- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
49

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 11

TYPOGRAFTIDNING

UTGIFVEN AF

TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS

1890

I*renu-meraHonaprl8: I Helsingfors 3 mk för är.
1 landsorten il postanstaltorna :>: f»G; dà
prenumeration sker hos rod. är priset 3: (10 (korsbandi.

Amt o ti ner emottagas till 30 p:ni för petit rad och inpil
bådee 1 svenska och finska upplagan {annonsbredd:
en tredjedel af sidans).

Helsingfors den 31 December

Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM

Prointmeration emottages i hufvudstaden af
ombudsmännen \ tryckerierna; annonsiircr och
kor-bands-prenumeranter behagade vända sig till hr J. A. Ko«k,
.T. Simelii arfvingar* boktryckeri aktiebolag,
Nylandsgatan i», Holsingfors.

Lösnummerprt/t: p:ni.

Typograftidning utkommer under år 1891 i samma
format ocli utseende som förut.

Utom artiklar som röra facket, skall tidningen försöka
att uppväcka hos alla Finlands tgpogrufrr en större
so/idari-tetskänsla än hvad härtitt» varit fallet, hvarigenom üfvm den
enskilde arbetarens tills nu förbisedda styrka kan erhålla stor
betydelse. På vårt yrkes område och till nytta för fåra
gemensamma sträfvanden hafva vi ännu mycket, arbete, hvarför
äfven de spridda och svaga krafterna böra sammansluta sig
till kamp för materielt och andligt framåtskridande.

Prenumeration pä Typograftiåmng emottages af tryckeriernas
ombudsmän i Helsingfors. Prenumeranter i landsorten ma vända sig
direkte till redaktionen, medan bladet icke blifvit anmäldt att erhållas genom
postkontoren. Priset år .’( m. i Helsingfors ocli ,1 in. HO p. i landsorten
då bladet skickas under korsband. — Enskilda prenumeranter kunna
insända beloppet i frimärken; men om jlera prenumerationer skickas pä
samma qång, är postremissvcxel eller kontant bättre.

Kollegerna i landsorten uppmanas att mangrant prenumerera pä
bladet och äfven på annat sätt arbeta för värn gemensamma
angelägenheter.

—-

’Typografernes bvqqnadsahfiebolac)

(iØnsdagen d. 12 Dec. utskickade ordföranden lör
bvggnads-’. ;•»■ aktiebolagskomitén i de komiterades namn (meà hvilken
rätt?) till härvarande boktryckerier ett cirkulär, hvari
ak-• r> tieegarne sammankallas till Platcs konditori samma dags
afton kl. tf’/,, med anledning däraf all Here aktieegare hade
fordrat bolagets upplösning och således äfven alt återfå sina
inbetalningar. En del af (le vid mölet närvarande yrkade
ärendets afgörande genast, hvaremot motparten önskade dess
uppskjutande till nästa år. Genom omröstning beslöts lämna
sakens afgörande till söndagen d. 21 Dec. Till detta möte
hade l. o. m. de slumrande blifvit uppväckta och 147 aktieröster
fordrade bolagets upplösning och endast röster gals lör bol.
vidmakthållande. Saken var af ytterst brådskande
beskaffenhet och de mest långsamma ville denna gång vara de
Iräm-sta. Vid föregående och detta möte ledde faktor R. Ahlstedt
diskussionen, hvilken emellertid denna gång ansågs onödig,
då bolagets förstörarehop hade blifvit tillräckligt upplyst om
(»behöfligheten af egen bostad.

Således hör nu äfven detta bolag till antalet af de
företag, hvilka någon gång funnits till. En vacker
fraintids-sträivan är nu förstörd, och de personer, hvilka hafva
åstadkommit delta, kunna nu med lugn glädje vara nöjda öfver
detta värdefulla merittillskolt. Att något slags hämdlystnad
varit orsaken härtill, därom kan inte finnas mer än en
mening. och att personer uppträda så ovärdigt, väcker mera

förvåning iin sorg. Att samma personer genom sin
myndighet värkat mycket till de senaste förvecklingarna ha’ vi
hittils betvifla!., men detta tvifvel måste börja svikta, när vi
märka alt man vill förkväfva fri personlig handlingsfrihet
älven utom yrket och tvinga annorlunda tänkande all jämt
hålla i minnet att ,.nog får ulfven orsak, då han
efterlängtar fårkött."

Till ofvannämda anledning är älven tryckarnes till en
del separata hållning Irån sättarne, att betraktas som en
beklaglig kortsynthet. Herrar principalers svar på
tarilförsla-get kommer troligtvis alt än mer förstärka deras egoism, |y
tryckarene taga ingalunda åt sig al’ talet, om bristande
allmän bildning och yrkeskunnighet, — anseende sig nog kunna
trycka djupa vetenskaper ocli alla världens språk rätt
flytande.

Ingen kan neka att vi ej försökt att få såväl
arbetsledare som tryckare-att samarbeta med oss, till ömsesidig
förkofran, men däraf synes vara mera skada än gagn, |y
hvad i dag med möda kunnat fås ihop, är man i morgon
eller viil nästa vändpunkt i sinnet, redo atl sönderplocka åter.
Vi våga ändå hoppas atl tiden helår alt och alf
solidaritets-känslan äfven kommer att tränga ned till de arbetare bland
oss, hvilka förr eller senare intaga våra motståndares platser.

Med vår skrifvelse åsyfta vi als icke dem al’ våra
yrkeskamrater, som, lydande kommando, voro tvungne all
kullkasta detta vackra byggnadsföretag: nej, vi högakta deras
underdånighet ocli exemplariska lydnad.

Och hvad betyder likväl alt detta, ty enligt folktron,
äro just de våra förhoppningsfullaste barn, sora först
kallas bort från denna jämmerdal, därför ega vi föga rätt att
lägga detta altför djupt på sinnet.

Något mer ha vi i denna sak icke alt tillägga än all
detla var en vacker krans på sträjkgrafven. Och till de
personer, hvilka sammanknutit den, kunna vi endasl säga:
„Fa-der, lorlåt dem det. fy de veta icke hvad de göra!"

të«S»9-

Bref från (Zhieago.

Deri 5 december 1890.

.j] Y red sann glädje emottog jas Tvpograftidningarne. som ni hado
^ vänligheten sitnda mig. I hafven sannerligen icke sofvit bört

■___ tiden i edur aflägsna vni; det ser man med första blicken i

Typograftidningea: en friskare ande tyckes genoniHäkta den.
Maite den fortfara pä den bo träd da stigen — frukten skal]
icke uteblifva. Det tror jag mig kunna ftnua ur den enighet och
entusiasm, hvarmed ni int.rii.lt- i Kampen tor ekonomisk förb&ttring
af eder i sanning beklagansvärda ställning.

Om någonstädes, sa tal vårt yrke i Helsingfors en rättvisare
fördelning at vinsten mellan arbetsgifvare ocli -tagare. Pà en ort,
där i fürhiUlanite ganska små tryckerier afka-sta sà mycket att
de,förutom stora utvidgningar, ännu kunna gifva goda dividender åt ett
antal aktionärer samt hälla drygt aüünade faktorer, eller med ett ord,
där boktryckarkonsten blomstrar, mästttdess förnämsta uppbärare,
arbetarne. ine*d hvilkas förm&ga och lifskraft dessa saker utforas. vara nöjda
med att tor en läng dags träget arbete kunna förtjäna ön
tarflig utkomst. Tanken JHI en sparpenning, en egen koja. en lugn och
förnöjd ålderdom kan hos en vanlig typograf i li.fors icke ulls
ifrågakomma. tjch dock har Itan en lika rätt till allt detta, sä viil som
aktionären till sin dividend. Men do tlesta Hrfors-typografer veta detta ej

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free