Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10
TYPOGRAFTIDNING
1S90
UTGIFVEN AP
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
J’vvniiiiirrntfotispris: I Helsingfors "> mk fiir Ar.
I landsorten A pOBtahnttUtcrna :!: 5<J: d;\
prenumeration sker hos red. Ur priset 3: 00 (korshnnd).
Annonser omottagas till 3’) p:ni för petit rad och SnjrJ
hilla i svennkn och tinsk.i upplaga» (annotiiihrcdd:
an tredjedel af Kiilnna).
Helsingfors den 31 Oktober
Ansvarig redaktör H. J. FORSSTRÖM
Prenumtr ttUm emottagen i hufvudstaden nf
ombud*-luiinncu A tryckerierna; annonsüror och
korsbandn-prenumeranter behagade vända -ig till hr J. A. Ko*k,
.Simelii arfvingar» boktryckeri aktiebolag,
Nylandsgatan lf, Helsingfors.
J.fisnnm merp-Hn: 3<l p:nl.
u
2
Kvinnan inom Typografin.
r ^ it kvinnan icke allenast på senare tid tagit del i landets
bok-g^l tryckeriarbete, synes at* följande notis i "..Hemmet ocb Sam-
hället": „Ett tryckeri, som i 32 år hatt fruntimmer som
„<;he-fer" är det, där vårt blad tryckes, nämligen Simelii arf vingars trvckeri.
Efter tryckeriets grundläggares, translator J. Simelii död, förestods
detsamma af lians enka fru M. Simelius från 18215 till 1843 och efter
det det sedermera öfvergått till öfverkommissarien A J. Chydenius,
förestods det efter lians död, 1865 till 1881» af hans enka. fru M. S.
Chydenius. Sedan Simelii artvingars boktryckeri aktiebolag bildades 1887
har det till disponent och prokurist haft fröken Emilia Chydenius."
Dä och då har en och annan boktrvckares dotter här och
där deltagit i tryckeriarbetet, men första försöket att allvarsamt
fästa kvinnan vul yrket gjordes år 1857, då till Finska Litt.
Sällskapets officin antogos tvänne- systrar som sättareelever. Om
hösten 1858 voro de emellertid icke mera i yrket till följd af enskilda
orsaker.
Öfver 1<> år förflöto innan man åter började använda kvinnan
inom yrket. Försöket gjordes denna gång i’Björneborg å il:r Th.
Tigerstedt» tryckeri, byars disponent, dä var friherre <5. v. Troil,
nuvar. guvernör öfver Aho och Björneborgs liln, som äfven själf vid
lägliga tillfällen gärna öfvade sig i sättningskonsten. Ölver 10 år
arbetade först tvänne, senare tre flickor i detta tryckeri som sättare.
Två al dessa togo for något år sedan plats å handel; den tredje,
yngsta, for till S:t Francisco i Amerika, hvarifrån hon likväl
återvände och arbetade någon tid lios Unggren i Wasa, friis reslusten
åter dref henne ut till fjärran- vestern, där hon fick Sättareplats på
en svensk tidning. För .snart ett år sedan yttrade nämda tidning,
dä siittarinnari trädde i äktenskap, sin saknad däröfver, tillika
tackande och lyckönskande henne.
År 187-1 började tryckerierna i Helsingfors åter antaga kvinnor
i yrket och Finska Litt. Sälisk. tryckeri gjorde äfven nu början
därmed. Först antogos de endast somsättarinnor, men helt nyligen
öppnades äfven dörrarne tor de.ni till maskinafdelningen, där de äro
— såsom i utlandet redan länge varit fallet — snällprässrmukterare.
I följande fem större tryckerier äro för närvarande anstälda kvinnor:
Finska Litt. Sälisk. tryckeri 7. Woilin & Göös 1), H:fors
Centraltryk-keri -1. .T. C. Frenckell & Son 10 och Tidnings- och tryckeribolaget’2l,
eller tillsammans 51 kv. I laridsortstryckerierna har G. W. Wiiån
Ä- C:o i Åbo 5 eller 0, Tammerfors tryckerier 11 och i Wasa äfven
några, antalet känna vi icke närmare. Från Björneborgs tryckerier
hafva sättarinnorna troligtvis försvunnit sedan de första skilt sig
därifrån. Med säkerhet får antagas, att kvinnoantalet är från är
ökas i de grafiska yrkena. I brist pä nyare källor offentliggöra vi här
följande frän 1888. äfven stentryckerier rörande förhållanden, då i
Finland funnos 118 kv. i bok- och 80 i stentryckerier, eller
tillsammans 201 kvinliga arbetare. Dessa voro anstälda i
Helsingfors. Åbo, Björneborg. Kuopio, Wasa. G:la Karleby. Jyväskylä och
Uleåborg. 1 Helsingfors funnos anstälda i boktryckerier 1)7 och i
stentryckerier 27, i Åbo resp. il och 50.
Den kvinliga värksam heten är således inom tryckerierna
ganska utbredd och tillfredsställelsen med dem tyckes vara allmän. Vid
nattarbete i tryckerierna äro oj kvinnor anstälda och komma
troligen ej häller att anställas, emedan detta skulle vara dem för tungt
ocli, utom det skydd lagen förlänar dylikt arbete, torde väl ej
någon anmoda dem’ därtill. Man har icke häller hört, att kvinnans
fmlsa skulle leda mer af yrket, än mannens, måhända mindre,
emedan lefnadssättet hos den förre är regelbundnare. För öfrigt borde
våra sättarinnor tillhållas, liksom männen, att i sättningsväg göra
alt hvad som i deras arbeten förekomma. Äfven att göra
prässrevi-sioner, från hvilka de nu äro befriade. Vi ha sett dem mycket väl
kunna uträtta dessa. Vår önskan vore att; de för sitt eget anseende
borde utföra sitt arbete fullständigt och att do äfven måtte fä
oaf-kortad betalning därför.
I allmänhet ha vi den vanan, att oin möjligt vore, skilja
satta-rinnorna från deras yrkesbröder. Detta synes oss icke vara at
noden, ty därigenom skyddas ingen från det onda man fruktar, utan
det nedsätter endast kvinnans värde och ta^or en klosterlik
karaktär. En amerikansk tidning yttrar om nämda förhållande, enligt
erfarenhet. att kvinnans närvara i samma arbetsrum med männen,
icke på minsta sätt stör anständigheten, utan tvärtom minska män:
nens råa uttryck och tvetydiga samtal. Samma erfarenhet ha vi
äfven i denna sak, och önskligt vore att samtalen och uttrycken inom
tryckerierna vore städade äfven utan kvinnors inflytande, emedan
i var närhet alltid finnas ungdomar, ja tillochined barn, hvilkas
finkänsla därigenom omärkbart fördärfvas och småningom förslöas.
Ko rf öfversikt.
den förteckning, som finnes införd i denna nummer öfver
f=‡ de medlemmar, hvilka tillhöra „ Finska Typograferues sjuk- och
Vj\, begrafuingshjälnkassa". utgör antalet tör närvarande i27. Om
vi antaga, hvilket i det närmaste borde vara fallet, att hela
landets typografkår stiger till omkr. 500 fullvuxna personer, så kan
man icke säga annat, än att antingen veta flertalet af dessa icke att
en sådan kassa finnes till, eller också bevisa de en sådan likgiltighet
för sina egna intressen som, minst sagdt, är förvånansvärd. Vi
ha i detta blad upprepade gånger uppmanat att. icke någon bör
försumma att inträda i densamma. Men af förteckningen synes att
endast en fjärdedel varit nog förtänksamma att försäkra sig mot
den tid som för en hvar säkert, förr eller senare, kommer, då en
sådan hjälp som kassan bjuder är af oberäkneligt värde. Ty, huru
ung och kraftfull man tror sig vara, sä måste ju en livar inse att
detta icke kan räcka i all evighet, emedan den minsta oförsiktighet
kan fora oss pä sjukbädden Och som alla borde veta, är dof.
konstateradt att sättarens uiedeLlifslängd iir 30 är. Således kunna vi antaga
oss vara vid full kraft då vi äro 20 ar gamla*), men 10 år senare döda.
Detta kan naturligtvis icke träffa alla; men som statistiken bevisat
träffar det de flesta bland oss. Därför borde alla taga den korta
tid i akt som finnes, att sä mycket som möjligt försäkra sig mot
den nöd, som alltid uppstår, då man ligger sjuk, isynnerhet som
vår vanliga fiende, hvad sjukdom beträffar, är lungsoten och
densamma vill ha en längre tid pä sig innan den hunnit fortära sitt
offer Att dä ha ett stöd, en kassa, hvarifrån man åtminstone får
en så stor summa i veckan som torde hinna till det. aldra
nödvändigaste. iir lätt insedt. - Man har visst yttrat att kassan betalar för
litet och att den hjälp man erhåller icke motsvarar den inbetalning
man gör samt att andra kassor betala mera. Detta kan mößiytvis
vara fallet; men för at| lå denna sak fullt utredd, hvad kassan kan
utbetala efter den inbetalning som nu göres, därtill behöfvas
särskilda beräkningar som vi icke äro kompetenta att göra, men hvilka
naturligtvis kunna göras, om medlemmarne så önska. Det beror
endast pä medlemmarne själfva att ordna kassan så, som de anse det
vara fördelaktigast. Vi’ ha med ofvanstående endast velat göra
dem. som icke tillhöra kassan, uppmärksamma pä don stora fördel
de alltid kunna påräkna i sjukdomsfall, då de tillhöra henne och
tillika velat påpeka huru litet antal af landets typografer förstått
sitt eget bästa. För dem som möjligen icke veta fordringarna som
behöfvas för att blifva medlemmar i kassan, fä vi upplysa att därtill
endast fordras: prästbetyg, läkareattest och att man är utlärd.
Inträd.’.-afgiften är 12 mark (hvarifrån läkarearvodet får afdragas) och
därefter 1 mark i månaden. Inbetalningar kunna ske och närmare
upplysningar erhållas a J. C. Frenckell & Sons kontor.
Som komplettering till det korta referat, som ingick i
föregående nummer öfver extraniötet den 27 Sept. angående
tarifförslaget. lä vi här meddela: att enligt föreningens beslut den ändrade
tariffen blef af bestyreisen af sänd i början af denna månad till
stadens samtlige boktryckoriprinci]ialer. åtföljd af nedanstående
cirkulär. Da inget svar därå ännu icke ingått vid dettas nedskrifning,
kunna vi naturligtvis icke heller yttra något om hvad vi hafva
att vänta. På denna vår framställning hysa vi dock godt hopp
oin att erhålla gynsamma svar och det sä mycket hellre, som vi
genom denna reform komma till ett ordnadt förhållande i var
beräkning. Båda parterna ha ju nytta häraf.
S. II. T.
Som Tvpografernes förening härstädes insett att det nuvarande
beräkningssättet efter fyrkant, inom tryckerierna i Helsingfors, icke
♦) Af tre nngi> män, om tillsamman* i» Ar, hvilka nyligon undergingo
Wkare-besigtning, var Ingen felfri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
