- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
199

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•199

area, i den andra och tredje 2 och 1, respektive; i den fjerde
voro de ännu mindre, och i den femte minst. Då i hvarje fall
den i 0 uppsamlade gasen infördes i profcylindern och på
vanligt sätt undersöktes, blefvo absorptions-beloppen, uttryckta i
samma enhet som härofvan, respektive:

20, 34, 47, 65 och 85.

Det är också bekant, att värme förstör ozon, och då jag
förmodade, att värme utvecklades i den sist använda apparaten
med de minsta skifvorna, omgaf jag densamma med en
blandning af is och salt. Härigenom bragtes absorptionen upp från
85 till 136 enheter*).

De qvantiteter ozon, som vid dessa försök utöfvade
inflytande, äro alldeles omätbara genom andra medel. I sjelfva
verket är ämnets absorberande verkan så betydlig, att det i detta
hänsende kan ställas vid sidan af oljbildande gas och
borsyre-ether-ånga; ja, det öfverträffar sannolikt, vid samma mängd,
både den ena och den andra. Ingen enkel gas, som jag
undersökt, förhåller sig alls jemförligt med denna; vid sina dallringar
i ethern måste den inverka kraftigt på detta medium. Ar den
verkligen syre, så måste den bestå af syrgas-atomer, förenade i
grupper — och detta är äfven min åsigt derom; då värmet
förstör ozonen, upplöser det sannolikt dessa föreningsband och
låter atomerna vibrera hvar för sig, men beröfvar dem på samma
gång denna märkvärdiga förmåga att såväl upptaga som utsända
etherrörelse, hvilken de under sin förening till grupper i så
hög grad egde.

Jag skall nu redogöra för en klass af företeelser, hvilka
vid sitt första framträdande väckte min synnerliga förvåning.
A id ett visst tillfälle var profcylindern fylld med alkohol-ånga
af Jjj atmosfers tryck, hvilken frambragte ett utslag af 72°.
Under det nålen ännu visade på denna höga ziffra, lät jag torr
luft inströmma i cylindern och kom dervid af en händelse att
kasta ögat på galvanometern. Till min förvåning sjönk nålen
genast ned till 0° och gick derefter upp till 25° på den
motsatta sidan; den torra luftens inträdande hade således ej
allenast upphäft den förra absorptionen, utan ock låtit vågskålen
sjunka till förmån för den mot värmekällan vända sidan af
stapeln. Jag upprepade försöket; nålen gick ned från 70° till 0°,
och derefter till 38° på motsatt sida. Jag insläppte i cylindern
ånga af svafvel-ether, som åstadkom 30 graders utslag, samt

*) Dessa resultat öfverensstämma fullkomligt med dem, som på helt
annan väg erhållits af de la Eive och Meidinger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:54:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free