Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÎÔO
ïôrsfen fôgëlqvîsf
Det är oss nästan absurt att tänka en morallära,
uppställd som geometri med postulat, axiom,
propositioner och korollarier och grundad på en nästan
matematisk spekulation. I de berömda tredje och
fjärde kapitlen, handlande om affekternas ursprung
och natur och om den mänskliga ofriheten eller
affekternas makt, har Spinoza skrivit en psykologi,
som metodiskt sett är raka motsatsen till vår tids
psykologiska forskning med dess empiriska,
experimentella och induktiva metoder. Vi utgå från det
enskilda fallet, de individuella företeelserna och
erfarenhetsrönen, sammanställa och jämföra dem
och nå så fram till de allmänna lagarna och
reglerna. Spinoza börjar alltid med en regel,
hämtad icke ur erfarenheten, utan ur medvetandets
djup, och sedan deducerar han därur de enskilda
företeelserna. Människonaturen och människolivet
skildrade i formler! Tvivelsutan en halsbrytande
metod enligt våra dagars begrepp. Och ändå är
denna psykologi ett aktstycke av häpnadsväckande
människokännedom och energisk iakttagelse. Så
som Spinoza definierar och utlägger de mänskliga
passionerna och frihetens förhållande till ofriheten
har knappast någon varken före eller efter honom
utlagt ämnet. Det är en pregnans och
människokännedom i dessa utläggningar, som ibland förfära
genom sin naturalistiska och osminkade sanning,
fjärran från allt ideologiskt hyckleri. Med
lapidar-stil fastslår han sina propositioner. Läs till
exempel de beryktade propositionerna om kärleken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
