- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
199

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•199 area, i den andra och tredje 2 och 1, respektive; i den fjerde voro de ännu mindre, och i den femte minst. Då i hvarje fall den i 0 uppsamlade gasen infördes i profcylindern och på vanligt sätt undersöktes, blefvo absorptions-beloppen, uttryckta i samma enhet som härofvan, respektive: 20, 34, 47, 65 och 85. Det är också bekant, att värme förstör ozon, och då jag förmodade, att värme utvecklades i den sist använda apparaten med de minsta skifvorna, omgaf jag densamma med en blandning af is och salt. Härigenom bragtes absorptionen upp från 85 till 136 enheter*). De qvantiteter ozon, som vid dessa försök utöfvade inflytande, äro alldeles omätbara genom andra medel. I sjelfva verket är ämnets absorberande verkan så betydlig, att det i detta hänsende kan ställas vid sidan af oljbildande gas och borsyre-ether-ånga; ja, det öfverträffar sannolikt, vid samma mängd, både den ena och den andra. Ingen enkel gas, som jag undersökt, förhåller sig alls jemförligt med denna; vid sina dallringar i ethern måste den inverka kraftigt på detta medium. Ar den verkligen syre, så måste den bestå af syrgas-atomer, förenade i grupper — och detta är äfven min åsigt derom; då värmet förstör ozonen, upplöser det sannolikt dessa föreningsband och låter atomerna vibrera hvar för sig, men beröfvar dem på samma gång denna märkvärdiga förmåga att såväl upptaga som utsända etherrörelse, hvilken de under sin förening till grupper i så hög grad egde. Jag skall nu redogöra för en klass af företeelser, hvilka vid sitt första framträdande väckte min synnerliga förvåning. A id ett visst tillfälle var profcylindern fylld med alkohol-ånga af Jjj atmosfers tryck, hvilken frambragte ett utslag af 72°. Under det nålen ännu visade på denna höga ziffra, lät jag torr luft inströmma i cylindern och kom dervid af en händelse att kasta ögat på galvanometern. Till min förvåning sjönk nålen genast ned till 0° och gick derefter upp till 25° på den motsatta sidan; den torra luftens inträdande hade således ej allenast upphäft den förra absorptionen, utan ock låtit vågskålen sjunka till förmån för den mot värmekällan vända sidan af stapeln. Jag upprepade försöket; nålen gick ned från 70° till 0°, och derefter till 38° på motsatt sida. Jag insläppte i cylindern ånga af svafvel-ether, som åstadkom 30 graders utslag, samt *) Dessa resultat öfverensstämma fullkomligt med dem, som på helt annan väg erhållits af de la Eive och Meidinger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free