- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
30

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f>0

TYPOGRAFTIDNING

N:r Ii’

lar bly, 40 delar antimon och 10 delar tenn, andra åter
uppmjuka stiltjrget genom att tillsätta tenn.
Beredningen at’ metallen tillgår på följande sätt. Först smältes
blyet, och när det blifvit flytande afskummas slaggen
med en slef, så att vtan blir ren och glänsande. Visa
sig detta oaktadt smärre mörka partiklar, slår man
några droppar olja eller en liten bit talg i massan.
Därefter tillsättes antimonet, sedan det med en hammare
blifvit söndersmuladt. Ju sämre blyet är, dess mera
slagg bildar det. De i den senare kvarsittande
blypartiklarna utdragas på så sätt, att man gnider slaggen
mellan tvänne träpinnar. Så snart bly och antimon
förenat sig, tillsättes tenn. Vill man till gjutning använda
stiltvg, så bör man tillsätta 20 °/0 rent bly, emedan
metallen eljest blir för hård. Stor försiktighet bör
iakttagas, så att icke något zink kommer i massan, ty blott
en ringa tillsats af denna metall är tillräcklig att
förstöra en hel kittel med stilmetall, hvilken i så fall blir
tjock, under det att stilens polityr blir knagglig och
kanterna trubbiga. Ar man oviss om, huru vida
metallen eger den erforderliga kvaliteten, gjuter man något
litet däraf på en platta och slår det, sedan det stelnat,
itu. Visar brottet starka, gnistrande kristaller, bör man
tillsätta mera bly, men böjer sig profstycket rundt och
visar, när det slutligen brister, en matt yta, tillsättes
mera antimon. Genom massans upprepade
omsmält-ning förändras dessutom kvantitetsförhållandet mellan de
olika beståndsdelarna, enär de senare oxidera (förbränna)
ojämt. Man bör därför emellanåt ersätta det bristande
(i synnerhet blyet) eller ock så vidt möjligt förebygga
förbränningen genom att med träkol öfvertäcka den
under smältning varande metallen. Träkolen värka
dessutom renande på metallen. (Forts.)

Den internationella typografkongressen i Paris.

(18-21 juli 1889).

Aldrig tillförene har på en kongress som denna diskuterats
frågor som röra boktryckeriarbetarnes i bela den civiliserade
verlden hufvudintressen. Icke mindre än 72,000 medlemmar af
typografier en in gar voro representerade genom följande 17 delegerade:
Pablo lgiesias (Spanien) representerade 1,130 medl.

Guiseppe Veraldi (Italien) „ 3,800 „

Emil Kralik (Österrike) „ 4,500 „

E. D’Hooghe (Belgien) „ 1,500 „
Gustave Defut (Belgien) „ — „
Emile Hubert (Sektion Brüssel) „ — „
Francois Borgeaud (rom. Schwei2) „ 350 „
J. Frank (tyska Schweiz) „ 1,150 „

F. Anneler ocli F. Siebenmann (Schweiz) „ — „
Paul Trapp (Tyskland) „ 13,500 „
Thomas Crowley (Nordamerika) „ 30,000 „
J. Drummond (London) n 7,500 „
Wenczell (Ungarn) „ 1,800

O. Bergenn (Norge) „ 520 „

Victor Petersen (Köpenhamn) „ 350 „

A. Keüfer (Frankrike) „ 5,500 „

Såsom forsto. frågan ventilerades Belgiens fordring på
återfående af den Ull främmande nationers resande typoyrafer utbetalta
reshjelpett (viatikum). Italien understödde Belgien, anförande såsom
skäi det dessa länder voro för mycket besökta af utländska
resande. som delvis endast för nöjes skull besökte desamma och ofta
för brist på kunskap i landets språk ej kunna antaga erbjudna
platser. Keüfer (Frankrike) framhöll deremot, att den nyss
afslutade franska liationalkongressen uttalat sig emot reshjelpens
återbetalande; viatikum skulle meddelas alla resande utan hänseende
till nationalitet — icke lånas; detta är den sanna solidariteten och
möjliggör för enhvar att besöka andra länder. Trapp (Tyskland)
angriper skarpt det italienska viatikumssystemet, som gör dess
uppbärande beroende på kunskapen af ital|enska eller franska
språken ; detta vore orättvist. I Tyskland och Österrike kan enhvar resa,
som uppfyllt sin förbundspligt, sak samma hvilken nation han till-

hör. En främmande, som finner arbete i Tyskland, har rättighet
att uppbära t. o. m. understöd för konditionslöshet pä platsen, så
snart ban kouditionerat 1 vecka; men i andra förbund är det i-’ke
så. Der måste medlemmen göra bidrag till kassan under en tid
af G månader till ett år och ännu längre för att förvärfva sig
dylik rätt. Flera andra talare bekämpade äfven det belgisk-italienska
förslaget såsom outförbart och otidsenligt, samt rekommenderade
det. tyska viatikumssystemet, eäsom det ändamälsenligaste och
rättvisaste, till införande äfven i andra länder. Enligt detta utföll
äfven omröstningen, som förkastade frågan med 10 röster emot 2.
Därjämte uppdrogs ät Schweizer Typograflörbun dets Central komité,
att ’utarbeta ett betänkande öfver det internationella viatikumsväsendet
och en enhetlig förbundsbok. — Intressant på sitt sätt torde vara den
engelske delegerades, Drummond, yttrande: I England existerade
förr viatikum, men det upphäfdes, emedan det befordrade
kolle-gernes efterlåtenhet. i att söka arbete. Ilan trodde, att meddelandet
af viatikum vore en inbjudning till promenad. Om en
internationell viatikumskassa grundades, skulle England och Amerika icke
kunna deltaga deri.(!) Äfven den amerikanske delegeraden Crowley
upplyste, at), man i hans land icke meddelade näj;<>t viatikum.

Såsom andra frågan stod på dagordningen: C rundandet af ett
internationell boktri/ckarförbund samt medel att. förbättra och utvidga
de internationella förbindelserna. Trapp (Tyskland) ansåg, att man
först borde förbättra och höja de nationella föreningarna förr än
man skred till bildandet af ett internationel t typograiförbtind:
men skulle ett. sådant dock komma till stånd, vore tyvärr Hera
stora boktryckare-organisationer (t. ©x. i Tvckland och Österrike)
genom de resp. regeringarnes undantagslagar förhindrade att
ansluta sig till detsamma. Äfven Kralik (Österrike) ansåg ett.
internationelt förbund under nuvarande förhållanden vara alltför
idealistiskt och föreslog till antagande följande resolution:
Kongressen uppdrager åt Schweizer TypograßÖrlnmaets Centralkoniité att
intill bildandet af ett internationell tt/pografförbund göra allt head möjligt
är till utbredandet af de internationella förbindelserna, t. ex. genom
utbyte af förbundsorgan, stadgar, årsberättelser etc. Kongressen
förordar dessutom det förbundsorganen måtte tid efter annan offentliggöra de
särskilda förbundens adresser, samt att en internationell kongress bör
hållas hvart tredje år. Sedan ännu de ilesta öfriga delegerade
uttalat sig för bildandet af ett internationelt tvpograttorbund och
bland dem isynnerhet Bergenn (Norge) framhöll, att värdet af det
internationella sammangåendet tydligen ådagalagts vid sista
lönekampen i Christiania, skreds till omröstning, hvarvid elfva
nationer röstade för „nyttan a f ett internationelt typoyrafförbund".
Tyskland och Belgien afgåfvo inga röster. Samtidigt uppdrogs åt
Schweizer Typograflörbundet att inom ett ar utarbeta, ett,
internationell fàrhuiulsprojekt. Slutligen antogs äfven Kraliks (Österrike)
ofvan citerade resolution. (Forts.)

Svenska typografernes första förbundsmöte

vidtog den 1 dennes i Stockholm. Man samlades i Praktiska
ar-hetsskolans lokal. Ombudens antal voro 1:",, representerande 411
röster. I mötet deltogo dessutom 12.ri medlemmar med personliga
röster och en hel mlillgd Åhörare at’ Stockholms tvpografförening.
Till mötets ordförande utsftgs enhälligt hr Sven ’Linge.
Utvecklingen af förbundsorganisationen synes ha gått raskt framåt, då
den nu kunde räkna 1.159 medlemmar, fördelade på 38 afdelningar
å 3-1 orter. Kassabehållningen utgjorde den 30 sistlidne juni
2,100 kr., reservfonden 2,842 kr. 2ü öre. Reshjälpskassan uppgick
till 1,721 kr. 2ü öre och hade reshjälp under kassans fyraåriga
bestånd utbetalats ll.llid kr. äö iirc. — På följande dag upptogs till
behandling mötets onekligen viktigaste fråga, angående
beräknings-tariff för sättning. Andra svenska typografmötet hade nämligen
tillsatt en komité för uppgörande af en tiv tariff för Sverges
tvpo-grafer, och denna komité hade till förbundet» styrelse inkommit
med ett förslag, hvari styrelsen dock gjort några mindre ändringar.
Tariffen är gruudad på Klfahetheräkning och 3(1 ore för 1,000
bokstäfver. Förslaget blef med de ändringar styrelsen föreslagit af
mötet antaget.

Hufvudpunkterna i detta tariff-förslag äro följande:
Beräkning för sättning sker per sida efter lilla alfabetet uf den
stilsort, som skall användas till arbetet. Finnes ej full plats i raden
för fortlöpande bokstaf, insättes ett af stilens smalare tecken, som
dA beräknas för en bokstaf. Påbörjadt hundratal bokstäfver
räknas för fullt hundra. — Arbetstiden bestämmes till högst 10
timmar per dag med 2’/, timmars uppehåll för måltider.
Minimal-aHöuingen för veckopenningsarbetare bestämdes för Stockholm och
städerna norr om denna till 20 kr. och för städerna söder om
Stockholm till 18 kr. Väntpenningar beslötos skola betalas efter
den i tariffen bestämda minimilönen. Vid öfvertidsarbete, då sä-

dant erfordrades, höies 1 icr.l L-nmcen nA

nrliatsrlaivoK ortoi- nr-liotc.

■■^■■■■■■■B ............

ning. — Där ej för sättaren kan lämnas skälig ersättning för
värk-stäldt arbete enligt tariffens bestämmelser, betalas efter tid med
50 öre per timme. Utöfver den efter taritfen uppkomna
arbetsförtjänst utbetalas såsom lokalprocent vid hvarje kvartals slut i
Stockholm ocli städer norr om denna 10 proc. och i städer söder
om Stockholm 5 proc. af sammanräknade aHöningarnes belopp.
Medels cirkulär till hrr b ok tryckeri ägare och bilagd tariff skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free