Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslöshet - Fyraårsplan - "Wirtschaft" - Kamp mot slöseriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetslöshet — fyraårsplan 115
Den tyska bonden hade det om möjligt ändå svårare än
arbetaren. Han var skuldsatt över öronen och i agrarprovinsen
Schleswig-Holstein samlade sig bönderna till motstånd, då
statens rättstjänare kommo för att hämta den sista kon ur
ladugården och den sista centnern säd ur ladan. Det var där
icke ovanligt att grödan pantsattes medan den ännu stod i ax.
All ordning upphörde, alla band sletos. Hemfridsbrott blevo
allt vanligare. De svarta bondefanorna, upprorets fälttecken,
lockade växande skaror till motstånd mot staten. Gränserna
mellan rätt och orätt suddades ut, inte minst därför att en stor
del av ungdomen blott som genom sägner ur det förflutna
visste vad arbete var, sedan den genom den allmänna
förruttnelsen berövats sin urgamla rätt till arbete och därmed också
uppfattningen av livets mål och mening. Den moraliska krisen var
på väg att urarta till en politisk.
Fyrtioåtta timmar efter övertagandet av makten, den 1
februari 1933, förkunnade Hitler sitt räddningsprojekt i form av
en dubbel fyraårsplan. Det första gällde räddningen av den
tyske arbetaren genom ett väldigt och omfattande angrepp mot
arbetslösheten, den andra räddningen av den tyske bonden till
upprätthållandet av folknäringen och därmed nationens
livsbetingelse.
Man skred till verket. Staten vidtog sina mått och steg för
att uppmuntra och uppliva lanthushållningen. Så föddes det
gigantiska projektet att anlägga riksautomobilvägarna
(Reichsautobahnen) i ett strålformigt nät av 7.000 km. Även på andra
sätt uppmuntrades så vitt möjligt var byggnadsverksamheten.
Byggnader för allmänna ändamål, för regeringen, för
skolorna, för sjukhusen uppfördes i rikshuvudstaden och i
provinserna. Mittellandkanalen och Neckarkanalen fullbordades med
kraft och energi. Elektrifieringen av vissa järnvägar
genomfördes. Landsvägar förbättrades och förkortades.
Dalfördämningar och broar byggdes. Även den enskilda
byggnadsverksamheten understöddes genom beviljandet av anslag eller
billiga lån. Äktenskapslånen satte flera hundra miljoner i omlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
