Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri och syntetiska råvaror - Syntetisk kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Tyskland och världsfreden
kan en lekman icke längre skilja den konstgjorda kautschuken
från den naturliga, båda ha samma konsistens och elasticitet.
I ett särskilt laboratorium prövades med tillhjälp av sinnrika
apparater konstkautschukens olika egenskaper, dess elasticitet,
mjukhetsgrad, motståndskraft vid tension, o. s. v. Genom
ständiga experiment söker man sig fram mot allt större
fullkomning. Såsom bilringar lär den konstgjorda kautschuken ha
nästan dubbelt så stor hållbarhet som den naturliga. Den är
också okänslig för olja och bensin, men ställer sig dyrare än
den naturliga. (Doktor Kühne hoppas att bunas nuvarande pris
med växande produktion skall kunna göras betydligt billigare.
Det är klart att då världsprisen för råvaror stiga, den
konstgjorda kautschukens räntabilitet kommer att bli gynnsammare.
Förra hösten (1936) uppgick kautschuktillverkningen i
Leverkusen till 100 ton i månaden. Tyskland behöver omkring
70.000 ton om året. Tack vare den energiska stegring som nu
pågår från månad till månad skall man vid slutet av den nya
fyraårsplanen vara uppe i det kvantum man behöver för att även
här vara oberoende av utlandet. Dr Kühne ansåg att dessa
siffror skulle ställa sig ändå fördelaktigare sedan man sökt
sig fram till enklare och bättre tillverkningsmetoder. Dessa
tyska uppfinningars betydelse framgår därav, att
engelsmännen som förvisso icke lida brist på petroleum, likväl stå i
begrepp att uppföra två fabriker för framställning av bensin ur
kol, och att amerikanarna också övergått till framställningen av
konstgjord kautschuk.
Staden Leverkusen har blott 43.000 invånare, men dess gator
äro breda och snygga, dess trädgårdar stora och luftiga och dess
arbetarbostäder ljusa och bekväma. Den högst moderna
stadsplanen har dr Carl Duisberg att tacka för sin tillkomst. För
ett trettiotal år sedan skrattade man åt honom då han bestämde
gatornas bredd till 20 m, men nu skrattar man icke mer.
Duisberg var en av de mest sympatiska människor jag träffat. Han
sjöd av liv och idéer och var alltid kvick och rolig. I sitt festtal
vid öppnandet av Deutsches Museum sade han, att man här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
