- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
38

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M:o 9

at’ hvilka största delen iiro iViin König Ä Bauer, en mindre del från
Johannisberg samt trenne amerikanska. Ljust iir det tillräckligt,
tv maskinafdelningen har l><) stora fönster ät gatan och nära på
lika många åt gården. Sä stor och rymlig denna afdelning än iir,
gör den icke ens närmelsevis så godt intryck, som Kungliga
boktryckeriet i Stockholm, at orsak att axelledningartio och
värmeledningsrören äro placerade i taket och snyggheten iir öfverhufVudtaget
icke alls densamma som var rådande à ofvannämda tryckeri.
Sät-teriafdelningen är belägen i andra och tredje väningen, hvars
sistnämda våning är en enda stor sal. Finnan har egna bokbinderi-,
stilgjuteri-, stereotypi-, galvaniserings- och xylograti- m. fi. anstalter.
Här tryckes mycket illustrationsarbeten, alla med mjuk däckel
i filtar), bland annat den öfveralt kända ..DasBuch lür Alle", som har
en upplaga at 15(1,000 exx. t alla afdelningar begagnas elektriskt
belysning. En särdeles vacker anblick ter sig byggnaden om
aftonen tor de förbigående, dä frän alla 400 fönster, hvilka vetta ät
gatan, det elektriska ljuset strömmar ut likt ett eldhaf. I
inrättningen iiro öfver 800 arbetare sysselsatta.

När jag var i Stuttgart gick jag äfven till Kast <& Ehingers
bok- och sten trycks-1 arg fabrik (adr. är Kast Ehinger
Stuttgart-Feuerbach). Fabriken iir belägen i Stuttgarts förstad och eger nio
byggnader. Diir användes en UK) hästkrafters ångmaskin. Alla
färger förvaras i järn- och bleckkärl i källarrum. Pä min fråga
försäkrade ägaren, att färgerna i deras fabrik icke lämna någon slags
omalad bottensats, fast do stå en längre tid: säkert bar ban många
gånger pröfvat det i laboratorium^ som också är förenad med
fabriken. När jag var där gjordes ^]ust kemiska försök att
förfärdiga en ny sorts mustrationstàrg. i fabriken äro trettio.1 argkvarnar,
med hvilka malas olika färger, tör det mesta svarta. Äfven finnas
Hero fernisskokningsapparater samt stora bekväma rum för deras
förvarande. Till fabriken hör ännu ett nvtt ståtligt boningshus för
arbetare, egen badinrättning ocli restauration. Värden bjöd åt mig
också af deras bästa drycker och kraftiga voro de, det kan jag
försäkra. Stor är åtgången af fabrikens färger och särskildt hvad jag
har hört, äro ton- och färgtiycksfärgerna berömda. Enahanda
färgfabriker finnas bland andra i" Köln, Leipzig och Stuttgart. Agenter
finnas i nästan alla länder. Af fabriksägaren fick jag också
fårg-profvor och en fint tryckt priskurant.

Från Stuttgart * reste jag den 15 Januari till Leipzig. Här
göres ej arbeten så omsorgsfullt som i Stuttgart. Det erkänner
också Leipzigerna själfva da de säga: „om förläggaren vill erhålla
sitt arbete snabt, beställer ban det 1’rån Leipzig, men önskar ban
det omsorgsfullt utfört, da hänvänder ban sig till Stuttgart". Äfven
besökte jag Julius Klinkhardts boktryckeri, som är den största i
Leipzig. 1 detta tryckeri äro prässarne stälda så, att ljuset kommer
in frän sidorna. Maskinerna iiro stälda i tre rader; vid den
mellersta är det tämligen mörkt. En del af maskinafdelningen är
töi-sedd med glastak och i denna afdelning lins Tysklands största
rotationspräss, som trycker 4,000 exx. i timmen med två färger och
båda sidor på en gång. I tryckeriet finnes förutom 28 snällpressar
äfven ljustryck-, bokbinderi-, stilgjuteri- m. fi. anstalter. Förtäringen
af öl inom Leipzigs officiner är lika stor som i Stuttgart. Om ölet
kunde tillfredsställa dem, så skulle det. vara ingenting, men här
tages vid hvarje måltid en sådan, som man i Finland kallar
„en liten" snaps). Emellanåt tar man också so fruntimren i sitt
kalle blanda åt sig af denna klara pärla, alt detta sker offentligt och
icke i smyg. En del större tryckerier hafva egna restaurationer, där
arbetarne ta öl och andra förnödenheter billigare än annorstädes.
Dryckesrörda på arbetet ser man ingen ocli fridagar komma icke
ens i fråga. — Hvad deras lif ocli lefverne öfveniufvudtaget
beträffar, så förtjänar det just icke särdeles beröm, fastän det i
allmänhet skrytes om tyskarnes stora bildning. Min afsikt var att stanna
en längre tid i Leipzig, ty jag hado någorlunda god arbetsplats, ä
Otto Spamers bok- ocli "könst-tryckeri. Enskilda angelägenheter
tvingade mig dock att återvända till Finland.

Så reste jag från Leipzig den 30 Mars till Berlin. Min tid
medgaf icke att besöka något tryckeri därstädes, i dess ställe hann
jag händelsevis öfvervara ett möte af Typografiska föreningen. Till
denna förening säges det höra 2.(XXI medlemmar; på detta möte voro
ungefär halft hundrade tillstädes. Talen voro långa och ihärdiga,
mötets hufvudfråga var: hvarför Berlins boktryckeriegare i sitt
arbete använda lör det mesta elever, hvilken princip endast
nedsätter både arbetet och arbetsprisen.

Från Berlin fortsatte jag min resa till S:t Petersburg; där var
jag i tillfälle att bese Hoppeska tryckeriets maskinafdelning.
Prässarne voro nio till antalet och placerade i tvänne rum. Sakkännare
påstå att detta tryckeri iir det hasta och största*) i Petersburg. Om
uppgiften eger sin* riktighet, så stå åtminstone Petersburgs
tryckerier, hvad storlek beträffar, otaligt mycket på efterkälken. Jag kan
ännu tillägga att detta var det första "tryckeri på bela min resa, där
frågan om rekommendation att ha tillträde förekom. Från S:t
Petersburg reste jag till Helsingfors, och inträffade här den 5 April.
Helsingfors i Juni 1880. Emil Heino.

"*) Är ingalunda fallet. VI käuna till flere tryckerier 1 Petersburg som äro
betydligt större. Red.

-<&SXj>-

— Boktryckeriernas antal i Sverige var i Maj 18*10 28»
Största antalet däraf kommer på Stockholm näml. (57. därefter
följer Göteborg med 20. Malmö 13, Helsingborg 8, Norrköping och
Upsala 7, Sundsvall och Visby 5, Eskilstuna, Jönköping. Linköping,
Lund. Östersund och Orbebro 1; 15 städer ega 3. 32 2 och 24 1
boktryckeri.

—«<æSO«’-

Korf öfversihf.

nrpjå månadsmötet den 7 dennes stod ondast: en fråga på program"
’^[1/ met: om lämpligaste sättet för afslca/Jandet af söndagsarbetet
isyn-„!iy o närhet vid tidningarna.

Att mötet vid en dylik fråga, som var af sä genomgripande
vikt för ett stort antal sättare, skulle blifva talrikt besökt var
gifvet, och att diskussionen äfven skulle blifva omfattande och
intressant var att förutse. Sjelfva frågans kärnpunkt: om
söndagsarbetets afskaffande isynnerhet på tidningarna, antogs nästan utan
all diskussion: men sättet huru kunna få detta till stånd, gjorde att
åsikterna blefvo på mänga sätt uttalade. Isynnerhet utspann sig ett
lifligt meningsutbyto därom: på livad sätt landsortstidningar som
utkomma om måndagarna, äfven kunde förmås att ändra
utgifnings-dag, och blef beslutat att föreningens bestyreiso skulle genom
cir-knTär, såväl till principalerna som till framstående typografer pä
resp. orter framhalla att de måtte sfi mycket som pä dem ankommo,
arbeta tor att ernå den önskade reformen. Till slut enades man
därom att en deputation skulle sändas till do båda tidningars
redaktioner härstädes, hvilka tör närvarande utgifvamåndagsnuinror, tör
att af dem anhålla det de skulle indraga desamma. Hvad denna
deputation uträttat och hvilka svar den erhållit, läses underrubrik.
„Från Typografernes Förening i Helsingfors".

Som af detta referat framgår har något bestämdt svar ännu icke
erhållits af någondera tidningen. Vi viga i det längsta hoppas att
frågan far en för oss önskvärd lösning och att den ej mera
behöfver upptagas på föreningens program.

Pä det extra möte som var sammankalladt for att föreningen
skulle få del af do svar deputation en erhållit, upplästes en
skrifvelse från arbetarföreningens direktion härstädes, hvari
Typografiska föreningen ombe des att till det allmänna arbetarmöte, som
nästa år här kommer att hållas, föreslå frågor till diskussion och om
föreningen äfven själf väljer referenter tör dem. Mötet beslöt att
livai- ocli en som har sådana frågor att uppställa, skulle sända dem
till bestyreisen, hvilken sedan vid nästa månadsmöte framlägger
dem för föreningen. De frågor som af föreningen antagas, skola
insändas till arbetarföreningens direktion inom Oktober månads
utgång.



♦ *

Vi ha blifvit-uppmanade att framhålla, om det icke vore
möjligt att större snygghet, iin hvad nu iir fallet, kunde åstadkommas
inom tryckerierna. Att detta iir en be hjärtans värd sak och att
snyggheten är långt ifrån tillfredsställande inom arbetslokalerna, iir
allmänt kändt. För att vederbörande skola få en vink om. hvad
sundhetsnämderna i Stockholm ocli Kristiania bestämt i detta fäll
vilja vi här införa do förnämsta punkterna:

„Arbetslokalerna, framfor alt sätteriruinmen, böra vara
rymliga ined inrättning tör luftvexling, hvilken bör sä anordnas att
därvid intet drag uppstår.

Temperaturen i rummen bör hållas vid en måttlig höjd, hälst
"sid omkring 18 grader, men ej öfverstigando 20 grader. Användes
gaslysning, böra så mänga lågor som möjligt vara försedda med
anordningar för bortledning at förbränningsgaserna.

Särskildt påpekas vikten af införande af elektrisk belysning
å boktryckerierna.

Grolfvet skuras ocli rengöres omsorgslullt med varmt vatten
och soda eller såpa minst var 14:de dag. Samtidigt rengöras
fönsterposterna. För att denna skurning skall bli så omsorgsfull som
möjligt, är det nödvändigt att golfvet har en någorlunda jämn yta,
utan sprickor mellan tiljorna, samt iir antingen måladt eller indränkt
med linolja. Det iir också nödvändigt, att mellan regalerna icke
finnas „smygar" eller otillgängliga ställen, där pappersaffall, dam
och sopor kunna samla sig. Det är därför önskligt, att regalerna
placeras ’/a aln från väggen, för sä vidt detta är möjligt.

Dammet torkas at regaler, kaster, bord, paneler o. s. v. med |
en fuktig trasa hvar 14:de dag; kamin- och värmelcdningsrör afputsas
samtidigt med golfvets rengöring.

Hufvudreiigöring med uttagning af kaster och rengöring
af det inre i regalerna, afputsning eller tvättning af väggarne
försiggår minst en gång om året (vår eller sommar).

Spottlådor skola finnas på hvarje plats; de tömmas och ren-

föi-as samtidigt med golfvets sopning. Lider någon af „täringM eller
ronisk hosta, skall näns spottlåda tömmas hvarje dag. Spottning |
på golfvet förbjudes.

Vatten, tvål och handduk böra alltid finnas att tillgå.

Arbetsrummen skola så väl efter slutadt arbete om qvällarne |
som under middagsrasten och eljes, när det på grund af arbetet är
lägligt, grundligt utluftas, hälst genom korsdrag".

° Mld en liten portion god vilja, borde ju ofvanstående bestäm- [
ningar kunna realiseras. Men nu känna vi till tryckerier, diir
skurning eller en s. k. generalstädning icke förekommit på åratal. Hvilka
massor af dam och smuts finnas icke på sådana ställen samlade.
Och dock måste arbetaren dag ut och dag in vistas i dylika loka- |
ler. Är det sedan under om hans lifstråd vanligen afklippes i den
ålder som vanligtvis säges vara den bästa? — Vi uppmana därför alla
dem som icke gjort hvad göras bordt för att få en stöi-ro snygghet
inom lokalerna, att iinnu innan de oundvikliga innanfönstren
nisiit-tas, offra några mark åt ett par skurmadamer och en lördagsnatt i

därtill. — Det borde ju lätt låta göra sig, eller huru?

* *

*



Det synes, som om det värkligen vore en omöjlig sak att
någonsin få hälst så mycket enighet tul stånd, att man kunde trifvas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free