet absorberas af gasen, kunna vi öka denna dels
absoluta värde genom att öka hela värmebeloppet.
Till all lycka kan denna uppgift praktiskt lösas. I veten,
att om vi låta värme falla på stapelns båda sidor, upphäfva de
elektriska strömmarne hvarandra mer eller mindre, och att denna
neutralisering blir fullständig, om de åt båda sidorna meddelade
värmemängderna äro inbördes lika. Vår galvanometernål står
nu på 80° under inverkan af det genom cylindern
framström-mande värmet; jag aftäcker stapelns andra sida, som äfven är
försedd med en konisk reflektor, och ställer en kub med
kokande vatten derframför; nålen faller, som I sen, ögonblickligen.
Medelst en lämpligt inställd skärm kan den värmemängd,
som faller på denna stapelns andra sida, så regleras, att den
jemnt neutraliserar den första sidans; detta är nu verkstäldt,
och nålen pekar på 0°.
Här hafva vi således två kraftiga och fullkomligt lika
värmeströmmar, som falla på hvarsin sida af stapeln och af hvilka
den ena går igenom vår lufttomma cylinder. Om nu luft får
inträda i denna sednare, och denna luft utöfvar någon märkbar
verkan på värmestrålarne, måste den nu bestående jemnvigten
upphäfvas; den andra värmekällan måste segra öfver den första,
eftersom en del af dennas strålning absorberas; nålen, som nu
befinner sig i sitt känsligaste läge, måste göra utslag, och af
dettas storlek kunna vi noggrannt beräkna absorptionen belopp.
Se der grunderna för den apparat, hvarmed vi måste
anställa våra undersökningar öfver gasernas inflytande på
strålande värme! Emedlertid kräfves här så stor noggrannhet, att
en så grof apparat som den nyss omtalade ej skulle motsvara
ändamålet. Men I kunnen numera utan svårighet fatta
konstruktionen och användningen af den vida fullkomligare apparat,
till hvars beskrifning jag nu öfvergår och med hvilken de
ifrågavarande försöken i verkligheten blifvit anställda.
Mellan S och S’ (se titeltaflan) ligger prof cylindern, ett
inuti poleradt messingsrör, 4 fot långt och lufttätt tillslutet vid
ändarne medelst stensaltskifvor. Värmekällan C är en kub af
gjuten koppar, fylld med vatten, som alltjemt hålles kokande
medelst lampan L. Vid denna kub är fastlödd en kortare
cylinder, förmaket (synligt på taflan mellan V och S); det har
samma genomskärning som profcyhndern och kan förenas
lufttätt med denna vid S. Ur detta förmak kan luften utpumpas,
och strålarne från värmekällan inträda således genom S i prof-
12*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
