- Project Runeberg -  Typograftidning / 1890 /
50

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

TYPOGRAFTIDNING

N:o 10

Att principalerna oj skulle godkänna eder nva tariff. förutsåg
jag, då jag föreslog att bilda en tarift-sky ddsfon d, och blef därför
icke alls öfverraskad af att ta veta detta. Kanitalet bar alltid
varit egoistiskt. Det. drar till sig alt hvad det kan komma öfver. Vill ni
förbättra eder ställning så måste ni kämpa därom. Glöm aldrig detta!
Har ni lärt er inse det sanna hän’, då har ni vunnit den största
seger, tv sedan följer alt annat af sig själft.

.lust i detta hänseende äro de amerikanska arbetarne så
ofantligt långt framom de finska. I veten ieke, hvilken makt ni eger
såsom en sluten förening: de amerikanska arbetarne veta det.
Skilnaden är att de amerikanske typograferne vid lika, t. o. m.
gynsammare lefnadsvilkor, ha 4—5 gånger större förtjänst med kortare
arbetstid än de finska.

Huru skadligt det är för arbetarne, ,,att låta världen gä sin
gång", visa de härvarande icke organiserade skandinaviska
typogra-terne. För något år sedan har deras „Union" blifvit upplöst af för
mig okända grunder (troligtvis af likgiltighot från ined lemmarnes
sida). Följderna visa sig nu till stor skada tör dem och steg lära
blifvit tagna tor att åtminstone åstadkomma en svensk förening.
Förhållandena uti de ganska talrika skandinaviska tryckerierna äro

1 jämförelse med de engelska och tyska ganska bedröfliga. Där
beräknas ännu allmänt efter fyrkant "(ra). Alt „forteI" tillfaller
tryckeriet och utföres af lönsättare, som hafva ganska villkorliga
aflöningar. Efter en tidningsannons, hvari en skicklig jobb-i accidens-)
sättare till ett skandinaviskt tryckeri söktes, anmälde äfven jag mig.
Med hänseende till min kompetens förutom i svenska, äfven i tyska
språket och förmåga att äfven kunna sätta engelska Jobbs", erbjöd
,,Herrn" åt mig 10 dollars veckolön med 10 timmars arbetstid och
med utsikt att efter någon tid fä päökning till 12 dollars. ..Jag har
hittills endast betalt 7—8 dollars i veckan", sade „Herrn" till mig
ordagrant. Det behöfver icke tilläggas att jag betackade mig tor en
dylik framstående plats. Saken är ganska betecknande i alla fall
för herrar skandinaver.

Låtom oss nu ä andra sidan se, hvilka fördelar en
typograf har, om han tillhör en förening. Till detta ändamål anför jag
här endast några punkter ur den tysk-amerikanska Typographias
stadgar. Tariffen föreskrifver en arbetstid af tf timmar per dag,
som å härvarande tryckerier bandhafves sålunda, att arbetet
vidtager kl. 8 pä morgonen samt slutar kl. 5 e. m.; från kl. 12 till 1 är
middagsrast. Minsta lönen utgör 15 dollars .7-5 Fink) pr vecka.
Beräkningen sker efter alfabet med 21 cents < 1 cent* - ."> penni) för
dag-och 23 cents för nattarbete (tidningar i: öfvertid betalas med 50
procent, sön- och helgdagsarbete med 100 procent förhöj ning j tidarbeto
beräknas med 2000 bokstäfver per timme. All fortel tillkommer
sättaren. Vid tidningarna beräknas alin annonser, sak samma om
de bestå af en enda ldisché eller om de sättas med större eller mindre
stilar, efter nonpareille, samt beräknas fullt hvarje gång do ingå i
tidningen. Annonssättarae stå å veckolön, sålunda, att de räkna
sig tillgodo af livad de satt så mycket deras lön utgör, öfverskottet
fördelas jämt mellan alla vid tidningen anställda sättare ocli
uppgår detsamma hvarje vecka till flera dollars. En tidningssättares
ställning hör därför’ till de bästa inom yrket. Dylika platser hållas
på denna grund också ganska varma odi är det ytterst svårt för en
tillresande, att. snart få en sådan plats.

Förutom skydd mot öfvergrepp från tryckeriets sida, åtnjuter
hvarje medlem af föreningen ännu sjuk hjelp till ett belopp af 0 doll.
per vecka, vid dödsfall at hans hustru far han 50 doll. hjälp och dör
ban själf, utbetalas till hans efterlämnade 200 dollars (1,«hK) Fink.),
vid könditionslöshet får han hvarje vecka C doll. och kommenderas
ban till sträjk, understödjes han med 7 doll. Reshjälp beräknas med

2 cents pr mil för de första 200 (eng.) mil och 1 cent för de följande.
För alla dessa förmåner är han skyldig att betala ön afgift af’25 cents
per vecka samt 15—25 cents lur hvarje dödsfall inom föreningen.

Detta må vara nog den här gängen. Tagen dylika stark;i
organisationer till eder förebild; endast då kan m ernå stora resultat,
om 1 ärjen enige och bållen ihop uti alla skiften. Mätte dessa rader
bidraga till att befästa eder enhet ocb styrka!

En varm helsning till H:fors typografer. F. S.

ccccccco—

Kor! öfversikt

>]; )’-r länge väntade stora slaget har stått. Annat var ej att göra
om vi nu en gäng ville tå infördt ett, ordnadt beräkningssätt.

1" Att motståndet äfven här, som öfveralt där det gäller att arbetaren
skall erhålla en liten förhöjning och därigenom äfven en smula
lättare tillvaro, var stort, inses däraf att vi voro tvungna att inställa
arbetet, för att ernå detta Man insåg väl äfven från principalernas
sida det berättigade att frångå den gamla fyrkantsberäkningen; men
man ville äfven nu som vanligt, dra ut pä tiden i det oändliga.
I »et var detta som bestämde oss for ett fast. och enigt uppträdande.
Och enigheten var beundransvärd denna gäng, åtminstone hos alla
dem, som hade hjärtat pä rätta stället och insågo att endast kamrater
kan hjälpa kamrater. Beklagligen funnos äfven sädana, som icke
voro med; men vi vilja ej här döma dem. den tid kommer belt
säkert, då de inse att de därigenom mest skadadt sig själfva.

De fordelar vi vunnit äro väl ej stora, det måste medges;
men taga vi i betraktande den stora moraliska seger vi vunnit i
första rummet öfver oss själfva och vår gamla lojhet ocb
likgiltighet. samt i andra rummet öfver principal orne, genom vårt fasta
uppträdande; då kunna vi säga att vi vunnit mycket.

Då händelserna följde sa tätt på hvarandra, och äro af alla
tor det mesta kända, kuniia vi här endast i största korthet relatera
själfva gången af desamma och delgifva våra läsare några ännu
icke offentliggjorda aktstycken.

De svar vi erhöllo pa det protokollsutdrag öfver extra mötet,
den 11 November, som föreningen beslöt tillsända principalerne och
däri vi uttalade värt ogillande öfver de svar vi tidigare erhållit af
dem, voro följande:

„Till Typograternes förening i Helsingfors.

Med anledning af ärade skrifvelsen af den 14 dennes till svar
ä vår skrifvelse af don 10:de fä vi vänligen meddela, det vi anse
oss icke heller kunna medvärka till det nu senast framställda
förslaget. Vi måste vidhålla, hvad vi redan i vårt föregående bref
framhållit att enligt vår åsikt inga andra, än den enskilde
boktryckaren och de, som önska samarbeta med honom å hans tryckeri,
ega att besluta om dessa begges ömsesidiga förhållanden och
förbindelser sinsemellan, hvilka, det tillkommer ensamt dem att
öfver-enskomma om. Och likasom vi önskade bibehållas oförkränkta i
denna rätt, önska vi ej häller deltaga i något beslut angående
andras skötande af sina tryckerier.

Helsingfors den 15 Nov. 1890.

Högaktningsfullt
p.p. J. Simelii arfvingars boktryckeri-aktiebolag:
Emilia Chydenius,u
.,Typogralernes förening i Helsingfors.

Till svar å ärade af den 13 dennes få vi meddela att vi
uppmanat vår faiktor Herr Alb. Finander att å våra vägnar deltaga i
uppgörandet af nv sättningstarifl’.

Helsingfors den 15 Nov. 1890.

Högaktningsfullt
p.p. Tidnings- & Tryckeriaktiebolaget i Helsingfors:
Ernst Nordström."

„Till Typograferues Förening i Helsingfors.

Till svar å Föreningens protokollsutdrag of den[11 November
fä vi meddela att vi utsett en komité att uppgöra förslag till ny
tariff, baserad pä alfabetsberäkning, hvilket föralag inom utgången
at detta år kommer att underställas vederbörlig pröfning.

Helsingfors den 2 Dec. 1890.
p.p. Weilin & Göös’ Fabriks- ocb Bokförlags-Aktiebolag:
K. Göös.

J. C. Frenekell & Son. V. Löfgren.

För IFufvudstadsbladets Nya Tryckeri:
Leonard Salin.

p.p. Tidnings- och tryckeriaktiebolaget i Helsingfors:
Ernst .Vordström".

Samma dag Bestyreisen för föreningen erhållit dessa svar.
beslöt densamma sammankalla ett allmänt typografmöte till samma
dag så att samtliga typografer skulle erhålla del af dem.

Efter uppläsandet af ofvanstående svar jiå detta sammanträde,
den 12 December, luljde ett det stormigaste lif vi ännu sett på
typografemes möten. Èn stor del ville att arbetet genast skulle
nedläggas, då den andra parten äter talte och anhöll om uppskof. Till
slut enades man likväl om följande proposition, hvaröfver
omröstning skulle ske: De hvilka önska att arbetet nedlägges genast, stiga
till höger och do hvilka önska gifva principalerna ännu tre dagars
anstånd, eller till söndagen, stiga till vänster. Efter värkstäld
räkning segrade den senare meningen med 19 rösters majoritet eller
92 röster mot 73. Tillika beslöts att det motförslag till tariffen som
principalerna skulle sända, borde vara de delegerade från arbetarnes
sida eJler förmedlingskomiten tillhanda senast söndagsmorgonen kl. 9.

Kom så den betydelsefullaste dag som ännu förekommir hos
oss. De delegerade sammanträdde på bestämd tid å vanligt ställe.
Den ä principalernas sida utarbetade nya tariffen hade värkligen
ankommit, och nu gälde det att genomgå och jämföra paragraf för
paragraf i hvardera tariffen, for att se hvad som blifvit struket eller
ändradt och hvad som kunde gillas eller ej.’ Detta styfva arbete skulle
vara utfördt till kl. Il f. m. då de delegerade skulle sammanträda
med principalerne eLler deras ombud. Äfven var kl. något öfver I f
då do delegerade inträdde i Handelsgillets lokal där sammanträdet
skulle ske. Efter någon väntan på ett par af principalerna
börjades sammanjämkningsarbotet unuer herr löjtnant von Frenckells
ordförandeskap. Den törsta §:n antogs oförändrad. Men den andra
och viktigaste i bela tariffen, lämnades på förslag af en medlem
till sist. Sedan granskades och diskuterades paragraf elter paragraf;
de flesta antogos oförändrade, men några framkallade långa och
lifliga diskussioner. Det skulle föra oss för långt att utförligt referera
detta viktiga sammanträde, och vilja därför återkomma tül ij 2 som
lämnats till Sist och hvilken var’svårast att komma öfverens om.
Principalerna hade förslagit att grundberäkningen skulle utgöra för
1000 bokstäfver 43 p. för fraktur och 45 p. för antigua. De
delegerade åter hade nedgått från det ursprungliga priset 48 och 50 till
45 och 47. lägre hade de icke ansett vsig hvarken böra eller kunna
gå. Det blef en het; diskussion, som slutade därmed att hvardera
parten vidhöll sin åsikt.

Då riden nu redan lidit så att klockan var Öfver 2 och bela
typografiska karen blifvit sammankallad till nämda klockslag,
måste ue delegerade skynda sig till sammanträdet. Där upplästes
nu sammanjämkningsförslaget; i sin helhet, men lämnades äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free