Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
280
blick och söka, genom jemförelse med analoga förlopp, gifva Er
ett tydligare begrepp om solens inflytande på lifsprocessen. Vi
kunna genom mekaniska medel upplyfta vatten till en betydande
höjd, och då detta sedermera faller på grund af tyngdkraften,
kan det antaga en mångfald af former och förrätta en mängd
olika slags arbeten. Det kan falla i kaskader, uppstiga i
vattenkonster, kringsnurra i hvirflar eller flyta rakt fram i en
sakta sluttande bädd. Det kan användas till att vrida hjul,
lyfta hammare, mala korn, sammanpressa luft i blästrar och
nedslå pålar. Men under allt detta skapar vattnet ändock
ingen kraft; det endast fördelar och utminuterar den energi, som
lyftade det upp till den höjd, hvarifrån det faller. Så ock med
ett urverks invecklade rörelse; huru olikartade dess särskilda
delars förrättningar än äro, verkställas de dock alla förmedelst
den hands energi, som drog upp verket. Så ock med den der
lilla Schweiziska fogeln i 1862 års utställning; dallringen af
dess lilla artificiela sångorgan, luftvågorna som uppenbarade sig
för örat som melodi, fladdrandet af dess små vingar och alla
andra rörelser af den nätta automaten — allesammans härrörde
de helt enkelt af den kraft, som drog upp den; fogeln gaf ej
mera ut än hvad den mottagit. På alldeles samma sätt består
den animala verksamheten endast i en fördelning och
utminu-tering af den energi, som organismen från solen mottagit ; inom
växten försiggår, såsom jag redan sagt, sjelfva upplyftandet eller
uppdragandet, och hos djuret framträda, under det kolet, vätet
och qväfvet nedfalla till sin ursprungliga nivå, lifvets
mångfaldiga yttringar.
Men vår jemförelse sträcker sig ännu längre; den form,
som vattnets rörelse antager under dess fallande, beror af den
apparat, hvarigenom det derunder passerar. Och på samma sätt
blir ock den från solen härstammande lefvande kraftens
verksamhet en annan alltefter beskaffenheten af de atomer och
partiklar, på hvilka den fördelas; molekularkrafterna bestämma
formen för solens energi. I det ena fallet ger denna energi
upphof till ett kålhufvucl, i det andra, till en ek. På samma
sätt ifråga om kolets, vätets och qväfvets förening med syret;
sjelfva formen för denna förening bestämmes af den
molekular-maskin, medelst hvilken föreningskraften verkar; dess resultat
kan den ena gången blifva en menniska, i den andra en
gräshoppa.
De enkla ämnen, hvaraf våra kroppar ytterst bestå,
förefinnas ock inom den oorganiska naturen; det finnes i de
animala väfnaderna ingen atom, hvars like ej också kan anträffas
i bergen, i hafvet eller i luften. Men äro väl då de krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
