Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄÖSRIDSKRERELGIEIITI
Vi själva förstår det ju inte,
vi var inte heller med.
Vi vet bara: kriget dräpte vår
och världens fred —
det krig då vår människostolthet
blev skam, som aldrig förgår,
och årtusens drömmar vissnade ner
på fyra år.
Sten Selander.
kottet i Serajevo den 28 juni 1914 var gnistan som tände
världshistoriens största, olyckligaste och mest vanvettiga
krig, en brand, som bokstavligen omfattade hela världen och
icke lämnade ett enda folk oberört, en kraftmätning, vars sår
ännu efter tjugu år hållas mera öppna och ymnigt blödande än
den dag då kanonernas åskor förstummats och en gravlik
tystnad sänkt sina vingar över blodiga slagfält.
Vad Tyskland angår började detta stora krig med ett
politiskt-diplomatiskt nederlag, vars upptakt gavs av det sorgligt
ryktbara samtalet mellan rikskansleren Bethmann-Hollweg och
engelske ambassadören i Berlin Sir William Goschen. Mot den
förres och de flesta tyskars förmodan inträdde Storbritannien
i kriget på Frankrikes och Rysslands sida mot Tyskland.
Därmed skapades från början den mest ogynnsamma militära
konstellation, som för Tyskland över huvud taget var tänkbar.
Moltke och Schlieffen hade uppbjudit hela sin genialiska
skarpsinnighet på lösandet av problemet att hemföra segern i ett
tvåfrontskrig, och ändå hade de alltid känt utsikten att en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
