Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ô4 torsten fogel qvist
sagorna, som på något sätt tangerade
utbölings-motivet. Och när han själv i sin
ungdomsnovelli-stik gav uttryck at sin egen styvbarnsupplevelse,
följde reminiscenser från Andersen med.
Som student bor Strindberg i en liten
vindskupa på Svartbäcken i Uppsala, där det droppar
in, så att han måste sätta sitt bläckhorn som
uppsamlare av takdroppet. En skorstensmur
skjuter in i hans rum, vilken besparar honom
ved-bekymren. Och han sätter sig och studerar stödd
mot spiselmuren. Men en dag är den kall. Det
är blott, när det bakas, den håller sig varm. Och
gudi klagat bakas det inte var dag. Det är nästan
som en scen ur ett Andersenäventyr. Läs till
exempel Tomten hos hökaren. »Det var en student av
den rätta sorten, han bodde uppe på vindskammaren
och ägde ingenting.» Ljus och ost köper han hos
hökaren på nedre botten. En dag följer det ett
pappersomslag med osten, som visar sig innehålla
lösryckt poesi ur en gammal bok. Nere hos
hökaren finns mer av boken. Men det kostar tjugufem
öre. »Tack», sade studenten. »Låt mig få den i
stället för osten. Jag kan äta bara smörgåsen.» Och
när tomten om kvällen kommer på besök till
hökaren gör han också en lov upp till
vindskammaren, där studenten bor.
Det var ljust där inne, och tomten kikade in genom
nyckelhålet och såg att studenten läste i den trasiga boken
där nerifrån. Och vad det var ljust där inne. Ut från boken
stod en klar stråle, som förvandlades till en stam, till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
