- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
6

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F TI D N I N G

Nar 2

såsom prospekter, priskuranter o. s. v. efter hvarandra
i färgtryck och då beställa deu uddiga kvantiteten
lär-digrifven färg för dessa arbeten.

Tryckerier hvilka sällan trycka färgtryck, skulle ej
begagna sig af färdigrifna färger, ty utoui att de torka,
inträda hos många en viss kemisk sönderdelning, som
göra dem fullkomligt obrukbara, så att de, om man
likväl begagnar dem, gifva ett dåligt, matt, färglöst tryck
och lätt smutsa formen.

Degfärgerna äro en nyare tids uppfinning; de äro
med stark fernissa och något, fettäinne rifna till en fast
deg, af hvilken man till den upplaga man skall trycka
afskär så stort stycke som behöfves och rifver det
tillsammans med medelstark eller svag fernissa.

Visserligen bereda dessa färger, så praktiska de för
öfrigt äro, emedan de i deras fasta tillstånd icke kunna
förderfvas, mången tryckare svårigheter, ty såsnart
desamma tillrifvas med för mycket fernissa, förlora de sin
klarhet och synas matta och oansenliga, täcka äfven
dåligt.

I anseende till dessa färgers fortfarande
användbarhet och snabba färdigställning egna de sig således,
vid omgåendet af förestående olägenheter, jemte de torra
färgerna, ovilkorligen allra bäst för tryckerier, hvilka
icke jemnt äro sj^sselsatta med färgtryck.

(Forts.)

üP

Om materialens behandling i boktryckerier.

(Af F. S.)

V 2. Satsen.

id sättning bör iakttagas: a) att raderna stå raka

i vinkelhaken, b) att de äro fullt utslufna och c)
att de vid grepputlyftningen stå vinkelrätt mot skeppet.
Härtill behöfvas framför allt goda vinkelhakar och
rätvinkliga skepp; äro dessa ojemna, får man ej heller
förvånas öfver snedstående sats, spetsar eller stigning vid
tryckningen, ty med dåliga redskap kan äfven den
skickligaste sättare icke åstadkomma någon klanderfri sats.
Vid utslutningen bör man ge akt på att raderna stå
fritt i vinkelhaken och undvika för starkt utslutande,
hvarvid många spatier brytas af. Oförlåtligt är det, om
halfva eller bitar af spatier begagnas vid utslutningen,
ty derigenom uppstår ojemnt utsluten sats samt
isynnerhet vid korrigering och revidering mycken
tidsförlust; äfven söndras många goda bokstäfver dervid.

Förrän sättaren lyfter satsen på skeppet, bör han
öfvertyga sig om detta är rent, så att smul icke må
fastna under stilen. Satsen bör städse vara fast
ombunden, hvilket icke tar mera tid än kringläggandet af ett
löst snöre. Hopknutna snören bör man undvika att
begagna.

Skall ombunden sats dragas af, bör man noga se
efter att snörändarne äro väl insatta. Huru mycken stil
årligen förstöres derigenom, att dessa vid afdragningar
ligga under eller ofvanpå satsen, vet enhvar, som
dermed har att göra.

Ställes satsen på bräder, bör sättaren, förrän han
gör detta, befria dessa från all orenlighet och dam, som
möjligtvis har fastnat på dem. Skadade och spruckna
bräder borde icke alls begagnas; det är icke på sin plats

att spara härvidlag. Kan ett, sådant bräde icke mera
repareras, bör man hellre bränna upp det. Anskaffas
nya sådana, bör man hellre betala några penni mera och
få dem gjorda af torrt virke.

Stor förlust lider principalen genom bortkastade
eller nedfallna bokstäfver. Står en regal flere år på ett
ställe och rubbas deu vid något tillfälle derifrån, så
hittas här stora högar af stilar, äfven der, hvarest alla
sprickor och fogar äro fastspikade, så att det ofta synes
oförklarligt, på hurudant sätt de hafva kommit dit. Men
äfven de på golfvet liggande stilarna blifva sällan af
sättarne „väl emottagna"; en stor del trampas sönder,
en annan försvinner i sophögen eller tyglådan och
endast en liten del kommer igen till sin rätta plats.

Svibelflsk bör aldrig samlas i högar utan genast
afläggas i sina kaster.

Det är visst omöjligt, att fullkomligt utrota detta
slarf, men hvar och en omtänksam typograf bör draga
i härnad mot detsamma. Den omtänksamme har rätt att
banna den vårdslöse. (Forts.)

JStk,

Från Typografernes förening.

Om elevflyttningar tryckerierna emellan.

På typografernes förenings månadsmöte i december
sistlidet år väcktes frågan: „Förlorar yrket på att elev
flyttar från ett tryckeri till annat?" Mötet utsåg en
komité (hrr A. Finander, G. Fröberg, A. J. Jakobsson, I.
A. Lindström, E. Nordling, F. W. Sallet och A.
Sar-man), hvilken skulle uppgöra förslag till svar på frågan.
Yi meddela här utdrag ur dennas utlåtande:

Om elev flyttar från ett tryckeri som har mindre
rörelse och derför äfven färre tillfallen att lära, eller
från ett sådant der endast tidningstryck förekommer, till
ett större tryckeri, är det att anses som berättigadt, men
endast för fall det sker i afsigt att få lara. Men äfven
här borde den faktor, som komme att taga emot den
flyttande eleven, förefråga sig hos dennes tidigare
faktor om orsaken till flyttningen, samt om elevens
uppförande och meriter i öfrigt. Om flyttning sker af sådan
anledning ofvan nämts, anser komitén yrket vinna derpå.

Om flyttning sker från ett bättre tryckeri till ett
sämre, måste man antaga att dåliga motiv derför
förefinnas, såsom att den sker i hopp om större betalning
eller att den flyttande icke är nöjd med ordning och
skick, och anser komitén yrket i sådant fall förlora
(jenom elevflyttningar.

I moraliskt hänseende förlora elever pä flyttningar;
desse äro icke nog mogna att se sitt eget bästa och det
skadliga som ligger i kringflackandet, utan taga de lätt
åt sig dåliga exempel och intryck deraf.

Slutligen anser komitén principalerna förlora i
pe-k linier t hänseende ])å elevflyttningar, ty de lia ju betalat
löner för just den tid eleverne gjort den minsta nyttan
för sig.

Med alla dessa åsigter för ögonen uttalar komitén sig
emot elevflyttningar.

I samband med ofvanstående utlåtande föreslår
flertalet inom komitén såsom medel mot elevflyttningar att
tryckerierna ville, då de antaga elever, göra kontrakt med
dem och detta efter någon proftid. Kontraktet skulle
nämligen förhindra flyttningar; ansågs att kontraktet borde
uppgöras efter en proftid under hvilken eleven
försöktes vid kasten eller pressen om han dugde till yrket.

Mot sista punkten reserverade sig tvänne
komité-medlemmar, hvilka icke kunde hylla den åsigten att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free