Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
torsten fogel qvist
när man nu jämför honom med dessa fransmän,
som upptogo den rotlöse europeiserade ryske
adelsmannen i sin krets, vilken enorm skillnad!
Tur-genev är och förblir i denna krets en främling,
en slavisk Nimrod på gästroll bland galliska
libertinen Och man har en känsla av att de galliska
spefåglarna betraktade honom som ett pittoreskt
kuriosum, ett skäggigt barn och en naivt
troskyldig barbar. Detta bekräftar sig också.
Bröderna Goncourt berätta i sina anteckningar, att
»han lyssnade till våra samtal (de voro säkert inte
alltför anständiga och pryda) med en barbars något
medusaförstenade förvåning». Och Maupassant kan
för sin del tillägga, att Turgenev »blev slagen av
fakta som måste ha förefallit parisiska lyceielever
skäligen enkla». Turgenev reagerade å sin sida
även han. Han har kvitterat dessa omdömen och
han finner bland annat sina franska vänners
behandling av kvinnan respektlös och synen på
kärleken brutal. 1 denna litterära cirkel representerar
den ryske realisten svärmeriet, den blåögda
ideologin och supranaturalismen. Och det är detta som
nu med inlysande klarhet framgår av Turgenevs
egen litterära produktion. Man finner den förvisso
icke främmande, därför att den i motsats till den
franska naturalismen dämpats till en mildare form
av realism. Men även denna realism verkar något
tunn, doftlös och vattenfärgad. Man förebrår den
inte, att den aldrig stinker avskrädeshög, lik och
förruttnelse. Men den har inte ens någon riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
