Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11
TYPOGRAFTIDNING
’JTGtFVEN AP
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
1890
I*ronunioratioiMprifi: I Helsingfors 3 mk (Sr är.
I landsorten A postanstalterna :>: 56; tlÄ
pronnmo-radon sker ho» red. är priset 3x "10 ikorsbandi.
Annonser emottaga* till w p:ni för petit radoeli inp:l
In||iö i svenska ocli tim-ku upplagan (anuonsbredtl:
en tredjedel af sidan»).
Helsingfors den 25 Juni
Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM
Prenumcvntion emottages i hufvud*taden af
ombuds-männen å tryckerierna; annonsörcr och
koraband»-pronumerauter behagade vända *ig till lir .f. A. Ko<k,
.1. SimelH arfvingar* boktryckeri aktiebolag,
Sy-landsgatan 0, Hel-ingfor*.
J.ösnunimerpris: JO p:nl.
1440-1890.
lOktryckerikoastens uppfinning, som med detta års
utgång uppnått 450 är, liar ej utan orsak tilldragit sig
de bildade nationernas uppmärksamhet, tv knapt liar någon
snilleyltring i världen haft ett närmare inflytande på den
enskilda individens och hela folkslags lefnadslopp än denna.
På samma grund sonr Bibeln kan sägas utgöra „böckernas
bok", så kan det sägas, att Gutenbergs uppfinning iir
„upplin-ningarnas uppfinning". Lycklige äro därföre de nationer, som
tillegnat sig Johannes Gutenbergs kvarlämnade värdefulla
gåfva, om äfven do gjort det fast först i år. Med don liar ljuset
framträdt och framträder alt fortfarande ur mörkret; den har
sönderbrutit slafveri.-; bojor, fredat sorgbetungda sinnen och
upptändt vetenskapens fackla att upplysa naturens dunkla
schakter samt liirt människan känna sin egen kraft. I
stället för att vetenskapens och konstens många olika grenar
»kulle ha enväldigt behållits af några få, hafva de med
tillhjälp af boktrycket spridit och sprida sig likt solens strålar
äfven till de ringes boningar, väckande dess slumrande
invånare till fast uthållighet i lifvets strid.
Led för led har denna uppfinning utvecklat 1’olkens
materiela och andliga förmögenhetcr och i samma grad fört
dem till en alt större mogenhet på det att dessa ännu
värk-sammare måtte kunna IVjrbyta okunnighetens mörka natt
till ljusan dag. Då Johannes Gutenberg med tillhjälp af sin
träpräss för 450 år tillbaka kunde trycka högst par
hundra exemplar i timmen, tryckes numera med
rotationsma-skineu under samma lid tiotal-tusen exemplar. 0m vår
yrkesfader nu uppstege från sin graf kunde han, betraktande
sättmaskinens rörelser och rotationsprässens rullningar, ädelt
utbrista: min uppfinnings uppfinningar äro ju dessa.
Johannes Gutenbergs lefnadsförhållanden äro allmänt
kända, hvarför Typograftidningen ansett det som sin
skyldighet att endast väcka sina läsares uppmärksamhet vid,
att tacksamt erinra sig uppfinnaren af en förädlande konst.
Få torde de vara, som till fullo kunna uppskatta uppfinnarens
lidanden, mödor oeh motgångar, men enhvar liar det klart
för sig, att de personer, som ulan att spara sig själfva
uppoffra sina krafter och öfverlämna sina ädla gärningar till
mänsklighetens allmänna bästa, äro förtjänta af vår
uppriktiga högaktning och måtte deras minne upplilva ett yngre
släkte till alt vidare ansträngningar för det allmännas väl!
— Ny uppfinning. En utläggningsapparat tur snilllprässar
liar uppfunnits al’ ütvermaskinmästaren C. Schmidt i Strassburg.
Donna apparat filstos vid maskinens utläggningsbord och bringar
papprot, sa snart priisson Ur igångsatt, uti ott vackert slätt läge, så
att man skulle tro det vore skuret medels en skärmaskin.
Apparaten. som kau lastas vid hvarje maskin, kostar 50 Rmk.
Stilgjutningen i Finland.
gjutningen af stilar i värt land är icke så aldeles ung som
mången kanske tror. Firman J. C. Fronckell & Son grundade
redan 1825 i förening med sitt tryckeri äfven stilgjuteri, meu
någonting liämvärdt i denna bransch kunde de aldrig
åstadkomma. Egna alldagliga behof försökte man dock pà sätt och
vis tillfredsställa, men hvad åt andra gjöts, dermed var si och så.
Ofvannämde firma upphörde med sitt stilgjuteri 4r 1871 och
därtill hörande maskiner köptes sedan af C. Hauemann &
Söner, hvilka år 1862 flyttadt till Helsingfors från Jena i
Tyskland och såsom fackmän grundlade ett nytt stilgjuteri. Då
hoppades man att denna industrigren i vårt land skulle så pass
börja framskrida att åtminstone bohofven af brödstil skulle bli
tillfredsstälda. Så liar dock icke skett. Stilgjuteriet har blifvit
på sitt första stadium doek med den skilnaden att bröderne,
efter sin faders död, någon tid fortsatte med affären orubbad,
sedan delade densamma sinsemellan så att år 1877 uppstod ett.
tredje stilgjuteri. Finlands äldro boktryckare och nya
tryckeriers grundläggare hafva varit och äro fortfarande tvungna att.
rekvirera nästan alla sina stilbehof från Tyskland, der dessa
erhållas till billigare priser samt på kortare tid, ty väntan från
eget lands nuvarande stilgjuterier blifver alltid för lång samt
äfven dyrare. Huru nödvändigt för vårt land ott tidens
fordringar motsvarande stilgjuteri skulle vara, synes redan däraf
att endast till Helsingfors importerades under sista året Irån
utlandet stil för omkr. 100,000 mk. Landsortsstädernas många
tryckerier hafva importerat åtminstone lika mycket. Den år
för år ökade läslusten hos allmänheten har på ett känbart sätt
invärkat och lnvärkar fortfarande, så att stilbehofven alt mera
ökas, ty tryckningen af större upplagor af böcker och tidningar
befordra naturligtvis stilarnes slitning. Trycket bör äfven nu
för tiden vara tydligt och klart, och ett tätt återkommande
behof att få plats för nya stilar, tvingar do gamlas itvgslåenJe
nästan halfslitna, emedan hrr förlaggaro hälst välja nya stilar
till sina arbetens tryckning.
Sålunda linnes här ett fördelaktigt fält för placering af
kapital och ifall icke någon enskild person skulle riskera en
dylik äffär, kunde man ju bilda ett aktiebolag, hvilket först
skulle anhålla om att få köpa ett af nämde gjuterier samt med
dess ägare öfverenskomma om den praktiska ledningen af
detsamma. Skulle det nu föreslagna sättet icke accepteras, då
vore det bäst att inrätta ett nytt stilgjuteri åtminstone för do
mest förekommande behofven. Om detta vårt förslag icke
väk-ker någon uppmärksamhet hos tor eget lands utveckling
intresserade personer, så iir vår högsta önskan att någon framstående
tysk stilgjutare skulle här inrätta en filial, hvilken sålunda
kunde med centralgjuteriets gemensamma matriser fylla våra
behof mångsidigt.
Vi uppmana för saken intresserade att snabt tänka på
den här ofvan omordado industrigrenen och med det första
gripa värket an, för att tillfredsställa ett kändt behof.
Härigenom kunde äfven för framstående boktryckeriarbetare upp3tå
ljusare förhoppningar än nu är fallet, att genom gjtiteriets
bistånd kunna få egna tryckerier, hvilka nu ägas nästan
hvar-stans af aktiebolag eller af utoin yrket stående personer.
*<C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
