Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri och syntetiska råvaror - Krupps verkstäder - Bensin ur kol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industri och syntetiska råvaror 207
I valsverket slingrade vitglödgade stålbarrar över jordgolvet,
avsedda till järnvägsskenor och andra ändamål.
En stund senare stå vi inför en nära 40 m hög masugn
(Hochofen). Med hiss föras vi upp till en plattform, varifrån
vi se hur malmen och koksen befordras upp till randen för
att vräkas ned i den dånande häxkitteln.
”Storsläggan” (Schmiedepresse) är den största i sitt slag i
Europa. Det hydrauliska trycket hos denna hammare
motsvarar en vikt av 1.500 ton, under det att den hammare som
1862 dunkade mot städet, ägde en kapacitet av blott 50 ton.
Under storsläggan knådades just en vitglödande ståltärning av
manshöjd vägande sina 40 ton och den formades och tuktades
lika lätt som degen under bagarens händer. Den skulle ingå i
en ångturbin på ett fartyg eller en kraftstation.
Man får en känsla av aktning och respekt för de härdade
arbetare, vilka, med sina behärskade och avmätta rörelser bilda
ramsvarta silhuetter mot det glödande stålets ljusa bakgrund.
Vid ett besök i Krupps verkstäder stannade en gång konung
Wilhelm I förvånad och något tvivlande inför den tidens
jättehammare, då han fick höra, att den i nedslaget kunde bringas
att stanna på precis vilken höjd över städet man behagade.
Alfred Krupp bad konungen lägga sitt guldur på städet. Den
tunga hammaren föll och stannade en bråkdel av en millimeter
över urets bouette. Krupps verkmästare fick behålla uret till
minne.
Men det lönar sig icke för oss att stanna längre i detta
hemvist för vulkanisk dynamik. Vi ha blott kastat en flyktig blick
in i den förnämsta kraftkällan för Tysklands försvar till lands
och sjöss.
Bensin ur kol.
Vår bil för oss nu till Mülheim i Ruhr, där vi stanna vid
foten till Kejsar Wilhelmssällskapets kolforskningsinstitut.
Under ledning av dess chef, professor Franz Fischer, göra vi en
rundvandring genom laboratorierna, där en hel stab av kemis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
