Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TYPOGRAFTIDNING
N:o 10
motsvarar de fordringar som bör stitllas på ett beräkningssätt,
hvilket fullt rättvist skulle tillgodose att beräkningssättaren icke
allenast erhåller betalt för sidans längd och bredd efter fyrkant, utan
för det antal typer ban verkligen sätter, har föreningen, genom en
komité som representerat alla stadens boktryckerier, utarbetat och
antagit medföljande tariff, hvilken är baserad på alfabetberäkning
och hvilket beräkningssätt ovilkorligen måste anses som det mest
lämpliga, för att ingen orätt skall drabba hvarken sättaren eller
förläggaren. I det tureningen öfverlemnar denna tariff till 11. H:s
benägna genomgående, får uensnnuna tillika omnämna att dylik
beräkningsmetod redan en längre tid varit intord i Europas kulturländer.
Vid en jemförelse emellan det nuvarande beräkningssättet
efter 80 p. tör l.OtM» fyrkanter och det i tariffen antagna, resp. 48
och 50 p. tör l.i k Ml bokstäfver, måste väl erkännas att en förhöjning
derigenom inträdt som belöper sig till omkr. 15—25 proc., beroende
på stilsorterna. Denna förhöjning har föreningen likväl ansett vara
af behofvet påkallad, tör att den i nägon mon underlättar arbetarens
eksistens och äfven till nägon del utjemnar det missförhållande som
uppstått därigenom, att alla till lifvets uppehälle nödvändiga
artiklar. tör att ej tala om rum och ved, srigit betydligt mera än 25 proc.
sedan den senaste förhöjningen erhölls, och måste således den nu
af föreningen antagna förhöjningen icke anses obillig. Tillika lår
töreningen fasta II. H:s uppmärksamhet derpå, att do s. k.
hyres-medlen. som hittils utgått med 10 procent, bortfallit.
Den under rudriken ,, Alnuui na bestämmelser" intagna punkteu
om väntningspenningar, har föreningen ansett vara särdeles af
behofvet påkallad, tör atr beräkningssättaren. dä ban ej har
sysselsät-iiing, ma kunna lia sin dagliga utkomst samt att herrar principaler
härigenom mera, än hvad nu är fallet, skulle infora viss veckolön.
Då de ofvan berörda punkterna kunna anses som de viktigaste
i tariffen, emedan de öfriga hufvudsakligast gälla ersättning tor
tekniska svårigheter samt för tidningsarbete, har föreningen velat fästa
H. H:s uppmärksamhet vid dem och tillika i korthet sökt motivera
desamma.
Hysande det fasta hopp att II. H. godkänner och antager denna
pris tariff, har töreningen tänkt sig att densamma skulle träda i
gällande kraft från nUstinstundandé års början. Skulle H. H. deremot
icke antaga eller ha anmärkningar att göra mot densamma, anhåller
föreningen förbindligast atr sådant skulle delgifvits föreningens
bestyrels e inom utgången af denna Oktober månad. Ankommer
intet svar inom ofvannämda tid, anses det af föreningen som om
H. H. godkänt tariffen.
Helsingfors deri 6 Oktober 1890.
På Typogaferøes förenings vägnar:
O. Lindstedt.
K. .Mftlinstrüm.
* •
m
Frankrike. Deputeradekammaren har antagit en lag, enligt
hvilken kvinliga arbetare och barn icke ta i fabriker sysselsättas
utöfver tio timmar dagligen eller sextio timmar i veckan. Allt
nattarbete tor dem, med uägra mindre undantag, är strängeligen
förbjudet. Den nya lagen är af vikt for sättarøe, ty i
Seinedepartementet sysselsättas icke mindre än 6,000 sättarinnor, af hvilka allena
i Paris arbeta eirca 200 vid kasten om nätterna, som måste ersättas
med manliga kolleger.
* *
Amerika. Den bekanta maskinfabriken Hoe & C:o i New-York
har tör tidningen Xeic-York Herald atagit sig byggandet af en
bok-tryckpräss. som skall blifva den snabbaste i bela världen. Prässen skall
leverera fyra- eller sexsidiga tidningar 00,000 ex. per timme. d. ä.
I.5<K) ex. pr minut och 25 ex. pr sekund. Attasidiga skall
maskinen trycka 70,0110, tolfsidiga 46,«XKI, sextonsidiga 36,0o0 och
tjugu-iyrasidiga 24,000 ex. per timme.
-x^-
Från Typografernes förening i fcielsinqfors.
Månadsmöte den 19 Öhtober.
Först dryftades de frågor, som af föreningen skulle skickas till
bestyreisen för allmänna arbetaremötet. Efter en liflig diskussion
antogs af föreningen följande 10 frågor:
1) Vore det ej önskligt att en sjukkassa, gemensam lör bela
landet, bildades?
2) Kan det vara redligt handladt af en arbetsgifvare, om ban
afskedar en arbetare, som fortfarande önskar kvarstå på platsen,
fastän arbetsgifvaren oj har andra tvingande omständigheter för
afskedande t än efter fullbordad lärotid sjiuffallon löneförhöjning?
3) Hafva arbetare, sedan de själ ive blifvit yrkesidkare eller
ock annars svingat sig upp, märkts med oförminskad värme
fortfarande hylla sina kamraters åsigter vid förbättringssträfvanden af
sin ställning?
41 Har procentutbetalning af nettovinsten åt arbets ledaren
vid industriell inrättning, der dylik metod införts, märkts göra
något nämvärdt inflytande på arbetarnes ställning?
5) Kan en arbetare betraktas som agitator, om ban för sina
mindre upplyste kamrater försöker klargöra, utan uppmaning till
lagstridig handling, arbetets betydelse i förhållande til1 kapitalet
samt efter sin öfvertygelse leder "dem dymedels att kunna fösta sin
ställning i samhället och den bevaka?
G Kan och bör ej lärlingars antagande i handtverkerierna i
städerna begränsas mera än nu är fallet och vore det ej bäst att
ingen lärling skulle antagas, som ej innehar åtminstone högre
folk-I skolebildning.
71 Borde ej person, som antages till arbetsledare, genomgå
examen eller annat prof för att visa, att ban är kompetent till
dy-I lik befattning?
8) Är ordnad gymnastik nödvändig tör arbetare: om frågan
besvaras jakande, buru åstadkomma lokal därtill, då skolornas
gymnastiksalar ogerna upplåtas för arbetaregymnastikföreningar?
9) Vore det ej skäl för arbetsgifvare att låta arbetaren fa en
viss procent af aßorens nettovinst utom lönen, om ban utan
anmärkning fullgjort sina skyldigheter ett års tid?
lo ßorue ej en tio-timmars normalarbetsdag allmänt införas?
Från värdinnan till nuvarande lokal upplästes därefter till
föreningen ett bref, hvari hon meddelar att hon frångår sin förra
öfverenskommelse, samt ökar priset till 50 mk i månaden, ifall
töreningen ännu önskar begagna sig af densamma. Detta godkändes
icke, utan beslöt föreningen att hyra at sig en egen lokal, såsom
en stor del föreningsmedlemmar nar önskat. Men då föreningens
nuvarande tillgångar ansågos otillräckliga tör en dylik
hyresfÖrDiu-delse, beslöts på uppmaning af en föreningsmedlem, att låta en
lista cirkulera a tryckerierna, der hvar och en finge teckna sitt.
namn samt förbinda sig att minst ctr är betala 1 mk i
månadsaf-gift. Något vidare angående lokalen skulle icke göras, förr än
ofvannämda lista återkommit.
Typografernes nyligen bildade nykterhets-förening har genom
bref till föreningen, anhållit att en gäng i veckan få disponera öfver
lokalen för sina sammanträden, men enligt det nuvarande sakläget,
kunde därvid icke något göras.
•— Dödsfall. Döden, denne trägne lieman, har äter varit
framme i landets lilla typografkår och som vanligt gjort sin,
mänskligt art döma, förtidiga inhöstning. Öfverhufvudtaget är det typo-
fraferne ei beskärdt att njuta tu’ lifvets aftonskymning. Deras
ortgäng dikteras i de flesta fall redan vid mänskolefnadens tredje
eller fjärde tiotal. Väl kan det vara bra. att ej behöfva vidkännas
ålderdomens krämpor och ha sitt poetiska skimmer att dö som ung,
men trots dessa omständigheter djärfves tvpografen i likhet med
hvem hälst annan göra den härintils outredda frågan: hvarför dessa
tidiga frånlällen? Här iir icke rätta platsen till frågans utredning, men
ma det torlåtas oss, om vi uttalat detta hvarför, tlå vi nu gå att
anteckna ett nytt frånfälle i vår tvpograf-kär.
Den 15 dennes afled boktryckaren Johan Isak Kloström i Gamla
Karleby. Född år 1852. var han itu fylda 38 år gammal och således
en man i sina bästa hr. 1 sin födelsestad, Wasa, kom ban i litra
år 1864 hos boktryckaren F. W. Unggi enoch blef där 1871 utlärd samt
stannade vid dennes tryckeri intill dess ban på hösten 1880 skilde
sig från sitt läroställe* för att uppsätta och såsom faktor förestå
Wasa Tryckeribolags samtidigt nyinrättade tryckeri. I börjanafår
1884 lemnade ban sin faktorssyssla och flvttaue till Gamla Karleby
for att där inrätta ett eget tryckeri. Privilegierna härtill erhöll
ban den 26 Febr. s. a. och stilarna bestäldes från linnan Wilhelm
Woellmer i Berlin. Sitt tryckeri bådo ban i slutet af Juli såtillvida
i ordningstäldt. att tidningen „Norra posten", hvars ansvarige
utgifvare ban blifvit, den 2 Aug. Ib84 kunde därifrån utkomma med
sitt första nummer. Tidningen, som ursprungligen utgafs en gång
i veckan, började, sedan K. äfven blifvit dess förläggare, att utkomma
två gånger i veckan. I typografiskt afseende var den städse vårdad
och väl tryckt. Förutom det att K. var ansvarig utgifvare och
förläggare at bladet har ban äfven till större delen ensam redigerat
detsamma enda till slutet af år 1889. Officinens första bokliga
tryckalster var Jacob Chydenii år 1751 utgifna beskrifning om
„Gamla Carleby", hvilket utkom den 22 Nov. sistnämda år. Ären
1885—86 tryckte ban också den finska pä orten utgifna tidningen
„Kokkolan Lehti" Såsom tidningssättare var K. ovanligt flink ooh
säsom arbetsgifvare förstod ban med drift och insikt leda sitt värk
så, att dess göranden med ären altvidare tilltogo. Liflig och
företagsam, försummade ban icke att deltaga, där ban det kunde, i
behandlingen af allmänna frågor. Synnerligast var ban intresserad tör
föreningslifvet och frivilliga brandkitrsväsendet hade i honom en
vann vän. Wasa frivilliga brandkår räknade honom till en af sina
driftigaste medlemmar. I Gamla Karleby fungerade han en tid
såsom chef for en på lians initiativ upprättad kår af enahanda art.
Till Finska Typografernes understödsförening hörde han sedan
år 1871.
Den aflidne, som en längre tid varit lidande, hade smältan
att senast förlidne Augusti genom döden förlora sin maka, och
sörjes nu närmast af en fader- och moderlös dotter.
Frid med Johan Isak Kloström !
Sedan ofvanstående redan var nedskrifvit, inhämta vi af
tidningen „ljikeri", att typografen Jakob Manninen aflidit i S:t
Petersburg, 4H är gammal. Den aflidne, som var född i Wiborg och där
utlärd, arbetade på 1870-talet vid Finska Litteratur Sällskapets
tryk-keri härstädes, men har sedan, utom en kortare tid i Wiborg,
vistats i S:t Petersburg och hufvudsakligast arbetat vid de u
orten utgifna finska tidningarna, bl. a. under 5 års tid å tidningen
„Inkeri-. Senast arbetade ban å Amiralitets tryckeriet och var
medlem i Tyska typografernes i S:t Petersburg understödskassa.
H. efterlefves at hustru och barn.
— Typografernes i Helsingfors byggnadsaktiebolag hade
den 25 dennes sammanträde, hvarvid granskningen af stadgarne
fortsattes. Efter en kort diskussion godkändes paragraferna i sin helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
