- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
15

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 10

TYPOGRAFTIDNING



Tablå öfver Typografernes fvreninyn inkomster
och utgifter uniler törsta kvartalet 1889:
Deltet:
Behållning från 1888:
De olika fonderna, deponerade i H:fors Sparbank 1,322:30

Kontant i kassan.................... 168:68 j 490:98

Under l:a kvartalet 1889 har influtit:

Inträdesafgifter af 86 nya medlemmar...... 86:

InHutna månadsafgifter och rester •........ 223: 3Q9._

„ afgifter till byggnadsfonden........ - — 32:25

„ från soiré- och festtillställningar .... — — 334:50
„ prenumerationsmedel för
Typograftidning och Kirjapainolehti....... — 415:85

Fordran hos tvenne föreningsmedlemmar..... - 13:10

Summa — — 2,625:68

Kredit:

Musiklärarearvoden................... 72: —

Lokalhyra......................... 20: —

Instrumentreparation.................. 7: —

Papper och kuvert................... 14:50 113:50

Utgifter för soiré- och festtillställningar..........398:80

Pressöfverst:s resolution tu. anl. af Fören:s
ansökan om rätt. till utgifvande af egen tidning 80: 64
Kartastämplar till ofvanstående ansökan ..... 3:60

Prenumerationsafgift för uti. facktidn....... 9:27

Postporto......................... 21: — 114:54

Behållning i Gruudfonden............... 122:76

„ „ Reservfonden.............. 581:92

„ „ Byggnadsfonden............ 342:60

„ „ Stipendiefonden............. 352:62 1,399:90

Kontant depon. i Nord. Akt. banken........ 400: —

„ i kassan.................... 131:62

„ i frimärken.................• 24:25 555:87

Fordran hos tvenne föreningsmedlemmar _4:?: 10

Summa — — 2,625:68
Här må tilläggas att inkomsten för festtillställningarna är
betydligt högre, men att alla medel ej influtit före utgången af mars.

o typografer ha till industristyrelsen inlemnat
ansökningar om erhållande af resestipendium för resa till utställningen
i Paris. Antalet statens stipendier är 6, hvarje om 500 mk; hela
antalet sökande till dessa är 95.

Enligt, senaste nyheter i dagpressen har ej något stipendium
tillfallit typografer.

En maskerad hade Typografernes förening i
Helsingfors tillstält den 24 mars ä Hesperia. Roligheten var i allo
lyckad och till trängsel besökt.

Typografernes förening hade anordnat en talrikt
besökt soiré söndagen den 21 april uti Studenthuset. Programmet
upptogs af svensk deklamation (fröken Lindfors), Hnsk dito (fröken
Nissinen), pianosolo (hr Neisser), violinsolo (hr Lindfors),
hornmusik (typ. musikkår under ledning af hr Lindfors) samt
kvartett-säng at typografer under hr Tavaststjernas ledning). Den glada
tillställningen afslutades med en lifvad dans.

Èn skidutfärd, hvari deltogo omkr. 20 typografer, var
anställd söndagen den 10 mars till Djurgården. En täflan uti
distans- och backåkning företogs äfven hvarvid l:sta priset uti
backåkningen tillföll konstförvandter! A. Reiuikainen, 2:dra priset eleven
Fridolf Wahlström och 3:dje priset eleven Konrad wickström. 1
distanslöpningen togos l:sta, 2:dra o. 3:dje prisen af
konstförvand-terne A. Reiuikainen, K. Forsmau och W. Wilén. Stämningen
öfver det bela var temmeligen munter.

Ett familjesamkväm hade personalen vid Tidnings- &
tryckeriaktiebolagets tryckeri härstädes tillstalt Mariedagen i
Sandells kafé, till hvilket hustrar, barn, systrar och flammor voro
inbjudna. Tillställningen var treflig: sånger sjöngos af såväl herrar
som fruntimmer, kornettsolo utfördes af en medlem af
typografernes musikkår och såväl ring- soin ffstor"-danser utfördes. Någon
brist på danskavaljerer var ej rådande, ty en mängd kvinliga
typografer — märk emancipationens följder! bjödo upp.

— En Jconstförvantlt s-blusettu hade tio under de tre
senaste åren å Tidnings- <V tryckeriaktiebolagets tryckeri härstädes
utlärda konstförvandter föranstaltat i Nyländska afdelningens
nationshus första dag påsk. Till festligheten, hvilken hade utseendet
af en soiré, voro tryckeripersonalens anhöriga och vänner,
deribland äfven nägra typografer från andra tryckerier, inbjudna. De
tio med bandrosetter utmärkta „festarenau, af hvilka fyra voro
fruntimmer, bjödo också till att göra tillstiLllningen så lyckad som
möjligt. Sång- och dansnummer omvexlade med hvarandra och de
danslystna hade godt svängrum i den stora och hemtreHiga
lokalen. Alla voro glada och allmänna meningen var att detta sätt
att fira konstforvandtsfester borde blifva mera allmänt.

Typograftidning utgår för närvarande i 359 ex., deråt
208 svenska och 151 finska. Prenumeranter finnas ill städer utom
Helsingfors.

Bland de. tidningar och tidskrifter hvilka skola
utställas på expositionen i Paris, är äfven Typograftidningen, både
tinska och svenska upplagan.

— Vackert. Då genom Dagbladets upphörande »less sättare
blefvo lediga, försökte deras principal, hr Westzynthins, att få
anställning åt dem å andra tryckerier och lyckades det äfven
honom att få platser för nästan alla.

Det officiella pappret. För en t i. I sedan väcktes fråga
om anskaffande af officielt papper, emedan det papper som hittills
användts för åtskilliga handlingar afsedda att förvaras, visat sig
genom sin beskaffenhet hinderligt för en längre förvaring. Sedan
yttrande i saken inhemtats frän vederbörande håll har frågan
numera slutbehandlats af senaten, som bestämt, att, alla officiella
handlingar af ofvannämda slag skola från och med den 1 januari
1890 affattas pä papper, till sm sammansättning och fasthet
kontrolleradt genom statens tillgörande. Detta officiella papper
kommer att. blifva af tre slag, betecknade med 11:0 1, 2, 3.

Hvad användningen af de skilda papperslagen vidkommer,
har senaten torordnat, att n:o 1 skall användas endast till några
sällsynta behof, d. v. s. de handlingar som skola förvaras synnerligen
länge eller äro utsatta för större nötning såsom exempelvis
kyrkoböcker, landsböcker, fastighetsböcker, immisionsböcker,
tjenstefull-makter, vigtigare förordnanden, afskeds- och pensionsbref,
hufvud-böcker vid sådana centrala embetsverk, hvilka ha sig
penningeförvaltning ombetrodd. N:o 2 bör användas bl. a. till diarier,
till renskrifha i arkiv forvarade utslag och domar vid högre
embetsverk och domstolar (s. k. liggare|, till alla utgående
expeditioner i alla öfverstyrelser och domstolar, till lägre embetsverks
skrifvelser till högre myndigheter, i lägre domstolar till utgående
expeditioner i sådana mål, hvaraf renskrifna domböcker böra till
hofrätter insändas och till deras koncept, till tormynd a re regi st er,
länestyrelsers koncepter i vigtigare mal exempelvis sådana, som
angå stadfästelse, af stadgar för vissa slags ekonomiska
föreningar m. m. — A n:o 3 skrifves i allmänhet koncept och andra i
arkiv förvarade skrifvelser, 0111 hvilka under numrorna 1 och 2 icke
nämts. Om tvifvel uppslår, hurudant papper bör användas, komma
öfverembetsverken att meddela föreskrifter i de särskilda fallen.

Pappret levereras af Tervakoski bruks aktiebolag och firman
J. C. Frenckell År. S011, till hälften af hvardera.

Nya tidskrifter. Pressöfverstvrelsen har meddelat
folkskollärarinnan A. Trygg tillstånd att i Helsingfors utgifva en
månadskrift benämnd Hemmet och samhället. Tidskriften utkommer
äfven på finska under namnet „Koti ja yhteisknnta’’.

Finska helsovårdsorganet „Terveys" kommer att i och lor
spridning i värt östra grannland utgifvas äfven i 1’3’sk bearbetning
och öfversättning. (N. Pr.)

Ti dni ny spinner ■ I Tammerfors cirkulera listor för
tecknande af bidrag till en påtänkt finskspråkig daglig tidning
derstädes. Aamulenti lär bland de finsktsinnade pä orten börjat anses
alltför ljum, och meningen iir derför att ersätta detta blad ined
ett som desse missnöjde skulle vara tillfredsstälda med.

Aamulehti deremot synes ej alls låtit skrämma sig af dessa
agitationer, ty bladet ämnar sn ärlige 11 utkomma sex gånger i veckan.

En ny tidning skall, enligt hvad en korrespondent till
Ö. F. berättar, uppsättas i Ekenäs. Vi tro dock detta vara endast
en Hdmnusanka, ty som inan torde erinra sig syntes det i slutet af
förlidet Kr som skulle Ekenäs blifva utan tidning då Ekenäs
Notisblad af brist pä prenumeranter måste dö. Med möda kunde
man då få till stånd en nv tidning - Vestra Nyland gemensam
för städerna Ekenäs och Hangö.

— Landtmilt er »tidskrift. Vid nyligen hållet möte har
Vasa läns landt m ät eri fö rening beslutit föreslå landets landt
mätarekår utgifvandet af en landtmäteritidskrift. Föreningen ansåg
nemligen att en sådan mera skulle gagna landtmäteriväsendet än
diskussionsmötena. (V. T.)

Xy bokhandel. Handlanden Anders Luutanen har
erhållit tillstånd att i Wisuvesi by af Ruovesi socken inrätta och
drifva bokhandel.

Genom Helsingfors tullkammare har under är 1888
importerats, bland annat, boktryckeristilar och -svärta för
tillsammans 159,805 mk samt papper, papp och papperstillverkningar för
tills. 204,289 mk. Exporterats har åter papper, papp och trämassa
för 958,077.

— 1’apperstidl. 1 anledning af ansökning af disponenten
för Åbo pås- och kuvertfabrik har senaten faststält tullen för med
tyg fodradt papper s. k. mullpapier till 52 mk 90 p. pr 100 kilogram.

Typograf strejkerna i utlandet. I Graz (Österrike)
uppsade typograferne den 23 mars sina platser, men fingo efter en
kort strejk sina lönevilkor sa förbättrade att de återtogo arbetet.

1 Olviüts ha alla tryckerier utom det furst-erkebiskopliga
antagit den af typograferne föreslagna tariffen.

1 Christiania deremot, pågår strejken alltjämt. Hvarken
principaler eller de strejkande gifva efter. De förre tyckas icke sätta
i fra ga att begagna till och med ohederliga utvägar för att. tvinga
de strejkande till eftergifter. Sålunda utsprida de i tidningarna
att strejken upphört for att derigenom få sättare utifrån att
komma till Christiania. Några principaler reste till Köpenhamn
för att värfva sättare derstädes och fingo äfven något, tiotal med
sig, men desse reste alla så när som på två st. äter sin väg, som
det påstås derför, att principalerne icke kunde hälla det de lofvat,
men kanske isynnerhet för att ej skada sina norske yrkesbröder.
Också ha arbetsgifvarne försökt få de nödvändigaste, isynnerhet
regeriugsarbetena tryckta i Köpenhamn och Stockholm: men såväl
Danmarks som Sveriges sättare hafva enats om att icke låna sig
till utförande af norska arbeten och derom underrättat sina
principaler. Utifrån ingå fortfarande penningeunderstöd och osäkert
är ännu när denna långa strejk skall sluta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free