Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
1889
TYPOGRAFTIDNING
UTGIFVEN AK
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
Prenumerationspris: I Hebdngfoin 3 mk för År.
1 Landsorten 3: (id „
Annonser (imullagiH till 30 |>:iif för |ietit rad ouli ingå
bilda i svenska och linska upplagan.
Lösnummerpris: 30 j>:ni.
Helsingfors den 25 februari
Ansvarig redaktör: A. Finandar.
Prenumeration nuttlagc* i hufvudstaden af
ombudsmännen å tryckerierna; prenumeranter och atiuonsörer
i landsorten behagade vända sig till hr E. Nordling,
Ilufvudsladsblndots tryckeri (Schauman||),
Fabians-gatan 6, Helsingfors.
Färgtryck med boktryckarsnällpressar.
Af Alexander Waldow.
Öfversättning,
Jet torile väl knappast nu för tiden finnas ett
tidsenligare thema att behandla än öfver färgtryck på
boklryckpressen, isynnerhet på snällpressen. Försköna vi
icke, mera än förr någonsin skett, våra arbeten genom
tontryck, tryckning af olika rader i färgtryck, genom
kulörta initialer, ramar och infattningar. Intet
boktryckeri, knappast det minsta i landsorten, kan
undandraga sig detta bruk, äfven det måste inslå samma väg,
om äfven i mindre skala, som boktryckerierna i de större
städerna.
Det finnes beklagligtvis många, hvilka ännu
alltjemt icke kunna frångå den gamla vanan, att endast
trycka svart, emedan de tro, att arbetet med de kulörta
färgerna 1’örorsakar för mycket besvär och kostnad, så
att derå intet kan förtjenas. Nåväl! vi vilja antaga
detta om desamma äfven utan dessa arbeten hafva sin
goda utkomst, möjligen genom periodiskt tryck eller
statens arbeten o. d. Ar detta emellertid icke fallet, då
borde enhvar rätta sig efter tidens fordran innan det är
för sent, det vill säga innan andra tryckerier fråntagit
dem deras arbeten för all tid.
Enhvar boktryckare, till och med den minsta, borde
dock äfven hafva så mycken kärlek till sin konst, att
han borde söka förkofra den i denna riktning. Huru
stor glädje har utan tvifvel enhvar, när han betraktar
ett vällyckadt arbete, att kunna anse sig kompetent att
äfven kunna åstadkomma något verkligen godt.
När alltså i början af denna artikel sades att
the-mat: „färgtryck på boktryckerisnällpressar" vore
tidsenligt, så hoppas jag, att många af mina läsare, men
isynnerhet de tvekande, som tro det färgtrycket vore en
särskild svårt utförbar konst, med glädje skola hälsa,
att jag försöker gifva någon hänvisning dertill, hvilken
i de flesta fall bör vara tillräcklig.
I. Om färgerna.
De kulörta färgernas antal äro, sedan förfärdigandet
af anilinfärger begynte, så stort, att det väl vore en
uppgift att gifva dem alla namn och kunna framvisa dem
alla i tryck. Detta torde i verkligheten vara onödigt;
jag skall i min artikel se mera derpå, att söka intressera
mina läsare för några få än för ett stort antal färger.
Om många af de små tryckerierna tills dato skytt
att utföra färgtryck, så var väl icke till minsta delen
den mängd färger skulden, som ansågos nödvändiga
dertill och hvilka vid mera sällsynt begagnande lätt blefvo
utsatta för att förderfvas.
Huru litet behöfs emellertid för att kunna inrätta
sig för ett färgtryck i mindre skala och kunna uppnå
rätt vackra resultat utan större besvär, resultat, som
måste tillfredsställa enhvar, om han under arbetets
förlopp ser, att med små medel mycket kan göras och att
det som syntes så svårt, vid närmare betraktande och
litet öfning icke är svårare än att lemna ett godt svart
tryck. Visserligen är det så att den som ej förstår att
lemna ett bra svart tryck, som ej är van vid god färg,
goda valsar ocli den största snygghet, den borde helt
och hållet ej bry sig om färgtryck, ty den bästa färg är
intet värd om den tryckes med smutsiga ocli dåliga
valsar och om vid alla öfriga göromål den nödvändiga
renligheten fattas.
Man har nu för tiden 3 olika slag af färger: de
torra, de som äro rifna i fernissa och de som äro rifna
till deg. Nästan alla färgfabriker leverera dessa tre
sorter.
Fråga vi oss nu hvilken af dessa färgsorter är den
bästa, bekvämaste att använda, så kan man svara härpå,
att hvarje för sitt särskilda bruk har sitt särskilda
företräde.
Den som dag ut och dag in är sysselsatt med
färgtryck, rifver utan tvifvel sjelf bäst sina färger, d. v. s.
han tager torra färger och rifver dem tillsammans med
god fernissa till tjocklek af medelstark färg, om den
skall begagnas på snäll- eller digeltryckpress, till
tjockleken af en stark färg om den skall begagnas i
handpressar. Närmare häröfver lemnas i kapitlet „om
färg-rifningen". Nyligen rifven färg visar sig alltid klarare,
täcker bättre, trycker renare än äldre, förutsatt likväl
att den behandlas riktigt och ändamålsenligt.
Äfven för de tryckerier, hvilka sällan utföra
färgtryck, kan rekommenderas att rifva sin färg sjelf, ty
förderfvade kunna de ej blifva och göra ej mycket omak
om det sker på riktigt sätt.
I fernissa rifna färdiga färger, sådana som alla
färgfabriker leverera, äro visserligen de bekvämaste och
lättast användbara, dock endast om man begagnar dem
på kort tid. Blifva dessa färger länge stående på lager,
så förtorka de, få ett fast skinn och äro knappast genom
rifning att åter få brukbara. Pågjutande af fernissa,
öfverbindande med oxblåsa, ifyllande i hermetiskt
tillslutna bleckdosor o. s. v. för att afhålla luften, äro
endast nödhjelp, hvilka icke duga för längre tid, man kan
derför endast då tillråda begagnandet af sådana färger,
när det handlar om att utföra ett arbete i stor upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
