Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 Tyskland och världsfreden
Slutligen belastades Tyskland också med de s. k.
reparationsbetalningarna. Före kriget uppgingo dess fordringar i utlandet
till 20—25 miljarder guldmark, men i juni 1931 steg dess
utlandsskuld till 29 miljarder riksmark. Samma år upphörde
reparåtionsbetalningarna.
Problemet om tyska folkets näring och sysselsättning på det
alltför knappa utrymme som står det till buds är alltjämt olöst,
och läget blir alltmera kritiskt för var dag som går.
Genom förlusten av kolonierna skärptes sålunda den tyska
lanthushållningens och nationalekonomiens spända läge till en
kris. Före kriget var Tyskland den tredje i ordningen av de
stora kolonialmakterna. Det ägde, som nämnt, 2.957.129 kvkm
kolonialland eller nära fem gånger så mycket som moderlandets
540.778 kvkm. Framför Tyskland stod Storbritannien med
28.961.609 kvkm och Frankrike med 6.841.479 kvkm.
Av ungefär samma storleksgrad som Tyskland voro Belgien
med 2.382.800 kvkm, Portugal med 2.090.694 och Holland med
2.045.648. Förhållandet mellan moderlandet och
kolonialområdet var hos Tyskland 1: 5, hos Storbritannien 1: 105, hos
Frankrike 1:22, hos Belgien 1:80, hos Portugal 1:20 och hos
Holland 1: 60.
I de tyska kolonierna bodde i runt tal 13,5 miljoner
infödingar och 30.000 vita. I avseende på råvaror voro följande
tyska kolonier de värdefullaste: Tyska Östafrika, Kamerun,
Togo och Nya Guinea. Tyskland kom först i senare tid i
besittning av dessa kolonier, särskilt omkring år 1885.
I avseende på lanthushållning och ekonomi voro dessa
kolonier ursprungligen ganska outvecklade. Men kolonialexportens
stigande kurva under tysk överhöghet förrådde de möjligheter
som gömdes i den främmande jorden. År 1901 uppgick
kolonialexporten till knappt två miljoner mark; år 1912 hade den stigit
till 121 miljoner! Den första tiden är alltid den svåraste — det
veta de engelska, franska, belgiska och holländska
kolonisatörerna. Sedan hamnar, vägar och järnbanor blivit byggda
inträder utvecklingen i ett helt annat tempo.
De förnämsta exportartiklarna från Tysklands kolonier voro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
