- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
46

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYPOGRAFTIDNING

N:o 11

bättre för den icke inöfvade att förtara sålunda, men därefter låta
de torkade afdragen gå igenom satinermaskinen, hvilka derigenom
erhålla en så vacker glans som man aldrig annars iir i stånd att ta.

Mången tryckare begagnar för bladguldtryck en färg som är
sammansatt på följande siitt: 2 delar stark fernissa och en del
ve-netiansk terpentin skall lindrigt uppvärmas på eld, därtill lägges
7» del gult vaks och omröres sä länge tills det iir fullständigt
uppsmält. Blandningen aftages sedan från elden under beständig
omröring tills fullständig afkylning inträdt.

På arbeten med lina detaljer är förfarandet med bladmetall,
åtminstone oäkta, icke just andvändbart: bronsering och därefter
polering göra i sådana fall bättre tjenst.

Förgyllning mod äkta bladguld är myekrt svårare än sådant
med vanligt bladmetall. Genom sin utomordentliga tuiinhet kan
man icke omedelbart lägga guldet pä den färska färgen som snart
skulle genomtränga densamma; färgen måste först sätta sig och
ytan något torka innan man kau börja med förgyllningen.

Ko rf öfversikt.

eK.tt så talrikt besökt möte, som det den 11 dennes, har vår
för-,fT7 ening på många är icke upplefvat. Men så gälde det ej
häl-ler mindre, än att få veta hvad våra hrr principaler svarat
på vårt tariff-förslag, som delgifvits dem. Tvenne svar hade
föreningen erhållit och upplästes de i den ordning som de
inkommit. Dä dessa båda svar finnas intagna på ott annat ställe i
bladet. kunna de af våra läsare som icke voro i tillfälle att få del at
dem dä de upplästes, nu göra sig förtrogna med desamma.

Att här vidlyftigare utlåta oss öfver dessa svar, torde icke vara
af behofvet påkallat och för närvarande måhända ej häller på sin
plats. Af den diskussion, som uppstod efter genomläsandet af
svaren. kunna vi likväl framhålla att allmänna synpunkten bland
för-eningsmedlemmame var den. att hrr principaler synes tagit
tariff-förslaget mera som ett skämt eller en sak som mindre angick dem.
än att det från vår sida skulle vara fullt allvar. I synnerhet hade
man särdeles roligt åt det, då hrr principaler riåstå att föreningen
„utan att taga hänsyn till våra typografers allmänna- eller
fac.k-bildning samt deras produktionsförmåga, till grund för sin tariff lagt
den nit i Tyskland gällande". Man skulle häraf kunna tro att
typograferne i Tyskland äro ena förfärligt vise män och att deras
fackskicklighet och produktionsförmåga vore äfven af särdeles
storartad beskaffenhet. Men af det tiotal tyska typografer vi här
sett i Finland — och en och annan af oss har äfven sett dem
hemma hos sig. — så ha de varit belt vanliga och hvarken i bildning
eller arbetsskicklighet öfverträffat de fleste bland oss. samt hvad
produktionsförmågan beträffar, ha de i allmänhet hyllat satsen:
,.Faul-heit stärkt die Glieder" *). Hvad åter den tyska ’tariffen angar. som
vi till stor del följt, sä är den icke numera gällande i Tyskland,
utan var det 1871. alltså for 20 år sedan. SjälfVallet är, att de nu
hafva en annan, betydligt högre. — Äfven framhölls med klara
siff-rdr, att den förhöjning, som enligt tariffen kommer i fråga, icke
öfverstiger 15—25 % för slät sats; men tör främmande språk och
andra tekniska svårigheter, kunde det visserligen vara möjligt att
densamma stiger i några fall t. o. m. 50 %. Påståendet af lm*
principaler, att våra grannstäder skulle, om tariffen antages här i
Helsingfors, komma att utföra alla större i sic!) arbeten ** och Helsingfors
tryckerier endast skulle få sysselsätta sig med accidensarbeten och
tianingstryck, ligger på så lös grund, att vi storligen förundra oss
huru något sådant har kunnat skrifvas. Ty prinio: finnes icke i
landsorten tryckerier, högst 2(?) i Åbo. der större arbeten kunna
utföras: secundo: skall det knapt dröja en månad innan äfven där
är samma beräkningssätt infort som här, och tertio: hvarifrån skulle
landsortstryckerier, om de skulle utvidgas taga sättare ifrån, som
ku ini a något, om icke härifrån och hrr principaler kunna vara säkra
på. att ingen flyttar till landsorten för mindre beräkning än här.
— Vi ha här i korthet refererat det hufvudsakligaste hvad å mötet
yttrades och hänvisa för öfrigt till protokollet hvad föreningen
vidare beslöt. Det fä vi tillägga, att hrr principaler ännu icke (dä
detta skrifves.) utsett några fullmäktige ä sin sula- till den beslutna
saiumanjämkningskomiten. Kommer icke en dylik komité till stånd,
så behöfver man icke vara någon trollkarl för att se hvart det leder.
Föreningen har väl icke gjort alt detta „blott till lvst".

Den andra skrifvelsen, frän J. Simelii arfv.
boktryckeriaktiebolag, lämnades utan afseende, som alldeles opraktisk. Aågon skild

*i Lättjan stärker Inderna. — Jair kommer ibfig hvad ett par tyske »ättaro för
några år nedan yttrade på tal om finske sättare: Finnarne äro flitigare och i mänga
afseenden Hkickligarc En vi, mon do Slaka hälla s. k. fridagar, som vi icke göra. Vi
läns» hällre tidningar till tidsfördrif, Un hålla .bliUr.

Korrektur! äsaren? anm.

♦*) En landnort» tryckeriägare skulle för ott år sedan låta trycka ott större
arbete, ii a in i. ch paalmbok. »om mellan arbere. Men lian? .faktor1- tyckte att det icke
gir.k an, emedan stilen ej rickte till mera än högst 8 sidor. ..Hvad gör det-, svarade
ban, „vi trycka 8 sidor i gången". TH| »lut fick faktorn honom likväl öfvertygad om
att det ej »kulle löna sig, emedan arbetet skulle räcka cirka a år innan det blefve
färdigt. — Och sådana konkurrenter frukta hrr principaler l Helsingfors!

öfverenskommelse med arbetarne kan då ondast ifrågakomma, när
tariffen är antagen af båda parterna som grund tör
betalningssättet.

* *


Som Hufvudstadsbladet återgifvit en del af det extra nummer
al „Svensk Typograf Tidning" tör mandagen don 17 dennes, som
utkom i anledning af ott telegram afsändt härifrån, vilja vi här
nedan intaga densamma i sin helhet. Tillika måste vi säga åt vår
kollega här på platsen, hvad bombastiskt och löjeväckande skrifsätt
betriiffar: glöm ej blandannat referatet i Hufvudstadbladet 0111
Haap-ojas häktning i Borgå, det var alt non pius ultra i den vägen!

Extra nummern var af följande lydelse:

„Till oss ingick i lördags e. ni. ett så lydande telegram:
„Linge, Stockholm.

Ingen sättare bör komma hit. Tariff-frågan ännu oafgjord.

Helsingfors’ Typ fö rening.’1

Som häraf synes, anmodas svenske typografer att ej för
närvarande antaga kondition i Helsingfors.

Beklagligtvis ha vi ej på något sätt blifvit skriftligen
underrättade om livad saken egentligen gäller. Men af de korta referat,
som finnas intagna i „Typograftidning", Typografiska föreningens
i Helsingfors organ, ha vi funnit att mon vill öfvergå från den
ännu gällande fyrkantsberäbiingcn till altubetsboräkning. För 1,000
fyrkanter betalas 80 penni. Nu vill mon ha 50 penni för 1,000
bokstäfver, och låta de pä förtjänsten som hyrespenningar hittills
utgående 10 procenten bortfalla. Alltså mycket måttliga fordringar.

lett mycket höHigt cirkulär till principalerne, som utgick
från Typografiska föreningen i början at’ oktober, framställdes
begäran härom, på samma gäng som man hoppades tå motse svar inom
månadens utgång. Men några svar ha ännu icke ingått. Således
förestår måhända en arbetsnedläggelse.

Kamrater!

Må ingen svensk typograf för närvarande och innan
underrättelse ingått att löneförhållandena äro ordnade i Helsingfors antaga
arbete därstädes eller i stad i grannskapet. Det är för oss icke
allenast en moralisk plikt att söka medverka till ett bättre i
aflöningsförhållandena för våra finske kolleger, det är något vida mera.
det är en säkerhetsåtgärd emot oss själfve. Ty hålla vi oss nu
ifrån Finland tills tyistigheten iir utjämnad, så ha vi anspråk på att
finnarna hålla sig ifrån Sverge då vi en gång äro färdige att pä fullt
allvar genomdrifva våra fordringar.

Fä ledes, ingen enda svensk typograf mà begifva sig (ill
Helsingfors eller dess grannskap för närvarande f"

Nyligen cirkulerade en lista ii tryckerierna härstädes, der
det var fråga om hvem som vore villig att anteckna sig på
densamma om månadsafgiften höjdes till J mark, men då skulle
föreningen ha egen lokal. Teckningen utföll särdeles gynsamt, i det
omkr. 170 typografer antecknade"sig. Tyvärr har bestyreisen ännu
icke lyckats anskaffa lokal, ehuru därom flitigt annonserats. Och som
vi hört att en del medlemmar äro i ovisshet hvad de egentligen
skola betala i niänadsatgift. så få vi härmedelst upplysa dem att
afgiften tillsvidare är 75 p. — På tal om ofvannämda lista, måste vi
anmärka, att den blef nedsuddad pä obehörigt sätt. En väl käiul.
men tillsvidare onänid person, hade nämligen behagat skrifva en
slags fråga hvarför lnånadsafgiften höjes (det stod tydligen skrifvet
ofvanom hvarför) och tillika gjort några pojkaktiga och om dålig
uppfostran vittnande anmärkningar. Vi vilja här varna ofvannämde
och andra dylika kluddare att■ framdeles behålla sina ,.fiffigheter" tör
sig själfva, såvida de vilja undvika att blifva offentligen bränmiirkta.

Norge. För en tid sedan sammanträdde i Christiania
tvpogra-fiska föreningars delegerade ifrån de skandinaviska länderna, hvarvid
hufvudsakligast afhandlades frågan om genomförandet af möjligaste
enhet i arbetsprisen och aflörøigsbotingelserna. Det skulle anskaffas
tariff-fonder och ingen tariffrörelse i" de nordiska länderna skulle
i scen sättas utan att samtliga föreningars hestyrelser gifvit sitt
bifall. Också uttalade sig konferensen för inrättandet af en allmän
skandinavisk resekassa, med lika bidrag och lika understöd. Vidare
beslöts om aihål landet af en allmän skandinavisk typograf-kongress

i Köpenhamn eller i Christiania nästa är.

* *

*



Tyskland. E f t ers trå fvans v ä r d a förhållanden. — En
korrespondent från Leip/.ig skrifver till „Typ. Meddelelser" bland
annat följande: ,.Julius Klinkhardts etablissement, som liar bestått i
56 år, omfattar alla grenar af grafisk konst, såsom boktryckeri,
bokbinderi. stereotypi, galvanoplastik, stilgjuteri, xylografisk- och
zink-etsningsanstalt. in. m., samt sysselsätter för närvarande omkr. (300
manliga och kvinliga arbetare. — I värksätteriet finnes 53 sättare,
af hvilka 5 äro notsättare, jämte 9 lärlingar och 1 taktor. — l
acci-dcnssätteriet: 41 sättare och 2 lärlingar samt 1 faktor. — 1
maskinafdelningen: 24 maskiumästare, 3 lärlingar och 3 volontärer 1
ma-skinfaktor). — 1 stilgjuteriet: 32 stilgjutare och 2 faktorer. —
Dessutom tinnas i etablissementet 5 korrektiirläsare, 1 revisor och 3
magasinerare. — Samtlige sättare, korrekturliisarc och maskiumästare
äfvensom alla faktorer äro medlemmar af föreningen. — Afgiften
till densamma är 1 m. 80 pf. i veckan och dä är man äfven medlem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free