Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upptäcktsfärd i ett okänt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Tyskland och världsfreden
terra incognita beläget utanför våra södra landamären. Så
mycket hade jag klart för mig, att det skulle bli en skildring i
bokform även av denna färd.
Den här följande berättelsen om själva resan kan synas
överflödig. Den blir också kortklippt och avhuggen, nästan
som ett namnregister. Men den är icke utan betydelse. Läsaren
skall därav finna, att ganska omfattande och mödosamma
upplevelser ligga till grund för denna bok. Fester och banketter
äro varandra lika i alla städer och nämnas blott sällan och i
förbigående. I de flesta av de gi städerna hölls mottagning på
rådhuset med tal av Herr Oberbürgermeister och i närvaro av
stadsförvaltningen, och alltid måste jag skriva mitt namn i das
Goldene Buch, där ibland kejsar Wilhelm, Hindenburg och
Hitler skrivit sina.
Om man vid läsningen av denna inledning blir något
andfådd av farten, så kan man trösta sig med att det var
betydligt mera ansträngande för oss, som gjorde själva resan. Jag
begagnar pluralisformerna ”oss” och ”vi” icke av majestätisk
högdragenhet, utan därför att jag aldrig var ensam. Min syster
Alma var med som sekreterare. Första tiden åtföljdes vi av dr
David Hummel samt under större delen av färden av dr Gösta
Montell och de sista dagarna av dr Erik Norin och dr Nils
Ambolt.
Alltsål På morgonen den 8 oktober voro min syster, dr
Hummel och jag i Berlin och kl. 6 följande e. m. blev jag
mottagen av Adolf Hitler i hans väldiga arbetsrum. Jag hade aldrig
sett honom förr, men hade erhållit två telegram från honom, ett
till Peking om lycklig resa och ett till Nanking med
födelsedagshälsning. För dessa artigheter frambar jag mitt tack sedan
han med framsträckta händer välkomnat mig. Han var
högrest och manlig. Vi slogo oss ned. Han berättade hur det såg
ut i riket då han på folkets och särskilt arbetarnas röster
övertog makten och hur han nu arbetade för hela folkets väl. Han
talade med kraft och övertygelse som om han haft en
tusenhövdad skara framför sig. Blott då vi slutligen gledo in på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
