Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje riket - Sambandet mellan parti och stat - Riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Tyskland och världsfreden
politiska riktning, i vilken staten regeras. Detta betyder icke
att enskilda partitjänstemän omedelbart kunna ingripa i någon
viss myndighets arbete. Enligt Führerns vilja får ett sådant
ingripande endast i lagbundna former äga rum. Vägen går över
Führerns ställföreträdare, Rudolf Hess, såsom den av
Führern korade förmedlaren mellan parti och stat.
Genom en sådan sammansmältning mellan stat och parti
undvikes att staten stelnar till en livlös byråkrati.
Liksom partiet är nationens viljecentrum i politiska
angelägenheter, så är försvarsmakten dess enda vapenbärare. Partiet
leder den andliga kampen inåt och utåt till genomförande av
folkets intressen, och krigsmakten är beväpnad till försvar
utåt för folk och land. S. A. (Stormavdelningarna) och S. S.
(Skyddsechelongerna) bära icke vapen, utan äro endast de
mest aktiva representanterna och försvararna av
nationalsocialismens idé mot alla till äventyrs uppdykande innerpolitiska
motståndare. Partiet och försvarsmakten utgöra alltså de båda
hörnstenar som uppbära den nationalsocialistiska
statsbyggnaden.
Riket.
Liksom åt partiet och staten har Hitler också skänkt riket
en enhetlig överhöghet och centralmakt. Måhända är detta
hans största bedrift till tyska folkets fromma. Han har
utplånat de delvis urgamla landgränserna och skapat enhetsstaten
Tyskland. I vart och ett av de gamla länderna, Preussen,
Bayern, Sachsen, Württemberg, Baden, etc., i vilka ända till år
1933 självständiga regeringar med egna parlament och egna
färger förde en skentillvaro och med förkärlek lågo i småkrig
mot riket, regerar nu en riksståthållare, vald av Führern och
sorterande direkt under honom. Betydelsen och innebörden av
detta jättesteg kan endast den uppskatta och förstå, som är
förtrogen med tyskens inbitna sympati för partikularism och
som vet vilka massor av andlig energi och hur många
rådplägningar, betänkanden och avhandlingar ännu under åren
rärmast före 1933 slösades på problemet om de författningsrefor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
