•229 den oljbildande gasen ojemförligt mera aterman än kolsyran; här är förhällandet rakt omvändt, och skilnaden mellan båda allt större, ju mindre trycket är. När gasernas mängd ökas, minskas olikheten dem emellan; båda närma sig då i sjelfva verket till fullständig atermansi. Dessa försök visa, att närvaron af en ytterst ringa mängd kolsyra kan upptäckas genom dess verkan på strålningen från en koloxid-låga. Sålunda är ock inverkan af den kolsyra, som utandas från lungorna, fullt märkbar. En kautschuksäck fylldes ined dylik utandad luft; densamma leddes derifrån genom en tork-apparat, för att befrias från sin vattenhalt, och vidare in i profcylindern. Den absorberade då af strålarne från den nämnda värmekällan Vi hafva alltså här ett medel att med stor noggrannhet bestämma kolsyrehalten i den luft, som utandas, och jag meddelar här till bevis på metodens användbarhet — den kan tvifvelsutan efter vunnen erfarenhet ytterligare förbättras — en sammanställning mellan de resultat i afseende på lung-luftens procenthalt af kolsyra, som vid tre särskilda tillfällen erhållits 1) genom kemisk analys, 2) genom den här använda metoden: 1) 2) 4,31..............4,oo 4,66..............4,56 5,33 ............................5,22. Vattnet är som bekant i lager af måttlig tjocklek ett mycket genomskinligt ämne, d. v. s. dess molekulers perioder öfverensstämma ej med det synliga spektrums. Likaså genomsläpper det lätt de ultra-violetta strålarne, och vi kuuna således vara vissa, att dess molekuler i allmänhet hafva svårt för att försättas i hastiga vibrationer. Men då vi inträda inom de ultra-röda strålarnes område, blir förhållandet alldeles motsatt; i afseende på förmåga att absorbera sådana öfverträffas vattnet ej a/ något annat ämne. Vi hafva nyligen sett, hvilken stark inverk an dess ånga utöfvar på vätgaslågans strålning; äro nu det flytande vattnets molekularperioder desamma som ångans, så böra vi ock finna sjelfva vätskan mycket aterman för strålarne från samma källa. Detta är ock verkligen fallet; se här absorptions-procenten för vattenlager af fem olika tjocklekar, nemligen vid Aj atmosfers tryck 12,o procent ), ,» M 25,0 ,, 1 q ,> g >» J, ,, ,, 1 „ >, 50,o ,,