Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 11
TYPO G RAFTi D NIN G
UTGIFVEN AP
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
1890
JPrenutncrationsprlAf I Helsingfors 3 mk för Ar.
I landsorten il poBtanstalferna ’.(: .IG; dA
prennme-ration sker ho» red. air priset 3: GO I korshand’.
Annonser emottaga* till p:ni tor petit rad och inpii
liSdt» i evenaka och tlnska upplagan I annonsbredd:
ca tredjedel nf sidans).
Helsingfors den 29 November
Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM
Prenumeration omoitago» i hufvudstaden nf
ombudsmannen A tryckerierna: nnnonnöfcr ocii korsband»
-prenumeranter behagade vända »ig till hr J. A. Kosk,
•T. Simolii arfvingar* boktryckeri nktiebolng,
Nylandsgatan !’, Heliingfora.
Löfinuminerjirijt: 80 p:ni.
Om Finska typografernas understödskassa.
[•’id den 4 November hållet månadsmöte med
Bestyrel-sen för Finska Typografernas Understödsförening
in-’-if’ lämnades at’ hr L. Lanér förslag till ändring af SS 9
och 18 i föreningens stadgar, enligt hvilket förslag till § 9
borde fogas ett tillägg af följande lydelse:
„Önskar delägare erlägga dubbel afgift, erhålles
dubbel såväl sjuk- som begravningshjälp samt pension,-’
För egen del synes dock förslagsställaren tvifla på
möjligheten för kassan att förbinda sig till dubbel
pensionsbetalande, men önskar dock få äfven denna punkt under
diskussion.
1 S borde ordet „fjortonu (dagar) ändras till „sju"
och orden „åtta mark i veckan" utbytas mot „en mark
femtio penni pr dag, hiilgdagar inberäknade."
Bägge dessa frågor äro al den art, alt för deras
besvarande en noggrann granskning af kassans förmåga alt
uppfylla de förbindelser den tidigare iklädl sig gentemot sina
delägare är nödvändig. Föreningens kassa är ännu så pass
ung, alt bedömandet ej kan grundas uteslutande på den
erfarenhet de förgångna åreij lämnat, i thy atl utgifterna
naturligtvis till en början voro minimala.
Delägarne voro till en början alla unga oeh raska, samt
togo därför endast i ringa mon kassan i anspråk för
sjuk-och begrafningshjälp. Pensioner betalades icke häller i
början al’ kassans tillvaro till aflidne delägares slerbhus, oeh
då pensioner sedermera begynte utbetalas, voro de af
minsta graden. Ännu har häller ej pensioner till de åldrige
typograferna ifrågakommit.
Sant är väl äfven, atl kassan under den förgångna
tiden samlat sig ell kapital, som vid årels ingång utgjorde
37,23’.i m. 85 p.
Utan alt vilja gå bestyreisen i förväg, vilja vi dock
anföra några siffror ur föreningens räkenskaper för de sista
tio åren.
Delägarenes afgifter, som år 1880 stego till 741 mark,
utgjorde 1889 1,269 m., medan däremol utgifterna stigit från
712 m. 50 p. till 2.443 m. 20 p. Under de fem åren 1880—1884
inbetalade delägarene 4,139 m. och utfingo 5,727 in., medan
delägarene under åren 18S5—1889 inbetalt 5,708 m. och
utfått 10.087 m. Att föreningen dock har i behåll sitt
kapital, beror således alls icke afdelägarnes nuvarande afgifter,
utan dels på de första arens samlade inkomster, dels på de
gåfvor föreningen fått emottaga, uppgående till cirka 20,000
m., och på ränteinkomst deraf.
Hvad specielt utbetald sjukhjälp vidkommer, ulgjortle
den år 1889 992 m. eller ungefär s m. pr delägare. Under
antagande alt detta vore normalt, skulle således endast 4 mark
af årsafgiften kunna läggas åsido till samlande af
begrafningshjälp, och då årsafgift erlägges endast i 25 års tid’, fås
sålunda högst tillsammans 1U0 mark, eller jämt
begrafning-lijälpen. Till pensionernas bestridande linnes då endast
följande posler: lnträdesafgift, de försumliges samlade bidrag
vid deras utstrykning och räntor å delägarenes bidrag!
Huru under sådant förhållande föreningen skall kunna
åtaga sig några nya förbindelser gentemot sina delägare, ha
vi svårt att inse, tv att räkna på framtida inkomst genom
gåfvor vore löga rådligt.
Enligt hvad ofvan om sjuklijälpen kalkvlerats voro väl
möjligt all, mot erläggande af dubbla såväl inträdes- som
mànadsa|giller, utbetala dubbel sjukhjälp. möjligtvis äfven
förhöjd begrafningshjälp. Men pensionerna! Och
förhöjningen å sjukhjälpen?
Helsingfors, den l> November 1890.
T. v. Frenckell.
Färgtryck med boktryckarsnällprässar.
Efter Alexander Waldow
(Fortsättning fr. it.)
15. Bladguldtryck.
Till bladguldtrycket erfordras ett mycket enkelt
förfaringssätt, men i alla fall någon färdighet for att kunna utföra arbetet
väl. Man iakttager därvid följande: Till förtryck tages antingen
guldocker eller ock grönt med en lacktiilsatts, färgen rifves mod
stark, gammal, god fernissa väl in, äfven som valsen, hvarefter man
drar densamma öfver formen, som iorut är tillriktad på vanligt
sätt. och noga iakttager att färgen blir jämt fördelad, samt undviker
att densamma blir tör tjockt pådragen, sä att den genomgår
guldet, således att trycket blir blindt.
Sedan man gjordt ett afdrag och då man förut skurit
blad-guldsboken i sådana stycken att den största sparsamhet iakttagits,
nämligen sålunda art de jämt täcka trycket (man kan ofta därtill
endast behöfva ott halft, en fjärdedels eller ännu mindre stycke),
så fattar man bladguldsbokeu försiktigt vid ryggen och sedan inan
tillbakadragit mellanpappret, börjar man betäcka trycket med
guldet, i det att stycket tages i ena ändan och undan för undan
nedtryckes detsamma så fort som möjligt, på aftrycket och därvid
iakttager. att man först pålägger guldet på de linare ställena, for att
icke fernissan skall liinna torka in. Intorkandet är mäst att
befara på ett mindre vällimruadt kritpapper, emedan detsamma
lättare suger till sig fernissan.
Till hela manipulationen är vana och öfning hufvudsaken.
Är nu bela aftrycket belagdt ined guld och detta med en
mjuk duk eller vadd på framsidan lätt fasttryckt, så vänder man
detsamma försiktigt om och stryker nu på ryggsidan kraftigare, for
att guldet skall öfverallt fastna, låter afdraget sedan bra torka och
därefter afstryker man med mjuk vadd det öfverflödiga bladguldet.
Om man så hafva kan, är det bättre vid bladguldtryck att låta
do färdiga aftryckeii gå igenom en steritryckspress eller
satinerma-skin (pä stålplåt) då guldet derigenom bättre fastnar och tår en
skönare glans.
Många tryckare bruka, tor att ta guldet att bättre fastna,
förfara sålunda: att de lägga den med guld påhäftade arket åter i
punkturerna samt lägga på den naturligtvis icke invalsade formen
ett rent ark, samt trycka engång till.
Med tordel och utan att skada trycket kan man förfara
sålunda, om man vid fortrycket icke begagnat för mycket eller för
fet färg, tv är fallet detta, så tränger färgen igenom guldet och gör
detta matt. Kan man likväl, utan det ofvanbeskrifna sättet få guldet
att fastna, med en enkel påtryckning med handen, så är det alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
