Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro uteslutande hänvisade till rollen av tjänande
organ. Och för den rollen måste vi inrätta våra liv.
Man kan väl förstå, att en uppfattning som denna,
vilken faktiskt innebär självmord för allt vad vi
hittills kallat personlighet, skulle tränga sig fram
ur ett världskrigs fasor och söndring.
Felet med vår civilisation har varit, att vi kastat
om rangordningen mellan art och individ, allmänt
och enskilt. Vi ha vädjat till individens
självbevarelsedrift i stället för till släktets, uppammat
individuell och nationell självkänsla, äregirighet och
vinningslystnad utan att bekymra oss om släktets
öde. Därför, menar Wells, undergå vi vårt straff.
Delarnas samkänsla har fattats oss och vi ha visat
oss oförmögna av disciplinär underordning under
det större, det hela, det högre. Det väpnade
intresset, den oblodiga eller blodiga rustningen i
klassens eller nationens namn har ersatt den
samfällda viljan mot gemensamma civilisatoriska mål.
Och vårt släktes framtid är hotad, om ej i tid det
individuella högmodet stäckes och den individuella
maktviljan brytes. Man kan med ett ord sagt kalla
Wells ståndpunkt med det av Ludvig Nordström
här i Sverge lanserade namnet totalism.
Denna uppfattning, som hos Wells är
sociologiskt och civilisatoriskt grundad, äger en nära
släktskap med den moderna rasbiologins och
rashygienens ståndpunkt. Totalismen och rashygienen
äro blott den ideella och den naturalistiska sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
