Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
1889
TYPOGRAFTIDNING
UTGIFVEN At’
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
Prenumerationspris: I Helsingfors 3 mk för Ar.
I Landsorten 3: 110 „ ,,
Annonser emottagas till 30 j»:nl för petit rad och ingA
•»Ade i »venska och finska upplagan.
Lösnummerpris: 30 p:ni.
Helsingfors den 25 oktober
Ansvarig redaktör: .4. ftnandtr.
Prenumeration mottages l hufvudstaden af
ombudsmännen A tryckerierna: prenumeranter och annonsörer
i landsorten behagade vända sij; till hr E. Nordling,
Huvudstadsbladets tryckeri (Schauman»),
Fabiansgatan G, Helsingfors.
Om riktig behandling af träsnitt och plåtar.
(Ur „Der Siereotypcui*.)
Herr Franz Weber, öfverraaskinmästare viel Büxensteinska
officinen i Berlin, liar nyligen i en serie uppsatser (ifver
illustrationstryck framhållit att herrar sättare måtte låta sig
angeläget vara att så omsorgsfullt som möjligt, handskas med åt
dem lämnade träsnitt och plåtar. A]la i ett tryckeri
förefintliga plitar och träsnitt, säger lian, skola dränkas i lin- eller
rof-olja sii länge tills hvarje stock är fullkomligt fnllsiigen. Denna
dränkning af stockarna är nödvändig för att fuktighet och
temperaturväxlingar ej ma kunna invärka på desamma och
åstadkomma deras kastning. Men i stället for att sålunda förfara ger
faktorn träsnitten ofta utan vidare ät sättaren, hvilken för det.
mesta liar hvarken tid eller förstånd att egna dem någon
särskild uppmärksamhet. Har sättaren icke genast användning for
stocken, sà lägger han densamma åt sidan, vanligen pä näst
bästa ||läto, pà det närbelägna fönsterbrädet, eller pä det sällan
torra formbrädet. Då inånga små stockar begagnas till ett
arbete lär mail ofta se huru desamma kastas omlivarandra i en
låda, i hvilken sättaren senare stöter och gräfver sä länge tills
ban finner den önskade. Att härvid de tina linierna ocli kanterna
af stockarne måste skadas, är klart. Äfven vid »inbrytning af
sats blifva träsnitten mveket misshandlade därigenom att den
våta satsen är tätt invid desamma. Har stocken hittills varit
rätvinklig, så drar den sig nu belt säkert. Egentligen böra
stockarna icke sättas i formen förr än densamma är tryckfärdig.
Tomrummen kunde utfyllas med blysteg eller säkallade
..vask-klossar" och à korrekturen kunde utklipta bilder påfästas. De
härtill nödiga afdragen kunde tryckaren göra dä ban gör sina
tillriktningsafdrag. Detta förfarande med utfällning. som alltid
slcer med större illustrationer, bör här blifva en regel.
Imellertid blifva mestendels alla stockar, stora som små, nya som gamla,
utan hvarje förutseende inbrutna i satsen och när dà en
korrek-tunlragare eller äldre elev afdrager korrektur måste de
stok-kar, hvilka stä högre än stilhöjden lida en synbar skada, under
det att andra lägre icke komina ut. De sistnämda måste dä
åter uttagas af sättaren och underfyllas med kvadrater, hvilket
är öfvermåttan omständligt oeh vanligen så ofta måste
upprepas som korrektur afdragas. Nya träsnitt och plåtar erfordra
en särskild uppmärksamhet ocli omsorg om de skola blifva goda
till tryck. En stock bör aldrig läggas på fiatsidan, utan måste
den städse stä pà kant, sä att lnfteu kan invärka lika pä båda
sidor. Till förvaringsplats bör man välja en sådan, där
temperaturen icke växlar. Närhet af kakelugnar och
värmelednings-rör bör undvikas likasom fönster och dörrar. Skadligare än
vännen invärkar fuktigheten pä trä. Denna är på intet annat
af sä störande invärkan som på tryckplåtar, emedan en slät yta
är en nödvändig betingelse för ett godt tryck. Hvar och en
beställare borde fordra af träsnidaren eller zinketsaren sina
plåtar noga i stilhiijd och rät vinkel och icke såsom ofta är fallet
mottaga sådana utan hvarje system. Träsnidares och zinketsares
bortfuskade arbeten kunna röfva hela arbetsdagar af en
tryckeriägare. Skeft höflade stockar gifva anledning till oangenäma
störingar, till spetsar och uiakiUaturtryck, ja till och med till
förstörandet af stockar, då löst stående, af valsarna uppdragna
bokstäfver, bli kastade på desamma och af cylindern slutligen däri
inprässade. Uttrykta trästockar och zinketsningar böra rengö-
ras med petroleum, terpentin eller benzin, och begagnas härtill
en ej altför bård borste. Etsningar böra efter begagnandet
ingnidas med fett. Lut må ej användas vid rengöringen.
Finnas mänga trästockar i en form så vaskar man bela foruien,
äfven satsen, med benzin: finnas endast några i densamma sä
uttagas de och tvättas särskildt. De toma rummen i formen
fyllas med blysteg eller „vaskklossar", hvarefter densamma kan
rengöras med Int. De uttagna stockarna böra noga putsas med
mjuka linnelappar och bör sedan såsom redan angifvits, ställas
pà kant |br torkning. Om dessa sedan under en längre tid
icke behöfvas, inslår man dem omsorgsfullt i mjukt papper,
hvilket fastklistras vid kanterna. Pä iifversidan af paketet
påklistras ett afdrag af stocken, hvilket dä lätt tillkännager livad sora
gömmes i det. skyddande omhöljet.
m*
Berättelse
afgifven öfver en af undertecknad, med Typografernes Förenings i Helsingfors
understöd, gjord resa till världsutställningen i Paris 1889.
Då undertecknad, på. grund af Typografernes Förenings
sti-pendiekomités beslut vitt mötet den 21) ni aj 1889, kommit i
Åtnjutande af det af Föreningen för sättare anslagna stipendiet för resa
till utställningen i Paris, vill jag härmed fullgöra det med
stipendiets bortgifvande förenade vilkor: afgifva en kortfattad berättelse
öfver färden.
Ditresan gjordes i sällskap med fyra af statens stipendiater,
däribland en som var mäktig engelska språket. Vi afreste från
Helsingfors den 10 juni öfver .Stockholm—Malmö—Stralsund—
Berlin—Frankfurt am Main—Merz till Paris, dit vi ankommo deu
21 juni pfl. morgonen, 184 timmar efter afresan från Helsingfors.
Följande dag, den 25 juni, gingo vi till utställningen. Först
besöktes Finska paviljongen, hvilken fått sig en fördelnktig plats
anvisad; den är nämligen belägen nära utställningens centrum, det
kolossala Eiffeltornet, vid en af de stora stråtvägnrne inom
utställningsområdet. Tryckalster funnos där utstälda af tre firmor,
nämligen at J. C’. Frenckell Son boktryckalster, samt af G.
Sundman och F. Tilgmann litogrnfiska tryckalster. Vidare gingo vi
denna dag omkring litet, hvarstans inom den ofantliga
utställningen, för att få något litet begrepp om hvad där alt fanns att se.
På e. m. träffades vi åter i Finska paviljongen, där vi vände oss
till Finlands generalkommissarie vid utställningen, hr Londéu, och
anhöllo om att före vår afresa af honom fä intyg öfver att vi
besökt utställningen, hvilka intyg vi äfven i slutet af veckan erhöllo.
De följande dagarne användes förnämligast att taga de i
Maskinafdelningen i gång varande pressarne i betraktande. Där tryktes
bland annat ined af firman Marinoni utstälda rotationsprässar två
dagliga tidningar, Le Petit Journal och Le Figaro, som gratis
utdelades bland ntställningsbesökarne, äfvensom andra tryckalster, i
de till ett trettiotal uppgående bok-och stentryckprässarne. Inom
samnia afdelning fanns äl ven en Lagermans sätt- och
afläggtiings-maskin, men oaktadt jag flerfaldiga gånger under mina vandringar
inom Maskinafdelningen besökte flen, lyckades jag icke 1’å se den
i gång. Vidare fanns där två arbetande stilgjuterier med rika och
omväxlande stilprof, samt åtskilliga för bokbinderiet behöHiga
maskiner och redskap, äfvensom för öfrigt alt möjligt i
maskin-väg. från de minsta papvrossmaskiner till de största och gröfsta
järnsvarfvar m. ni. 1 afdelningen för grafisk konst funnos bland
annat utstälda böcker samt diverse smfltryck, både enkla och
nt-sirade. trvkta pà omkring ett hundratal olika spräk. Upp i
Eiffeltornets andra våning var äfven ett tryckeri inrättadt, i hvilket
dagligen tryktes en extra nummer af Le Figaro, innehållande
förnämligast smärre notiser från utställningen äfvensom namn förteckning
på dem, som uppstigit i tornet och antecknat sina namn i en
därför afsedd bok.
Under vistelsen i Paris for jag en dag i sällskap med en
statens stipendiat, en typograf, samt vår nengelamanu som tolk,
till Marmorns maskinfabrik, där vi blefvo mycket vänligt bemötta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
