Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Judarna 277
Då general Ludendorff antyder, att ett påstående, som icke
blir emotsagt, a priori är sanning, vill jag gent emot hans egen
osympatiska karakteristik av Taschi Lama hänvisa honom och
hans läsare till min skildring (Transhimalaya, Bd I) av denne
ädle och människovänlige kyrkofurste.
I sin artikel skriver generalen om de ”fruktansvärda
följderna” av att ”det lamaistiska prästherraväldet och isynnerhet
det buddhistiska munkväsendet på sin tid blev förebilden för
införandet av munkväsendet i den grekiskt-ortodoxa och den
romerska kyrkan.” Då detta påstående som berör ett spörsmål
av allra största intresse ur religionshistorisk synpunkt,
framställts i så kategorisk form, tillåter jag mig att till generalöverste
Ludendorff rikta följande fråga: med vilka bevis stöder
generalen sin tes, att det katolska munkväsendet haft sin förebild inom
buddhismen och dess avläggare, den lamaistiska kulten och
vilken epok avses med uttrycket ”das einst das Vorbild war”?
En annan stor fältherre, nämligen Napoleon, har en gång
uttalat sig i samma ämne. Den engelske kaptenen Basil Hall
landsteg i Jamestown på S:t Helena den 11 augusti 1817 och hade
två dagar senare audiens hos kejsaren. Hall säger om deras
samtal: ”Likheten mellan de kinesiska bonzerna (buddhistiska
präster) och de katolska prästerna var honom bekant. Han visste,
att vissa katolska och buddhistiska ceremonier ävenledes liknade
varandra. ’Men där’, anmärkte Napoleon, ’upphör likheten,
eftersom bonzerna icke utöva något inflytande på folkets
tänkesätt och alls icke blanda sig i dess timliga angelägenheter’
(Paul Frémeaux: S:t Helena, Kejsarens sista dagar, s. 69).
Men nu ha vi kommit in på ett annat spår. Från ett gåtfullt
och märkvärdigt folk och dess hårda öden i Tredje riket ha vi
för ett flyktigt ögonblick hamnat hos den landsförviste
världserövraren på klippön i den oändliga oceanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
