- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
35

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 8

TYPOGRAFTIDNING.

35

festligt dekorerade platsen. Här började enhvar litet ordna om sin
toilett och snart var närmaste gärdsgärd dekorerad med regnkappor,
paletåer, hatt ar, schalar, m.m., som hängdes till torkning. Sedan man
kommit sig nugot i ordning, börjades det rikhaltiga programmet,
som var utfördt i sä stor stil att det täckte ena husgafveln. Vid
den gemensamma balen höllos flera tal, af hvilka nedanstående
hållet af hr H. Johansson, återgifvas här:

„Ärade Damer och Herrar!

Ändamålet med denna utförd är. att vi tryckare, på samma
gäng som vi roa oss, sist och slutligen måtte bilda den länge
påtänkta klubben. Den är nog på sin plats och hoppas jag att. då vi
nu engång tätt den till stånd, enhvar tryckare mea lif ocn lust skall
befrämja dess intressen. Må vi uppmana våra frånvarande
kamrater att sluta sig tili denna för att sålunda kunna med förenade
krafter befrämja värt bästa. Oss föreligger ju så mycket att
rådgöra med hvarandra, beträffande maskinbehandling och tryckning.
Förenade kunna vi bättre än eljes resonnera om dylika saker.

Vi äro visst medlemmar i typografiska föreningen, men i denna
förening ha vi ej funnit oss rätt hemmastadde. Där ha vi härintils
ej vetat om den eller den är sättare eller tryckare.

Vår mening är ingalunda don, att skilja oss från typografiska
töreningen. Nej! Det göra vi icke och det’ fa vi icke heller göra.
Vi önska kvarstå i föreningen såsom förut och arbeta där med samma
intresse som till lo rone. Var klubb vill blott vara en gren i själfva
stammen. Tryckarne ega i andra större städer sina klubbar,
hvarföre skulle vi icke följa deras exempel, dä vi ju i öfrigt, nödgas
taga hänsyn till utlandet i alt., som rör vårt yrke i dessa
torbättringens tia er.

Mina Herrar! Tänka vi oss 50 är tillbaka i tiden, hvilken
skilnad möter oss icke då! Här i Helsingfors fans ingen snällpräss
och icke heller några mas kin tryck arc på den tiden. Nu äro vi nästan
alla utan undantag maskintryckare. Den första snällprässen
bestäl-des 1848 af Frenckellska tryckeriet, men den hade den oturen att
öfvervintra i Helsingör och anlände hit först 1849. Samma år
började också finska Litteratursällskapets tryckeri sin värksamhet,
äfven det med en snällpräss. Men många är därefter fingo
tryckarne ännu draga på träpräss-stången sä svetten nog lackade ur en.
Tryckarne voro då allmänt stälda på beräkning ocli fingo sålunda
göra nog skäl Tör sitt dagliga bröd. Småningom vunno järnprässarne
insteg ocb efterhand äfven snällprässarne. Här stå vi ini en liten
skara, som länka det gamla med det nya. Alla ha vi likvisst ej
upplefvat hela utvecklingen, men kunna dock fägna oss, att här
ännu finnas några kvar af dera, som höra till den gamla
träpräss-stammen. Blariu dem vill jag särskildt framhålla guoben Nordberg.
Han. om någon bland oss, har fått bevittna bela utvecklingsskedet.
Må vi höja våra glas och dricka en skäl tor typografins och vår
klubbs framgång samt gubben Nordberg till ära! HurrahJ"

Återlarden skedde kl. 8 e. m. och voro alla deltagarne ense
därom, att man roat sig utmärkt. O. L.

— En tv&färgssnällprä^s, den första i landet, iir numera
upp-stäld hos finnan Weilin & Göös härstädes. Maskmfirman „Klein,
Först & Bolin Nachfolger" i Johannisberg invid Rhen har levererat
prässen.

Frän samma firma har i dagarne äfven anländt en litografisk
snällpräss till F. Tilgmanns bok- och stentryckeri härstädes.

— Firandet af boktryckerikonstens 400-åriga minnesfest
i Abo for 50 år sedan, skildras af sign. O. fi. i Å. U. efter faktor
Sundströms muntliga uppgift pä följande sätt: „Man skulle i Abo
fil-a boktryckerikonstens 400 års jubiloum. Bokhandlar Lillja stod
i spetsen för saken. Man hade nyrt teaterfoyern och alt var
färdigt, då ett absolut förbud emanerade mot firandet af alla sådana
fester. Men på den tillärnade festdagskvällen samlades några af
Lilljas intimare vänner i tryckeriet och tor typograferne
anordnades en helt privat festlighet. Man skickade orter några kannor vin
och en liel korg smörgåsar frän societetshuset. Det blef en glad
kväll. Lillja him sitt tal, som han redan skrifvit färdigt tor festen i
foyern. och när det led längre fram på natten redde man till
rumyta tor dans; bokhållaren Granlund klef upp på ott bord och spelte
violin och en munter „stöfvelkadrilj" vidtog".*)

— Dödsfall. Stentryckaren Karl Sigfrid Gestrin afled
härstädes den 28 Juli i sitt 35:te lefnadsår, närmast sörjd af en
ålderstigen moder.

Den 8 Augusti afled efter en kort sjukdom boktryckaren J. 1.
Kloströms maka Sofia Olivia, född Lundström, i Gamlakarleby, 39 år.

Typografen .1xel Alexander Henriksson afled den 13 Augusti i
Abo, 23 är gammal. Don aflidne, som senast arbetade vid
tidningen „Auras" tryckeri, var en nykter, trägen och stilla arbetare.
Sedan flere år tillbaka led han af bröstsjuka, som nu ändade hans
unga lif till sorg ocli saknad tor moder och ön broder.

— Af de 22 typografer från Nylands län, som detta är voro
uppbådade till lotturnari för värneplikt, kallas endast en typograf,
Georg Jurjeff härstädes, till aktiv tjänst på 3 år vid Nylands
bataljon. Tjänstgöringen vidtager den i Nov. detta är. De öfriga
typograferne blefvo dels befriade från sin värneplikt, dels komina de
att aftjäna densamma vid reserven.

— Konditionslöse typografer finnas härstädes för närvarande
8 sättare och 5 maskintryckare.

•) Förutom faktor S. tlnua* ännu vid lif tvä typografer, hvilka blvistado ofvan
beskrifna festlighet. Slumren» tillägg i A. U.

— Tryckeriet i Brahestad fick ej fägna sig ät någon längre
tillvara. Den 23 Febr. 1889 beviljades åt typograferne J. V. Heickell
och A. I. Sarelius, hvilka arbetade i Uleåborg, tillstånd att i Bra
hostad inrätta och drifva bok-, tidnings-, och accidenstryckeri. I Sept.
samma år var ett. efter förhållandena väl inredt tryckeri uppstäfdt
pä platsen. Man hade därförinnan under årens lopp ifrat för en
egen tidning på orten och då nu med det nya tryckeriet ett ypperligt
tilltal b- erbjöd sig för dess realiserande, stred man otortötvadt till
garantiteckning för en sådan. Det erforderliga beloppet lyckades
man äfven tå ihopbringadt och sedan magister J. V. Juvelius åtagit,
sig att ansvara och redige ra det tilltänkta bladet, hvars namn
skulle blifva ..Raahen Sanomaf", återstod ej vidare än att utvürka
utgifningstilIstånd. Detta erhölls den 17 Augusti och den
September var prof numret färdigt till utdelning. Man hade
därförinnan nödgats sända det till Uleåborg för granskning, emedan
staden var i saknat! af egen nrässoinbudsman. Innan
prässöfversty-relsen lyckats erhålla antaglig ombudsman hade tjänsten anslagits
ledig till ansökning tvä gånger. Vid första ansökningen utgjorde
lönen 200 mk och vid den andra var dou förhöjd till f>00 mk i året.
Kronolänsmannen J. G. Björkman utnämdes sedermera till platsen.
Med god förtröstan pä framtiden började „Raaheu Sanomat" att
regelbundet utgifvas frän Okt. månads början, hvarje lördag i
5-snal-tigt mindre folio format. 14 n:ror utkommo under loppet at år
1889. Emellertid visade det sig att tryckeriet ej hade tillräckligt
arbete^ ä orten, hvarför egarne beslöto sälja sitt tryckeri.
Tidningsföretaget måste därför nedläggas och med n:o 2*ti tör den 28
Juni slutadt’ „Raahen Sanomat" sitt korta lefnadslopp. Tryckeriet
torde numera vara flyttadt till Uleåborg och komma att* drifvas
under firma „Uleåborgs tryckeriaktiebolags tryckeri". Detta sluta
vi däraf, att ansökan hos senaten blifvit gjord för stadfästelse af
nämda bolags stadgar. Grundkapitalet utgör 25,000 m., fördeladt
på 250 aktier à 100 ni. pr aktie.

— Små [flock. Enahanda notiser frän andra tidningar, som
vi tidigare sökt, intränga under rubriken „ anteckningar". komma
hädanefter i mon af utrymme att delgifvas på nedanstående siitr.

— Det aktictryckcri, som under bandi. F. A. Juselii namn
bedrifvits i Björneborg, heter numera „Satakunnan kirjanaino".
Disponent-skåpet. har öfvertagits af pastor Reinh. Grönvall. — Faktor John
Berger härstädes antogs den 20 Juni till finsk undersåte.
Trohetseden aflade ban den l Juli. — Nystads tryckeriaktiebolags
styrelse består af lirr bandi. J. A. Wallin, fabr. Zachariassen,
konsul Savon, urmakar Heerman och apotekaren Malmlund.
Tidningen »Nya Tag", som med Mars månads början detta år utgifvits
frän bolagets tryckeri, upphörde den 12 Juli. — Boktryckaren i
Heinola, hr August ßautio, har gjort konkurs. Tillgångar" lit mas 12,400
m. och skulder ll,M»5 ni. 43 p. — Handl. Nils Emanuel Binyvall
erhöll den 23 Juli tillstånd att i Uleåborg inrätta och drifva
boktryckeri. — Till prässombudsman i Wiborg har tilsvidare förordnats
majoren G. Frankenhauser. — Faktor Gustaf Adolf Blomfelt och j:fru
Augusta Fredrika Wickström blefvo vigde härstädes den 2<i Juli. —
/ Hangö har bildats ett bolag, som lindor finna ^Haiigö
tryckeri-ocli tidningsaktiebolag" inköpt hr Kaustells tryckeri därstädes.
Tidningen Hangö" förlägges numera också af detta bolag. Hr Ferd.
v. Wright är bolagets disponent. — En fackman med minst 5,000 ni.
kan ingå kompaiijonskap med accidenstryckaren tëmil Renfors i
Tammerfors. - En ny svensk tidning önskar man ännu i höst fä
till stånd i Wiborg. 75,000 m. äro tecknade tor att betrygga dess
existens fem är framåt. — Trenne sättare och en tryckare sträjkade
den 1 Aug. vid tryckeriet i Kotka De blefvo härför enhvar dömda
till GO mks böter och att dessutom erlägga rättegångskostnaderna
med 157 ni. — Kontoristen Edvin Aejmelaeus afled härstädes den 3
Aug. Han bådo sin senaste anställning hos firman Weilin & Göös.

— lYyckeripersonalen vid Kaikus tryckeri i Uleåborg skall ha blifvit
uppmanad till skriftlig kontraktsiorbindelse tör tom år framåt. —
Pä tryckyrässmästaren IF. Michelssons graf å Ristiniäki
begrafningsplats i Wiborg nedlades senaste December, dä ban där begrofs, af
vänner och kamrater en krans med långa vidhäftade sidenband.
Dessa befunnos sedermera ha försvunnit. Banden ha numera
påträffats i form af — halsdukar. Innehafvaren ståndar ansvar för
den hälgdrånade väfven. — Tidninns- och tryckeriaktiebolaget
härstädes har fatt stämning därför, att dess officin utgifvit en i Nya
Pressen införd artikel i Iransk öfversättning utan att tryckeriet
framfödt öfversättningen till prässombudsmans päteckning.

-=x<§G3§)x-

Att minnas.

Lägg af omsorgsfullt sä kan du sätta sorglöst.
Dina fel bör du rätta innan någon annan ser dem.
Korrigera icke med slö ål; ty med dåliga tänder iir kinkigt att bitas.
Visa aldrig att din konst går med tiggarstafven.
Låtsa icke som du skulle ha sväljt en eldgaffel när du fäller en bokstaf.
Gravera icke ditt namn på arbetsdon, hvilka du endast har rätt att
begagna.

Vänta icke på befallning om du vet den förutan,

Afundas icke dem, som utföra arbeten till hvilka du iir oförmögen.

Tro icke att alla vilja dansa efter din pipa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free