Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 Tyskland och världsfreden
skärpt genom tjugu sekels lidanden och strider, gått för långt
och själva ådragit sig det öde som drabbade dem.
På kejsartiden fingo judar icke ägna sig åt advokatyrket, men
Weimarrepubliken införde en annan tingens ordning. — För
medicinen hade den judiska rasen i alla tider visat en mycket stor
begåvning. I Turkiet äro alla läkare sedan århundraden tillbaka
judar eller araber.
Ernst Klein har påpekat att judarna väster om Rhen och
söder om Donau eller innanför den gamla romerska riksgränsen,
i allmänhet åtnjuta en betryggad hemortsrätt, under det att
deras tillvaro hitom denna gräns är mera prekär. Judarna själva
och de folk som bo innanför den gamla romerska riksgränsen
vägra att förstå tyskarnas berättigade krav på att få vara herrar
i sitt eget hus. Man måste dock fråga sig om icke en mindre
radikal lösning av det till synes olösliga problemet kunnat finnas.
Hade det icke varit klokare och mera rättvist att begränsa
upprensningen till de element, vilka faktiskt skadat Tyskland
genom den uppluckrande och destruktiva roll de spelat inom
politiken och litteraturen och genom att tvinga sig fram till poster,
som med rätta tillkommo tyskar ?
Efter kriget ägde en massinvandring rum av polska och
galiziska judar, vilka särskilt i östra Tyskland slogo sig ned i
städer, byar och på landsbygd som småkrämare och genom sin
smidighet, medfödda finansiella begåvning och sin låga
levnadsstandard förkvävde och utarmade den tyska småhandeln. En
reaktion till den tyska lokalhandelns förmån var både rimlig och
naturlig, och de ovälkomna gästerna måste försvinna.
Hermansson anför att Hartmann 1885 varnande yttrat, att
det låge ”icke endast i den tyska nationens utan ännu mera i den
tyska judendomens intresse, att försvåra denna förstärkning
från Öster,” emedan den ”diskrediterar judendomen i dess
helhet i det tyska folkets ögon”. Den judiske filosofen F.
Mænthner krävde att de tyska judarna måste draga ”en skarp gräns
mellan sina kultiverade element och en massa, med vilken den
bildade tyske juden har så gott som ingenting gemensamt”.
1 Hur skall det gå med judarna. Sid. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
