Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Tysklands utrikespolitik och fredsvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYA TYSKLANDS UTRIKESPOLITIK
OCII FREDSVILJA
Wenn die Vollendung der Absicht des ewigen
Frieden auch immer ein frommer Wunsch bliebe,
so betrügen wir uns doch gewiss nicht mit der
Annahme der Maxime, dahin unablässig zu
arbeiten, denn das ist unsere Pflicht.
Immanuel Kant.
(Om genomförandet av den eviga fredens avsikt
också alltid förbleve en from önskan, så bedroge
vi oss dock förvisso icke, om vi antoge
grundsatsen, att oavlåtligt arbeta därför, ty detta är vår
plikt.)
et förnämsta mål Hitler uppställde för sin utrikespolitik
D. sammanfattas i orden: Tysklands självständighet och
likaberättigande.
I enlighet med detta oeftergivliga krav promulgerades den 16
mars 1935 kungörelsen, att allmän värnplikt återinförts och,
den 7 mars 1936, att den avmilitariserade Rhenlandszonen åter
blivit besatt.
De båda bestämmelserna i Versailles, vilka gåvo upphov till
de nämnda besluten, den senare bekräftad i Locarno, voro
förolämpningar mot suveräniteten, vilka intet folk med
hederskänsla och stolthet kunde tåla.
Redan före dessa båda handlingar hade Tyskland utträtt ur
Nationernas förbund och avrustningskonferensen.
Därtill kom på hösten 1936 förklaringen, att de tyska floderna
och kanalerna hädanefter stodo under rikets suveränitet. En
återblick över och ett avsked till Versailles följde i Adolf Hitlers
stora, av hela världen med spänning avvaktade tal i riksdagen
den 30 januari 1937, på dagen fyra år efter makttillträdet. Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
