- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
47

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 12

TYPOGRAFTIDNING 47

i alla kassor.–-Räkningen skrifves hvarje torsdag
eftermiddag och a Huningen utbetalas fredagsafton. —’Alla värksättare
arbeta pä beräkning och börja precis kl. 7 på morgonen ingen får
begynna förr, likasom också ingen häller tår arbeta" under rasttiden,
d. v. s; middagstiden). — Alla börja arbetet på klockslaget och att

hålla blått komma aldrig ifråga.–-"

— En i Kristallpalatset i Leipzig den 5 September hållen allmän
boktryckarförsamling har enstämmigt beslutit, att till nästa års
tarifirevision upptaga som enda an draga nde; genomförandet af åtta
timmars arbetstid och motsvarande förhöjning af tusendepriset.
Beslutets värkställande har nppdragits ät en komité som har att
förena alla arbetare och arbeterskor i bokfacket, tör att få detsamma
genomdrifvet.

Ungarn. Typografstrejken i Budapest har kommit något
tidigare än ämnadt var, och orsaken härtill är att söka däri, att
prin-cipalerne å ett par af de större tryckerierna tvungo sina arbetare,
ingå förbindelse att ej deltaga i någon strejk. Dä det var att
antaga. att öfrige principaler skulle följa exemplet, så måste man
skynda på. Som den törst framlagda tariffen rönte absolut
motstånd fran principalerne, modifierades hastigt denna tariff derhän,
att i stället tor 8 timmars arbetsdag fordrades 9 timmars, i stället
for 13 och 11 gulden minimilön pr vecka 12 och K»,
beräknings-sättningen frän 25 till 24 kreutzer (i kreuzer = 2 ’/* penni) pr lUOü
n och Öfvertidsarbete fi ’än o och 4 till 4 och 3 kreutzer pr timme
ä hvarje lönegulden. Den 25 okt. framlades, som förut nämt-s. denna
modifierade t arill’. Ingen ende boktryckare ville dock gå in härpå,
ocli på måndagen den 27:e nedlades därför arbetet. Samma dag
nedlade också hjälparbeterskorna (iläggerskor, satmererskor m. fi.) sitt
arbete och gjorde gemensam sak med typografeme. De ville
nämligen också tia !J timmars arbetsdag. Till den 31 okt. hade 4 af de
största och många medelstora ocli små tryckeriägare gifvit med
sig, sä att cirka SN K) typografer då återinträdt i arbete. De ännu
strejkande eirka 600 hade stora förhoppningar att snart nog som
segrare få återupptaga sitt arbete. Enligt senare underrättelser ha
ytterligare 3’H) fått sina fordringar beviljade, så att f. n. endast
300 strejka. Största äran af de nu så hastigt vunna segrarne
tillskrifves lijälparbeterskornas uppträdande. Utan att de gjort
gemensam sak med typograferne hade nog segern icke blifvit så lätt.
Äfven tidningssättarne lofordas på det varmaste, ty ehuru de i det
stora bela voro uöjde med sin 1885 tillkämpade tariff, så gjorde do
dock gemensam sak med de öfrige, väl ihågkommande, att just

genom dem lyckades de 1885 få en dräglig tariff.



Från Typografernes förening.

Extra möte den 11 Nooember.

Upplästes ingångna svaren af lirr principaler å det af
föreningen till dem sända taritl-törslaget och voro de af följande
lydelse:

Till Typografernes förening i Helsingfors.

Till svar a ärade skrifvelsen af den (i Oktober detta år. som
förekomna omständigheter hindrat oss att tidigare besvara, fä vi
meddela, att vi äro villiga att vid sättningsarbetens betalande vid
värt boktryckeri härstädes, till grund därför lägga bokstafsberäkning
i stället for fyrkan tsberäkning for de hos oss arbetande sättare som
sådant önska; dock måste vi, jämte det vi erkänna en i vissa fall
högre aflönings förenlighet ined bådas våra ömsesidiga intressen,
likväl förbehålla oss och dem rättigheten att ensainmen oss emellan
öfverenskoninia om arbetslönerna,

Likaså äro vi villiga att för de hos oss arbetande sättare, som
det önska, utbetala väntningspengar, i händelse de någon tid befinna
sig utan arbete, mot vilkor att desse å sin sida förbinda sig att
erlägga plikt for utevaro från arbetet. Dock måste vi äfven härvid
förbehålla oss och dem rättigheten att oss emellan öfverenskoninia
om det belopp, hvartill väntnmgspengarne och plikterna för utevaro
i olika fall skola utgå.

Högaktningsfullt
p.p. J. Simelii arfvingars boktryckeri-aktiebolag:
Emilia Chydenius.

Till Typografernes förening i Helsingfors.

Undertecknade tryckeriägare hafva af Typografernes förening
härstädes fått emottaga ott „Förslag till Tariff för Typograferne
i Helsingfors" samt ett cirkulär af den G sistlidne Oktober, däri
föreningen anmäler att densamma utarbetat och antagit ofvan
antydda tariff, som enligt föreningens uppfattning borde träda i
gällande kraft från nästinstundande års början. Oaktadt föreningen i
niånatal sysslat med uppställandet af tariffen, vill föreningen dock
fordra ett’ kategoriskt svar af tryekeriägarena inom förloppet af
endast 2 à 3 veckor. Härmed endast påpekande töreningens ensidiga
åskådningssätt, medgifver tiden oss ej att i detalj framhålla tariffens
alla inkonsekvenser och oriktiga synpunkter, Utan att taga hänsyn
till våra typografers allmänna eller fackbüdning samt deras
produktionsförmåga, har föreningen till grund för sin tariff lagt den
nu i Tyskland gällande samt i vissa hänseenden gått ännu längre
i beaktande af arbetarenes fördelar.

I cirkuläret angifves att tariffen afser en förhöjning af
aflö-ningen med 15—25 procent, då. i händelse tariffen antages, vid
flera arbeten i själfva värket skulle uppstå en stegring med 33—50
procent. Vidare få vi påpeka det oegentliga i uppställandet af en
tariff endast för typografiska arbeten i hufvudstaden, medan arbeten
utförda i landsortsstäderna, ej skulle beröras af densamma.
Härigenom blefve den naturliga följden den att grannstäderna, som hafva
goda kommunikationer med hufvudstaden* skulle sättas i tillfälle
att pä ojämt sätt konkurrera med densamma och skulle alla större
arbeten därföre utföras utom Helsingfors, hvars tryckerier
hufvudsakligast finge sysselsätta sig med accidensarbeten och tidningstryck.

Hvad slutligen själfva beräkningssättet vidkommer, medgifva
vi äfven det oegentliga i det nuvarande beräkningssättet efter
fyrkanter och äro vi gerna villiga att antaga en alfabetsberäkning,
förutsatt att en sådan tariff utarbetas i samråd med oss samt
läm-l>ad efter våra förhållanden. På grund af ofvan antydda allmänna
synpunkter tå vi till svar meddela:

l:oj att vi ej godkänna eller antaga den till oss sända tariffen
i den form, densamma nu föreligger;

2:o» att vi äro villige att "öfvergå från lyrkantsberäkningen
till alfabetsberäkningen, om en sådan tariff lämpas efter våra
arbetares allmänna och fackbildning samt deras produktionsförmåga
äfvensom med hänsyn till hos oss rådande förhållanden mellan
konsumenter och producenter på det typografiska området. Helsingfors
den 8 November 18M

p.p. Weilin & Göös’ Fabriks- och Bokförlags-Aktiebolag:
K. Göös.

J. C. Fr enckell & Son. F. Löfgren.

Aktiebolaget Helsingfors Centraltryckeri:
TF. West zyn Hus.

Hufvudstadsbladet Nya Tryckeri :
Leonard Salin.
p.p. Tidnings- och tryckeriaktiebolaget i Helsingfors:
Ernst Nordström.

Efter en liflig diskusion beslöt mötet å sin sida välja 7
medlemmar till den af principalerna äskade komitén och blefvo
följande medlemmar därtill valde: H. Porsström, D. Halonen, A.
Hele-nius, O. Lindstedt, I. A. Lindström, K. Malmström och .T. Snell.
Vidare beslöt föreningen att till ordförande i komitén skulle
antaga en jurist, hälst rådman E. Berg, om ban ville åtaga sig detta
samt att komitén skulle ha alt arbete slutfört inoui November
månads utgång.

— Utvidgad boktryckerirörelso. J. Simelii arfvingar»
boktryckeri-aktiebolag har under senaste sommar låtit uppföra å
sin ägande gård N:o f) vid Nylandsgatan ett stenhus in på gården.
Bygnaden, består af fyra våningar och användes till tryckeriets
behof på följande sätt:

Första eller källarvåningen är afsedd tör papperslager,
pap-persfuktning, vaskniug, Valsgjutning in. ni. dylika ändamål.

I andra våningen finnes nödiga bekvämligheter for papper,
satinerings- och skärmaskiner samt packpräss. Härifrån utgifves
pappret till den midtemot befintliga maskinafdelningen, hvarifrån de
återkomma tryckt» till pappersmästurens slutliga vård och expedition
till resp. kunder.

1 tredje våningen är en sätterisal, där 1) stora 3-rutiga
fönster. placerade ät 3:ne vädersträck, leda in ljuset rätt rikligt kring
rummet-. Från detta rum, hvari finnes fönsterplatser tor 14’sättare,
leder en dörr till ett sidorum, där en del stilar m. ni. utensilier
bevaras.

1 fjärde våningen bor faktorn. Där finnas 3 boningsrum,
tnm-bnr och kök samt ett litet enskilt rum liksom i de båda undre
våningarna, af hvilka den nedersta begagnas för
stereotypi-inrättningen och den’ öfre för arbetarnes kläder. — Utom faktorns lokal,
uppvärmas alla våningar i det nya huset medels ångrörsledning.
De till officinen hörande nya lokalerna upplysas med elektriska
lampor, som uppsatts af Helsingfors elektriska belysnings-aktiebolag.
Hvarje sättare har en lampa motsvarande 10 st. normalljus. I
sät-tertiét finnas I ti st. sådana lampor, altså en l jusstyrka af lßQ
normalljus. soin för trettio är tillbaka endast skulle ha upplysts af II»
st. talgljus. Lampornas antal i de nedersta våningaina blir
naturligtvis mindre hvaremot trappuppgången kommer att belysas mod
2 lampor. Ventilationen är anordnad enligt nyaste tekniska metoder,
hvilka också torde motsvara sitt ändamål. En hissapparat är
uppsatt tör att användas vid lyftning af tyngre föremål.

1 förbigående skola vi äfven besöka gamla stenhuset, hvari
vi finna allting upputsadt. Sätteriets nedrökta tak och väggar äro
målade med hvit oljefärg samt det bela rengjord*. Landets
officiella tidningars sättare ocli om brytare halva blifvit placerade
i den ljusare eller södra ändan af "sälen. För civilsättare finnas
här 13 fönsterplatser, som i förhållande till salens storlek är
ganska litet, men man torde märka att på motsatta sidan als icke
finnas fönster. Uppvärmningen sker fortfarande med ved och
upplysningen likaså med petroleumlampor till dess man erhållit mera
erfarenhet med den elektriska belysningen.

Maskinafdelningen har undergått samma upputsning som
ofvannämde sätteriafdelning. Då maskiner jämte expeditionen
blifvit flyttade till sitt skilda rum i nya huset, htir södra ändan af
maskinsalen inredts till tryckerikontor, hvilket förut var belägen i
en annan bygnad. Maskinrummets upplysning och eldning äro
oförändrade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free