Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"renanismen" och krisen i renans liv 57
förvandlade alla levande sociala krafter till
administrativ teknik och mekanik. Den förvandlade
nationen till ett samhälle, där rikedom betydde
allt, nobless intet, och han slutar sin kritik
med den för honom typiska sammanfattningen:
»Det är aldrig ostraffat som man brister i
filosofi, vetenskap och religion». Där låg alltså
grundorsaken. Intelligensaristokraten och
moralisten Renan har ännu så sent som år 1868
icke släppt sin religiöst-vetenskapliga tro. Han
har blott börjat betvivla dess attraktionsförmåga
på mängden och dess tillämplighet i praktisk
politik.1
Den kris, som Renan genomgick efter 1848 års
revolution, var emellertid blott partiell, alldeles som
den, han genomgick åren 1843—45. Den sträckte
sig blott till den politiska sidan av livet. Den
moraliskt-religiösa var och förblev ännu så länge
oberörd. Det tänkesätt, som betecknats med termen
renanism, arbetar ännu i det fördolda.
Renanismen är en egendomlig legering av djup visdom
och spefull lek, pietet och ironi, tro och tvivel,
pessimism och optimism, frivol nyfikenhet och
osjälvisk sanningstörst, moralisk känsla och
cynisk indifferentism, stoicism och vällust, kvinnlig öm-
1 Den som önskar en överblick över Renans växlande
politiska ståndpunkter hänvisas till Eugène Meyers av
talrika och uttömmande citat sammanställda exposé La
philosophie politique de Renan, publicerad med anledning av
ioo-år s jubileet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
