Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i06 torsten fogelqvist
hand om det dialektiska förhöret, men finner snart,
att han är nödsakad att själv sätta form på
argumentationen. Man frågar Swift, hur han kan
resonera utan regler. Han svarar, att det går mycket
bra för sig. Detta utmanande svar gör skandal.
Examinanden är ju både dum och fräck. Man
godkänner honom emellertid, men det sker med
skruvar. Speciali gratia — på grund av
särskild nåd — står det i liggaren. »Professorerna»,
skriver Taine, »gingo sin väg med ett medlidsamt
löje, beklagande den unge mannen Swift för hans
klena hjärnas skull. Detta var hans första
förödmjukelse och första revolt. Hela hans liv erbjuder
likheter med denna episod, rågat och härjat som
det var av smärta och hat.»
Sin offentliga karriär började Swift som
privatsekreterare hos den frejdade engelske statsmannen
sir William Temple. Men herr privatsekreteraren
fick äta och bo bland tjänstefolket. Det dåvarande
Europas högmodigaste intelligens, utnyttjad som
geni, utspisad som lakej ! Men Swift tog skadan
igen. Under de glansdagar, då han tjänstgjorde
som den engelska regeringens språkrör, advokat,
ledarskribent och högra hand och mottogs i de
litterära kretsarna tillsammans med Addison,
Johnson och andra högdjur, lät han sin omgivning som
ett beskt piller smaka den självkänsla han hyste.
Ärelysten och girig, hyste han likväl ett omåttligt
förakt för allt, som luktade mutor. Och då den
engelske premiärministern Harley en dag skickade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
