Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUMANISTISK triptyk
99
dyrkares egna passioner och förvirrade rättsbegrepp,
som fallet ofta blir vid en personlig gudsdyrkan.
Världarnas upphovsman är som bekant i
Spi-nozas system ingenting annat än sammanfattningen
av allt och den enande och drivande kraften i allt.
Men i det sätt, på vilket Spinoza känner sig
genomströmmas av denna kraft och besjälas av denna
enhet, når han upp till ett religiöst patos, renare
och djupare än det allra mesta, som fått namn av
religion. Och även om denna gudsframställning är
en naturbild rätt och slätt jenseits von Gut und
Bose, så är det tydligt, att den icke uppstått utan
medverkan av vissa religionsbildande etiska
krafter och på det sätt som Goethe beskriver i en
annan berömd strof:
Im Innern ist ein Universum auch.
Daher der Völker löblicher Gebrauch,
dass jeglicher das Beste was er kennt
Er Gott, ja seinen Gott benennt,
ihm Himmel und Erden übergiebt,
ihn fürchtet und wo möglich liebt.
Av »das Beste was er kennt» har även Spinoza
danat sin naturalistiska världsbild. Och att en sådan
världsbild kunnat uppstå i ortodoxiens,
religionskrigens och dynastipolitikens tidevarv, bevisar bäst
förnuftets makt över lidelserna och det stora
uppsåtets makt över de små.
Såsom översättaren i sitt företal anmärker, är
det ingen lätt sak att intränga i Spinozas Etik. Hela
hans metodik är vår tids människor främmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
