Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFTIDNING
N:r 2
Till och med plattor som hilla sig rena böra middagar och
aftnar vid arbetets slut vaskas ytterst noggrant samt torkas medels
en af mjuka trasor bestfiende rulle, icke medels gnidning. På
träsnitt böra under nrbetshvila en tyngd läggas för att liindra deras
kastning. Zink- eller blyplattor tvättar man helst med benzin och
polerar dem icko endast pà ytan utan äfven vid kanterna
fullständigt blanka; försummar man detta, sä får färgen lätt en oren,
gråsvart blandning, som iir svår att få bort.
Äfven iir det nödigt att vaska färgstenen och valsarna
åtminstone hvarje afton. Man skjuter det utstrukna färgförrådet
omsorgsfullt till ott hörn samt vaskar stenen därpå med terpentin
Förr än man äter vidtager med arbetet, bör färgen ånyo
genom-rifvas för att erhålla den nödiga smidigheten.
Tryckas former lued stark i färg hållna partier eller större
stilsorter och infattningar, så är det nödvändigt att täcka tri/ckct med
makulatur, lor att förekomma aftryck på baksidan. Man låter färgen
fullkomligt torka, förr än man åter tar- makulaturet bon.
(Forts.)
V
Den 1 Mai 1890.
•ijj^nappt om något ämne liar under de senaste tiderna så mycket
(s^V talats inom arbetarekretsar som just om den 1 Maj samt om de
förhoppningar, hvilkas realiserande man väntar sig af nämda dags
händelser. Man hoppades nämligen att genom allmänna demonstrationer
kunna fästa såväl arbetsgifvarnes som äfven regeringarnas
uppmärksamhet på nödvändigheten af en kortare arbetstid (i »le flesta länder
bemödar man sig att få en 8-timmars normalarbetsdag). Höreisen
fölen 8-timmars arbetsdag är icke så ny, som den för mången kanske
synes; redan i förra århundradet, framträdde en filosof, Helvetius, med
satsen: ..Menniskan bör arbeta 8 timmar, hvila 8 timmar samt hafva
8 timmars ledighet till intellektuell förkofran och nöjen". Men först
på de allra senaste åren har denna rörelse tagit mera positiv form,
isynnerhet i Nord-Amerikas Förenta Stater, af hvilka en del redan
lagligen infört 8-timmars arbetstiden; särskildt tyckas de typografiska
föreningarna ha gått i spetsen för denna rörelse. Från Amerika har
denna rörelse hastigt utbredt sigr så att åstadkommandet af en kortare
arbetstid nu är en af de mest brännande frågor inom nästan hela
världens arbetareföreningar, och hafva de beslutit att med alla lagliga
medel försöka få den införd.
Yid ett möte af delegerade från nästan alla världens kulturländer,
som hölls i fjor i Paris, beslöts att någonting ovanligt skulle företagas
gemensamt af alla världens arbetare för att dymedels fästa större
uppmärksamhet för arbetarnes sträfvan för normalarbetsdagen. Såsom det
lämpligaste medel dertill ansågs slutligen vara att proklamera en
bestämd dag till arbetarefridag, och skulle då tillställas storartade
demonstrationer i antydt syfte. — Till denna dag utsågs den 1 Maj 1890.
I brist pà utrymme kunna vi ej denna gång inlåta oss att
närmare granska fördelarna ocli möjliga nackdelar af en kortare arbetstid;
vi skola dock i närmaste framtid återkomma till detta ämne.
Äfven Finlands arbetare, åtminstone de mera tänkande, ha kommit
till den öfvertygelsen, att den förnämsta hämskon för deras
framåtskridande i såväl intellektuelt hänseende som i yrkesskicklighet just
är att söka i den altför långa arbetstiden, om också därtill till stor
del bidrager den ofta mer än snäfva aflöningen. På grund häraf
uppstod inom Typografernes förening frågan om ej typograferne på något
sätt borde deltaga i denna internationella sträfvan. Frågan kom till
diskussion vid månadsmötet i April och beslöts då med stor majoritet
att. samtliga, typografer i H:fors skulle fira 1 Maj med någon lämplig
festlighet. At "bestyreisen gafs i uppdrag att ingå till samtliga
princi-paler"med anhållan, att desse ville bevilja sina arbetare ledighet nämnda
dag fr. kl. 1 e. m. För att uppgöra program för festen beslöts hålla
extra möte den 27 April. Bestyreisen vände sig till principalerne med
ofvannämda anhållan med det glädjaude resultat, att nästan samtliga
principaler tillmötesgingo föreningens önskan. Vid extra mötet beslöts
sedan att föreningen skulle göra en utfärd till Högholmen den 1 Maj
kl. 4 e. m. Bestyreisen skulle anskaffa ångbåtar tör öfverfarten,
restauration m. m. samt för öfrigt arrangera festen efter bästa förmåga.
Ändtligeu randades den 1 Maj och man väntade med spänning
huru alt skulle aflöpa.
Kl. l/j4 samlades medlemmar af Typografernes förening till Platés
konditori. Här hölls af föreningens ordförande först ett kortare tal
öfver dagens betydelse, hvarefter man tågade ning. 100 man) till norra
hamnen, der en’del af föreningens medlemmar jämte ett stort antal
fruntimmer äfvensom en del medlemmars familjer redan förut infunnit
sig. Härifrån stäldes kosan medels tvänne för ändamålet upphyrda
ångbåtar till Högholmen, hvarest man lägrade sig å en plata ä södra
sidan af holmen. Efter det föreningens såväl musik- som sångkör
utfört några nummer, serverades en gemensam bål, hvarvid tal höllos af
hr O. Lindstedt på svenska och br H. J. Forsström på linska. I dessa
tal framhölls nödvändigheten af att arbetstiden förkortas, och ansågo
tal. orsaken hvarför arbetarne hos oss ännu äro på en så låg
stånd-punk just ligga i den långa arbetstiden, som ej lämnade arbetaren någon
tid öfrig för intellektuell förkofran. Dock betonades att en 8 timmars
normal, arbetstid i anseende till förhållandena hos oss ej vore önskvärd,
utan uppmanades att sträfva till att få genomförd (len i föreningens
tarifförslag stipulerade lJl/2 timmars arbetstiden. Båda deasa tal
mottogos med entusiasm. Härefter upplästes ett af mag. Tuokko för
tillfället. författadt finskt festpoein *), hvarefter uppstämdes ett flerfaldigt
hurrah för fosterlandet. Härmed var den officiela delen af festen slut
och vidtog därefter en lifvad dans omväxlande med lekar.
Sålunda aflöpte denna af en del med så afvogt stämda känslor
väntade dag. Alla de af några förutspådda excesserna blefvo för dem
endast sfora missräkningar. Dagen blef för deltagarne en festdag, som
torde kvarstå i kärt minne långt lilugre än de vanliga af föreningen
arrangerade festerna.
Att bedöma af den entusiasm, hvarmed förslaget till denna fest
mottogs vid månadsmötet, hade man kunnat hoppas, att åtminstone att»
arbetare skulle enigt lut försökt realisera företaget. Så skedde dock ej,
utan det gick som vanligt, då det är fråga om att söka förbättra något
bland arbetarne rådande missförhållande, att några, om också lå,
uppbjuda alla sina krafter för att omintetgöra dessa planer. Detta
förhållande iir nog sorgligt, men troligtvis tillsvidare ohjälpligt, ty våra
arbetare förstå tyvärr ej ännu att hela deras styrka beror just på huru
enigt de bedrifva sina saker. Måhända var orsaken till denna oenighet
äfven till stor del deri, att saken missförstods. Man lär ha ä några
håll trott, att. meningen var att arrangera storartade demonstrationer
med alla dertill hörande excesser ocli störandet af det allmänna lugnet.
Om de värkligen. såsom några af dem ha yttrat, ansågo under
företaget Itøga något dylikt, hade de haft full rättighet, ja, det hade till
ocli med varit deras plikt, att motarbeta detsamma med alla till buds
stående medel. Äfven vi äro fast öfvertygade, att alla bullersamma och
lugnet störande demonstrationer äfvensom alla brutalt framstälda
fordringar från arbetarnes sida, de må sedan vara berättigade eller
oberättigade, skada arbetaresaken i högsta grad, och är det derför hvarje
redbar medborgares plikt att motarbeta dylikt samt försöka leda en
dylik rörelse på rätt spår. Men om dessa herrar hade ens något litet
gittat tänka öfver situationen, hade de bordt inse huru narraktigt det
var att frukta från typografernes tillärnade festlighet något lagvidrigt.
Om man nu skulle antaga att någon skulle lia fått den fixa idén att
igångsätta dylika gatuoroligheter, borde man ändå tilltro honom hafva
så mycket sundt förnuft att han skulle förstå, huru löjligt det vore att
försöka få med en liten förening i stånd någon sådan allmän
demonstration. Till en sådau hade ju ovilkorligen, för att ens någorlunda
lyckas och för att. göra ens någon effekt, bordt sammansluta sig alla
arbetare i Helsingfors. Någonting dylikt tro vi dock inom
Typografernes förening någon ej ens hafva drömt. — Nej, vår afsigt var endast
att fira dagen festligt oss emellan — utan aunan publik än möjligen
typografernes egna familjer och således utan någon som hälst allmän
demonstrationsprägel. Afsikteu var att medels denna festlighet och de
därvid hållna talen klargöra samt göra för hvar och en till en fast
öfvertygelse de förut sväfvande och oklara åsigterna om den nuvarande
arbetstidens längd samt dess skadliga värkningar. I värt nya
tarifförslag föreslås en förkortning af arbetstiden, iir det ej då naturligt, att
föreningen, förrän den gör principalerne några framställningar härom,
först försöker komma till visshet om huruvida denna fordran är
berättigad och af behofvet påkallad.
-A-xited^nirLg-ar.
Jlpril.
21. Järnvägspersonalens förening beslöt att hos red. af
„Järnvägsmannabladet" anhålla om utgifvandet af en finsk upplaga at
nämda tidning.
22. Kansankirjapaino-osakeyhtiös direktion i Fredrikshamn beslöt
tillöka sitt tryckeri ined en accidenspx-äss och olikartade
acci-densstilar på det att tryckeriet äfven \unde utföra finare
färgtryck (!).
24. Arbetarne vid ,,Centraltryekeriet" härstädes blefvo
olycksfalls-försäkrade i bolaget Patria för 72,000 in.
25. ^Krigsropet", Frälsningsarmens nya tidning, N:o 1. utkom frän
Centraltryckeriet härstädes. Detta nrr påstås ha utgått i
1,800 exx. — Det påtänkta finska Krigsropet skall äfven vara
under planering.
29. Tammerfors tryckeri aktiebolag beslöt å sitt årsmöte att af det
förgångna årets vinst 8,1(53 ni. 7 p. utdela ät aktionärerne 15%
och öfverföra 2,000 m. till reservfonden samt låta resten kvarstå
i rörelsen. — Hrr G. Selin och K. R. Ruuskanen, hvilka voro
i tur att afgå från direktionen, blefvo återvalde.
30. Till medlemmar i „Abo Tidnings aktiebolags" direktion tör detta
år utsågos bandi. G. Hoffstedt, husMllningssällskapetssekreterare
E. Rönnbäck och hofrättsassessorn A. Kumlin.
Maj.
1. „Tidnings och tryckeriaktiebolagets tryckeri" härstädes förkortade
sin arbetstid från 11 till M timmar för hela sin dagpersonaL
— Hrr (1. W. ICdlnnd, K. E. Holm, Ii. Göös och C. F. Wickström
aHärdade till landets förläggare och bokhandlare ott cirkulär med
uppmaning till ilem, att sammanträda till ott allmänt möte i
*) Vi ho|iji». 1 uiinia nummer leuna* Införa detta pooin 1 evonsk öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
