- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
24

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

TYPOGRAFTIDNING

N:o 10

Dot festpoem på finska af hr magister Tuokko, hvilket
upplästes viil 1 Majfesten à Högholmen, meddela vi nu här i svensk dräkt
enligt löfte. För öfversättningen lä vi så mycket tacka hr mag.
R. Hertzberg.

OJp

L /i l Komna, bröder, till de svala lunder
Med gröna träd och fagra blommor under
Och fågelsång i kvällens ljusa stunder,
Till skön natur, från vinterns välde fri!
Som blad och blommor fritt i ljuset skjuta,
Sd må. från mödan fria, vi ock njuta
Tar unga fröjd och broderligt oss sluta
Till starkt förbund. Det bröder tilja vi!

Till sammans låt oss sluta ringen.
Då stå vi trygga och vi frukta ingen.
Som örnen höjer starka vingen.
Yi gå mot framtiden med kraft och mod.
Och sträfvar ärligt, som en hvar bäst kan det.
Men öfver oss står Finlund, fosterlandet.
Främst för dess väl vi knyte brödrabandet,
För det vi glada o fira lif och blod!

Ja, bröder, hvad oss ödet må beskära.
17 ha dock alltid Finland och vår ära
Och alla dem. som stå värt hjärta nära.
Att sträfva för i lifvets arbetsdag.
Mot världens guld vi detta mål ej byta,
För det vi nu förbundet trofast knyta,
Och ingen makt skall sönderbryta
Vår unga, evigt starka brödralag.

Korf öfversikt

^njjnder denna rubrik vilja vi härefter meddela våra läsare det
vik-•~v7/a tigaste som skett uiuler närmaste tid. såväl bos oss som i
utlan–t-j— det på typografins område. Att vi äro tvungne att göra det
5) så förkortadt som möjligt, för utrymmets skuld, inses lätt af
läsaren

Det hufvudsakligaste som händt här hemma liar redan stått
att läsa i detta blad och hafva vi således icke mycket att tillägga.

Var förening har arbetat med något svagare maskin nu under
sommarvärmen och den liflighet som utmärkte densamma under
vintern har något forslappats. Orsaken därtill är äfven den, att några
mera viktigare eller s. k. lifsfrågor icke stått på dagordningen. Ett
extra möte som skulle behandla tarifförslaget måste inställas, på grund
af att cirkuläret icke kommit ett par tryckerier tillhanda, så att de
tülstädeskomne medlemmarnes antal där lör var ringa, och blef mötet
till följd däraf uppskjutet. Att själfva tarifförslaget skulle af
föreningens medlemmar upptagas med likgiltighet, som man på ett visst
håll velat påstå, kan icke vara möjligt, ty da skulle man ju arbeta
mot sitt eget intresse. Vi äro säkra däröfver att då nästa n:V af detta
blad utkommer, det nya extra mötet om icke helt och hållet,
åtminstone till en stor del granskat och genomgått förslaget och det
af icke några, utan af de flesta som saken gäller.

Som en glädjande företeelse af snabt beslut, kanna vi
inregistrera beslutet att göm hr senator L. Mechelin vår uppvaktning
tillika med Arbetareföreningen. Cirkuläret utgick samma dags
eftermiddag till tryckerierna och kl. b voro alla samlade samt
emot-togo underrättelsen att äfven vi typografer skulle bidraga med värt
deltagande i processionen, för att visa vårt djupa beklagande öfver do
förhållanden som nödgat hr senator L. Mechelin att afgå från sin
ärofulla plats. Denna underrättelse mottogs med fröjd ocli
deltagandet i processionen blef så allmän, att tåget till senatorns bostad
bestod af omkr. ett par hundra typografer. Häraf inses att alla
ar-betarsträfvanden som ha ett högre mal, alltid skola hos oss
typografer finna ett varmt mottagande och deltagande.

Ett annat möte gälde: huru vi skulle Hra 450-års jubileet af
boktryckarkonstens uppfinning. Efter det en komité fick i uppdrag
att göra ett program tör festen och detta program numera antagits
af föreningen, kunna vi hoppas, om väderleken gynnar oss, att la
inregistrera en minnesvärd dsig i våra annaler. Programmet kommer
att uteöras af: Festtal på båda språken, verser, musik och sång,
dervid älven hvad vi hoppas, kommer att utföras den af hr mag. K.
Flodin komponerade, oss tillegnade, af prof. Z. Topelius skrifna Svarta
gardets marsch; vidare gemensam middag och bål. Att dans och
lekar icke komma att saknas är själllallet. Vi vilja tro och
hoppas att deltagandet blir allmänt, emedan festen gäller en sak.
hvilken är så nära förknippad med bela vårt andliga och lekamliga lif,
som ingenting annat. — Då detta blad utkommer förr än testen
går af stapeln, vilja vi i sammanhang härmed hemställa till de ärade
tidningsredaktioner hvilkas blad utkomma om måndagarne, att de,

om det ookså icke vore möjligt att alldeles indraga bladen lör den
3(1 Juni, dock så mycket sig göra låter, skulle underlätta
personalens arbete tör att så många som möjligt af dem kunde deltaga
i festen. — Att vidare uppmana arbetarne till allmänt deltagande,
anse vi icke vara nödigt, emedan de ju alla veta att festen gäller
vår konst och dess store uppfinnare Johan Gutenberg.

För denna gång hatva vi icke mera att tillägga till denna
korta öfversikt från värt eget land, endast en uppmaning till
kollegerna i landsorten, att de måtte mera än hittils sätta sig i
förbindelse med detta vårt fackblad, icke allenast med att söka få det så
spridt som möjligt, utan äfven att med notiser och meddelanden,
såväl om arbetslöner, arbetarnes antal, arbetslokaler, tryckeriernas
antal, ni. in. d.. underrätta redaktionen, för hvilken hvarje sådant
meddelande är af stor vikt.

Från utlandet hafva vi icke mycket denna gång att berätta.
V i måste inskränka oss nästan till de notiser som vara västra
grannländers fackblad innehålla. Framdeles då vi erhålla ett par
framstående tyska fackblad skola vi utförligare delgifva våra läsare alt
det som är af intresse.

I Forne gå ännu starka svallvågor efter strejken: man har
ännu icke kommit till lugn efter stormen. Som ett prof vilja vi
efter „Typografiske meddelolser" intaga början och slutet af en
artikel som har till rubrik „De oförgätliga" De nforglemnielige) och
lyder sålunda: „Vi ha trott art det kunde intressera våra läsare att
ännu en gäng få en förteckning på de moraliska subjekter som
gjorde sig så sorgligt ryktbara under vår långa tariff strid i fjol, och
denna gång ha vi klassificerat dem, for att vara kolleger kunna
bedöma dem kvalitativt och kvantitativt." Härefter följer följande
rubriker: ..Följande sveko som föreningsmedlemmarföljer så 11 namn
jämte uppgifter på hvad sätt de svikit sitt löfte. „Följande icke till
föreningen hörande medlemmar blefvo pd sina platser eller togo platser
under strejken." Följer 31 namn. „ Följande arbetade en längre tid och
försvunno först efter många vedervärdigheter." Följer 12 namn.
Tidningen tillägger: „Förutom dessa kommo c:a 00 tillresande, hvaraf
K» inträdde i arbete, resten tydligen att börja arbeta, men som dock
alla, äfven de som börjat, reste sin väg, hvarför vi icke här skall
offentliggöra deras namn, ehuru de väl "alla hade förtjänt att
märkas. isynnerhet som många af dessa fyrar oafbrutet kommo tillbaka
ocli fingo reshjälp ända till 4 gånger. — Till denna klass kan
äfven räknas dessa kvas ikolleger, som dykade upp allestädes ifrån
och med hänförelse an mål te sig som „frivillige" i de strejkandes
leder; människor för hvilka typografin föl* längesedan varit en
öfvervunnen ståndpunkt, de kunde nu icke längre existera utan den;
men do ville naturligtvis icke taga arbete — nej, gudbevars! di.*
ville bara hjälpa de strejkande att äta upp penningarne! — Sålänge
det tinnes ett sådant öfverflöd på dylika elementer inom
arbetarbefolkningen. skall den aldrig kunna göra sina kraf gällande på
ett eftertryckligt och värdigt sätt; och .sä länge de som vilja och
bättre förstå saken icke hafva så mycket ben i näsan att de kunna
uppdraga sina svagare kamrater, skall en arbetsinställelse endast
blotta våra svaga sidor. Det är män med karaktär vi behöfva —

icke en eller två. utan många, många!"

* *

*



Tyskland. ,,D. B.-Ztg" innehåller ett upprop till Tysklands
boktryckeriegare, undertecknad! af ,,komitén tör grundande af en
förening mellan Tysklands lokal- och provinsboktryckeriegare1’.
Denna komité tillsattes .i ett möte mellan boktryckeriegare i
Neubrandenburg den 13 sistlidne april, och hvilket möte var
samman-kalladt for att rådgöra om hvad som vore att göra gent emot den
för provinsboktryck are högst skadliga „Stettiner-resoTution". il. v. s.
den resolution som antogs å ett möte i Stettin mellan Tysklands
större boktryckare, der inan beslöt sig tör att godkänna den af
typogra terne framlagda nya tariffen. Denna resolution har följande
lydelse: .,För genomförande af tariffen är det nödvändigt, att de
ta-rifltrogna principalerne endast anställa sådana typografer, hvilka
bevisligen arbetat och lärt ut i sädana boktryckerier, der tariffens
bestämmelser iakttagas". Genom att en sådan resolution antogs i
Stettin ansåg mötet i Neubrandenburg att tyska
Boktryckarföre-ningen icke representerar samtlige Tysklands boktryckare, utan
hufvudsakligen utgör en förening mellan de större boktryckerierna,
»som aldrip tillvaratagit provinsboktryckarnes intressen4". Efter en
bitter kritik öfver Boktryckarforeningens rillvägagàende och
protest mot den fattade resolutionen, utbrister komitén: „Vi vilja
åstadkomma en förening mellan egare af medelstora och mindre
tryckerier och som bevakar desses fördelar, så att de icke kväfvas mellan
storkapitalet och arbetarne." — Emellertid ha också de ».medelstora"
och de ,,smà" nödgats erkänna tariffen, sa att få nu se hvad det till
senare i sommar bestämda mötet vill och kan uträtta.

I Berlin strejka sedan den 22 maj alla stilgjutare 1220 med
undantag af 10—12. Anledningen var en normaT-tariff, som
arbetarne förelade principalerne, men af desse icke blef antagen.

I dessa dagar tillvärkades hos Reinhaardt & Bohnert i
Leipzig den 25,000:de vinkelhaken. Med fabrikationen af
vinkelhakar började nämda firma år 1880, samt har nu i knapt 1(» år
hunnit med 25,t KM) st. Bland afnämare märkas alla Europas stater samt

i andra världsdelar förnämligast Syd-Amerika.

* *

*



Ungern. „Vi äro belåtne" säga Budapests typografer, att hrr
boktryckeriegare ej velat underhandla med maskintryckarne —
dess»; hade nämligen förelagt principalerne en lönetariff — och
särskildt hafva öfvertryckarne (befälet i härvid spelat en ful rol. i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free