Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
13
— Hedersgåfva, Faktorn vid J. Simelii arfvingars
boktryckeri-aktiebolag härstädes J. Sigell uppvaktades den 1 mars på
morgonen af tryckeriets arbetarpersonal med anledning däraf att,
25 år förflutit sedan hr S. inträdde i typografins tjänst.
Tryckeriets kontor var dagen till ära dekoreradt med gröna guirlander
och i fonddekorationen lästes i förgyld skrift: „J. S. 187,65—18’ ,90".
Vid tilltället öfverräktes åt hr S. en klackring af guld med
inskriptionen „Työmiehiltä 18xls65—18lj3i)0«.
— En maskinmästarklubb bildades härstädes den 19
dennes af stadens tryckare. Till ordförande utsågs hr E. Nordling,
till sekreterare hr A. Sarman och till kassör hr O. Lindbohm.
Klubben räknar redan utöfver 20 medlemmar. En komité, bestående af
5 personer, utsågs därjämte att, utarbeta förslag till stadgar. Denna
nya anslutning är verkeligen påkallad, hälst, som tryckareintressena
härintils varit, så att säga helt och hållet förbisedda.
— Åter ett steg framåt. Firman Weilin & Göös
fabriks-och bokför lagsak tiebolag har olyckfallförsäkrat sina arbetare för
200,100 mk, och är hvarje arbetare sålunda försäkrad för sin dubbla
årslön. Till premierna betala arbetarne en mindre del, resten
erlägger firman. Försäkringen gäller endast iör invaliditet och
dödsfall, men ej för öfvergående skada. Detta förbehåll har gjorts
med hänsyn därtill, att inom firman finnes en lokal sjuk- och
lånekassa, hvars stadgar som bäst utarbetas därhän att därifrån
kan utbetalas regelbundna sjukunderstöd.
— Vår stipendiat hr Emil Jleino, som med af
utskänk-nings aktiebolaget härstädes till Typografernas förening skänkta medel
afreste senaste sommar till Pariserexpositionen, befinner sig alt
fortfarande å utländsk botten. Det kan måhända intressera våra läsare att
få några underrättelser om honom, hälst soni ban själf anträdt sin
resa i deri uppriktiga afsikt att äfven inhämta något af densamma.
Tryckare till profession kunde han af den orsak, att två
tryckarestipendier tillfallit den officin där ban arbetade, ej utan förfång för
tryckeriet åtfölja landets öfriga arbetarestipendiater. Först sedan
kamraten återvändt från sin Pariserfärd fick H. resa. Färden stäldes
öfver Tyskland direkte till Paris. Sedan ban liär åsett expositionen
riktade han sin kosa till Stuttgart såsom varande en ort, där
tryckningskonsten, synnerligast, illustrations- och färgtrycket, sedan gammalt
äro högt utvecklade. Svagt utrustad, som vår resenär var med
afseende a språket, hade han ytterst svårt att få sig hälst någon plats.
Likvist ville man slutligen på „Oberhofbuchdruckerei" tillmötesgå den unge
främlingens utan tvifvel enträgna begäran att blifva antagen vid
officinen. Här arbetade han sedan i tre månaders tid. Någon lön kunde han
ej göra anspråk pä, tacksam som han var att hälst fä plats. Mycket
brukligt är, att utländingar, som vilja lära sig yrket vid de tyska
officinerna, äfven betala härför. En dylik afgift var H. ej beredd på och
hans ringa reskassa skulle ej häller ha tillåtit detta. Vid sidan häraf
har H. ej fått spara på egna uppoffringar. För två mål om dagen och
bostad fick ban i Stuttgart erlägga 45 tyska mark i månaden.
Tvätten och frukosten betingade sig skild betalning. I brist, pä medel har
han t. o. rn. nödgats lära sig försaka såväl frukost som mellanmål på
eftermiddagarne. Tobaksrökan det har belt och hållet fått förgätas.
Oaktadt dessa inskränkningar stego de oundvikligaste utgifterna till
mer än 50 mark i månaden.
Tryckeriet där ban fick sin första anställning är ej bland de
största pil orten, men alt arbete utföres där med synnerlig omsorg. För
att. äfven få en inblick å andra officiner på platsen sökte H. sedermera
ocli lyckades äfven få plats hos firman Ståhle & Friedeln. Ilär utföres
mycket färgtryck och finnan anses vara en bland de mest framstående
i denna bransch.
rtom språket har H. äfven haft motigheter af den olika
arbetsmetod som följes i Tyskland. Så t. ex. göra tryckarene alla sina
tillriktningar med små saxar, hvilkas användning förefallit H. mycket oviga,
han som blifvit van att handtera knif för enahanda arbete. Stuttgarts
tryckarene däremot påstå, att arbetet går lättare och blifver bättre
utfördt med sax än med knif.
Från Stuttgart begaf sig H. i medlet af Januari till Leipzig. Här
var det lika svårt att få plats som i Stuttgart. Arbetssökande finnas
nog, men icke så med platserna. Under fem dagars tid hade H. besökt
mera än 40 tryckerier utan att. finna arbete. Slutligen lyckades ban
erhålla dylikt hos Otto Spamer, hvilken är bekant för sin stora
för-lagsvärksàmhet. Hans tryckeri är ej stort. Där arbetar endast 10
Augsburger prässar, men som tryckeriet har en egen Xylografiatelier
så lägges det. mycket an på illustrations- och färgtryck.
Tillmötesgåendet såväl från disponentens som faktorns sida har varit särdeles godt,
men arbetarene synas ej rätt tycka om främlingen, som nödd och
tvungen måste erbjuda sitt arbete för intet. Efter att hilr ha arbetat en
veckas tid fick H. själfständigt öfvertaga ledningen af en tryckpräss
hvilket ej tillåtits honom å ile två andra officinerna.
Tillriktningar finnas i mängd och dylika utdelas äfven till hemarbete. Altför
rikt synes officinens egna lärlingar ej vara allönade. Den äldsta
tryckår-lärlingen, hvilken snart blir utlärd, erhåller endast 5 mk i veckan.
Han skall det oaktadt vara särdeles skicklig och åtnjuta sina förmäns
förtroende. Lefnadskosthaderna synas vara billigare i Leipzig än i
Stuttgart. Så har H. kunnat reda "sig där skäligen bra med -10 rnark
i månaden. 1 ett nvligen ankommet bref skrifver ban — vi låta honom
själf tala—: »Oaktadt, min belägenhet nu iir svår, ämnar jag likväl om
jag blott rimligtvis kan reda mig, ytterligare stanna här i tre
månaders tid. Den finske tryckaren har här ingen utsikt till förtjänst.
Punkteringen värkställes också olika iin där hemma. Till detta arbete
begagnas inöfvade fruntimmer. Makulatur göra de knapt inga, fastän
upplagorna uppgå till många tusenden. För den härtils inhämtade
lärdomen vill jag ej borga för. Hopp har jag visst att än vidare öfva
mig. Nog får man erfara ett och annat som kan lända en till nytta
för framtiden. Särskildt förtjänar arbetsmetoderna, ordcntligheten och
annat mera att fästas afseende vid. Af dem har jag mycket att lara
mig och välkomna vore de äfven för mången annan"
— Uppbådet af årets värnepliktiye påkallar många af
hufvudstadens typografer till lotturnan. Den nyligen publicerade
kalloisen upptager fcke mindre än följande 19 personer, nämligen:
Aron Kekäläinen, Gustaf Evert Ny bäck Karl Fredrik Malmström.
Karl Emil Skogster, Johan Alexander Halén, Fredrik Wilhelm
Björkqvist, Kari Viktor Tilander, Isak Abraham Kurvinen. Gustaf
Efraim Enberg, Mikael Hagert. Fredrik Wilhelm Wilén, Karl
Johan Österlund, Karl Oskar Sederholm, Johan Skarp, Otto Emil
Holmelin. Otto Wilhelm Michelsson, Anders Hugo Itkonen, Johan
Emil Strömberg och Georg Jurjeff. — Uppropet anstäldes för desse
härstädes den 26 april ocn själfva lottningen vidtager den 5 maj.
— Från Borgå stad hafva typograferna Otto Wilhelm Andersson
och Gustaf Adolf Hoimela också att infinna sig vid uppbådet, som
hålles den 3 Juni i Kervo by af Thusby socken.
— Maskerad. Den af TvpogratWnas t oren ing den 23
dennes föranstaltade maskeraden i Frivilliga brandkårens vackra festsal
hade lockat n^cket deltagare och stämningen var al t igenom
lifvad. Oaktadt masker funnos i mängd voro dock karaktärsmaskerna
mycket få. Bland de sistnämda vilja vi anföra »fackföreningarna",
„kvastgnmmanu och „bensamlnrenu som de bäst lvckade, af hvilka
de t vå förstnämda äfven blefvo tilldelade pris. De tre „vandrande
gesällerna’1 voro icke häller oäfna. Likaså förtjäna de två
„gat-läggarene" eller rättare „mnschikarae" erkännande för sin coda
maskering. Typernas påtänkta hus presenterade sig också i ett
trevånings gammaldags stenhus. — Dansen fortgick med lif och
lust till långt in på natten.
Hr vi. Bärlunds tryckeri i Kotka blef i början af fehr.
d. år såldt åt kontoristen Oskar Alojpæns från Karhulabrnk.
Köpeskillingen,^ hvari äfven ingick priset för förlagsrätten till
tidningarna „Kotka Notis- ocli Annousblad" och wKotkan Sanomat"
utgjorde 13,O0<> mk. Den 3:dje dennes delgaf A., att boktryckeriet
öfvergått i hans ägo och att han i närmaste framtid ämnar
utvidga detsamma sa att det må kunna motsvara alla fordringar i\
ett nutida välförsedt tryckeri. Samma dag ändrades också firman,
som nu lyder: O. Alopæus tryckeri.
— Tryckeribolag. Haudl. E. J. Savon. stadskamreraren
K. E. Ellmen m. fi. ha ansökt om fastställelse af stadgar för
»Nystads tryckeriaktiebolag". Grundkapitalet är 10,000 mk, fördeladt
jjfi. 100 aktier à 100 mk. — Likaså ha iil. kand. F. von Wright och
folkskolläraren A. Kaustell ansökt om fastställelse af stadgar för
„Hangö tryckeri- och tidningsaktiebolag". Dess grundkapital
utgör 18,000 "mk, fördeladt på 18 aktier à 1,000 mk.
— Landets pappersbrak, åtminstone firmorna J. C.
Frenckell & Son ocli TervakosKi Aktiebolag synas dessa tider hafva mer än
fullt upp att göra, enär tryckerierna fä vänta på sina beställningar
drygt nog. Värst är det med det officiela pappret, hvilket med detta
års ingång kommit till användning inom embetsvärken. I)et. är ingen
lätt sak för tryckerierna att genom bruken erhålla dylikt papper,
hvarföre då beställningar inlöpa från embetsvärken, de också icke sällan
få vara berodda pä att leverera det till dem erforderliga pappret.
— Bolitry ek eri konst ens 450 års jubileum kommer att
firas i sommar i Tyskland, och, skrifver Berl. Tageblatt, är det att
hopoas, att man nu skall blifva i tillfälle att göra det på ett fullt
värdigt sätt, för att godtgöra bristerna i 400 års .jubileet 1*40, då
högtidligheterna till största delen måste inställas i följd af konung
Wilhelm III:s död. Äfven 300 års jubileet hade haft samma otur.
De då beramade festligheterna måste uppskjutas emedan konung
Fredrik Wilhelm l:s frånfälle inträffade samtidigt med
jubileumsdagarna. Den 25, 26 och 27 juli 1740 gick dock festen af stapeln
under stor högtidlighet.
— Allmän sjuk- och begrafningskaasa samt ander
stödskassa för Sverges typografer Vid det i augusti månad
förlidet år i Stockholm församlade typografi örbundet tillsattes en
komité för att utarbeta förslag till en gemensam sjuk-och
begraf-ningskassa för Sverges typografer. Komitén har nu fullgjort" sitt
uppdrag.
Enligt detta förslag får kassan sin egen förvaltning, som
likväl kommer att sortera under typograttorfnmdets styrelse, hvilken
senare ansvarar lor förvaltningen. I hvarje landsortsstad, där
för-bundsafdelning finnes, skall ock finnas sjukkasseafdelning, hvilken
omhänderhafves af afdelningsstyrelsen. Kassan är afdelad i två
afdelningar ocli inträdesafgitt.en i båtfö afdelningarna iir lika eller
4 kr. Årsafgiften i första afdelningen är 15 kr., sålunda fördelad
att 50 öre inbetalas hvarannan och 25 ore hvarannan vecka. I
andra afdelningen iir samma afgift 10 kr. och erlägges med 25 öre
i veckan. Sjukhjälp utbetalas i båda afdelningarna under 13
vekkor, i den första med 15 kr. och i den andra med 10 kr. pr vecka.
Begrafningshjälpen utgör 90 kr. i hvardera afdelningen. För att.
få tillhöra denna kassa fordras att äfven tillhöra svenska
typografförbundet. Medlem iiger riitt till delegareskap samtidigt i båda
afdelningarna. Kassans centrnlförvaltningsutskott skall hafva sitt
säte i Stockholm. Detta alf enligt förslaget, hvilket skall
underställas förbundsstjTelsens pröfning.
Samma komité, åt hvilken uppdrogs stadgeförslaget till
sjukkassa, erhöll äfven i uppdrag att upprätta förslag till en
under-stödsknssa, afsedd att vid sådana tillfällen, då typograf utan eget
direkt förvällande blifvit utan anställning, lemna understöd, hvaraf
lian sig kan uppehålla till dess han åter erhåller arbete. Äfven
detta förslag iir nu fullbordadt och stadgar: en inträdesafgift af
1 kr. vid inträde i kassans början eller om ledamot nyss fylt 18 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
