- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
19

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 11

TYPOGRAFTIDNING

1890

UTGIFVEN AF

TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS

Prenumerationspris: I Helsingfors 3 mk för àr.

I landsorten & postanstalterna :i: 56; d:i
prenumeration sker hos red. är prisot 3: GO Hkorsbaudi.

Annonser omottagas till 80 p:ni för petit rad och Ingå
bådo i svenska och flnska upplagan (annonsbredd:
ou tredjedel af sidans).

Helsingfors den 31 Maj

Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM

l*renumeration emottages i hufvudstaden af
ombudsmännen à tryckerierna; annonsöror och
kordmnd!–pronumoranter behagade vända sig till hr .1. A. Kosk,
.1. Shnolii arfvingar» boktryckeri aktiubolng,
Ny-landsgatnn t», Helsingfors.
LOsnumnterpri.i: 30 p:ni.

Till våra läsare.

jJnderrättelsen, att Typograftidnings ansvarige redaktör,
herr faktur A. Finander, har skiljt sig från denna
befattning af skäl, som lian åtmionstne icke hittills relät
uppgifva, väcker förmodligen förvåning hos våra läsare. Så
ledsam som denna skiljsmessa än kännes af oss, och mången
af bladets läsare kan till följd häraf tviflande reflektera om
tidningens framtid, desto mer är det hvarje typografs
ovilkorligt! plikt att i så fall sträfva och icke svalna vid
gemensamma fåretag. Genom tanke och handling tillkommer det oss
altså att värka och visa att våra göranden och låtanden i sin
helhet icke grunda sig på enskildes förmåga och energi, i
hvilket fall vi snart skulle duka under. Hufvudsaken är att
en hvar efter sin ståndpunkt och förmåga arbetar för vårt
gemensamma bästa och är beredd att undanrödja de hinder
som af en eller annan orsak kanna uppstå och hvilka kunna
tillintet göra våra skönaste förhoppningar.

Af oss typografer, såsom öfverhufvud af alla, fordras i
främsta rummet klanderfritt medborgerligt upp förande:
yrkesskickligheten intager sedan undra rummet, hvars utveckling
vi under inga vilkor få förbise. Stödjandeoss på ofvannämda
sträfvanden ha vi sålunda full rätt att bevaka våra sociala
angelägenheter och, for att lyckas deri, böra vi alt mer och
mer utvidga vår synkrets för själfständig tanke, hvilken sedan
dess säkrare för oss till det. åsyftade målet.

Äfven i nya förhållanden må vårt lilla blad fort furande
vara den area, där våra tankar efter tidsförhållandena
uppspira och bära de frukter, som vår existens kan påkalla.

I tlenna riktning skall bladet framdeles arl/eta, hvilket
vi därföre framhållit, att icke våra läsare skola hängifna sig
åt altför pessimistiska betraktelser om bladets framtid, utan
tålmodigt afvakta hvad densamma bär i sitt sköte.

Ät Typor/raftidninys nu ufgångne ansvarige redaktör}
hr A. Finander, fä vi här hembära vår innerliga tack för
den osparda möda han har visat och måhända äfven
framdeles visar för typografemes yemensamma sträfvanden och
de sammas forvärkligande.

Redaktionen.



Färgtryck med boktryckarsnällprässar.

Efter Alexander Waldoto.

.(Fortsättning fr. N:o 4.)

10. Färgernas ordning vid trycket.

l en ordning, i hvilken färgerna böra tryckas, har icke endast
inflytande pä det färdiga arbetets utseende utan äfven pä tid
och ekonomi. Ifall bronspulfver, bladmetall etc. konuner att
användas, bör detta tryck ske framför de öfriga, emedan vanligt tryck

kan följa omedelbart därefter, hvilket däremot icke är fallet om
bronseringen sker efter något föregående tryck; ty bronspulfvret.
skulle då fastna därpå. Är det alldeles oundvikligt att trycka andra
färger förut, bör pappret gnidas in med något slags genomskinligt
pulf-ver, taLkum eller dylikt: pà den släta, flottiga ytan fastnar bronsen
mindre väl, t. o. m. när de tryckta färgerna icke äro fullkomligt
torra. Visserligen förlora en stor del kulörfärger genom donna
manipulation i glans och värme. En annan ordning ilr baserad
därpå att de mörkare färgerna böra alltid tryckas före de ljusare,
emedan de senare låta de förra genomskina och mildra deras intryck.
Vidare betingas färgernas följd på hvarandra af den förändrade tonen
dessa skola erhålla.

För bestämda färger bör således följande ordning vara regel:
l:o brons, 2:o blåa. 3:o röda, 4:o guin och 5:o konturfärger.

Här kan endast hufvud principerna i färgernas ordningsföljd
antydas; i många fall måste det öfverlämnas åt ritarens eller
tryk-karens insigt att träffa det rätta valet.

Hvad som slutligen beträffar papprets inflytande på färgerna,
sä kan här anföras följande: svart färg på hvitt papper förefallor
svartare och kallare än pä i gult skiftande papper; särdeles väl
håller sig färgen pà träfritt tryckpapper, som icke är för starkt
satineradt; starkt satineradt skrifpapper fordrar starkare färg;
träpapper värkar genom dess Ömhet mot ljus och luft demoraliserande på
färgen, matta glacépapper låta däremot färgerna framträda i ott
briljant ljus.

11. Handprässtryck.

Vid handprässtryck användas hälst färska icke altför mjuka
valsar; i många fall är en äldre härd vals bättre, än en för
svarttryck åter lämpligare elastisk vals. Vid färgtryck bör valsen ännu
mera träget än vid svarttryck rifvas mot färgstenen, om färgen
alltid skall blifva smidig och väl täckande. Vi rekommendera
begagnandet af påvalsningssteg bredvid formen, hvarigenom valsen
far en säkrare och lättare gäng och förhindras dess insjunkande uti
blanka ställen.

Är det redan vid svarttryck nödvändigt att med en väl ocli
jämt inrifven vals gå ofta öfver formen, för att uppnå ett väl täckt
och rent tryck, sä sir detta förfarande ett bestämdt vilkor vid
färgtryck, om man vill erna ett nöjaktigt resultat.

Att sattsen för de skilda färgerna bör vara pä det noggrannaste
reglerad af sättaren, är ett hufvudvilkor för färgtryckets goda
utförande. För att möjliggöra ett lätt och beqvämt förskjutande af
formerna efter behof, förorda vi att lägga par tre rader mellanslag
samt några kortspån ofvanom och på sidan som ligger mot
mittel-steget af hvarje färgform.

Oftast begagnas nuförtiden vid färgtryck s. k. insattspunkturer.
Dessa skrufvas icke fast vid deckeln utan fastas på densamma genom
ett öfverdrag eller öfverklistrande med papper. Lämpligast för detta
ändamäl äro s. k. ritspikar. Dessa insatser eller rättare sagdt
pä-klistringspunkturer kunna med stor fördel begagnas, emedan vid
komplicerad tryck flere sädana med lätthet kunna fästas pä deckeln.
Under tryckningen bör det noggrannaste punkterande iakttagas;
ty arkets minsta förskjutning medför ett dåligt register.

Formernas rengöring under trycket beror på deras
sammansättning och på den till användning kommando färgen. Sats soin
innehåller infattningar eller plattor af fin gravyr samt sådan med
många små och fina stilsorter, bör naturligtvis oftare rengöras, än
sats af euklaro beskaffenhet. Rengöringen bör ske med terpentin
eller benzin och medels en liten mjuk borste. Användningen af lut
är icke att rekommendera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free