Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och härvid ler han högt, hans bruna ögon
och hans hvita tänder blänka af munterhet.
"Vid det lilla torget höjer sig ett stort,
fyrkantigt torn af åldrigt utseende; dess tjocka
murar äro strukna med hvit kalk och skimra
i solen; dess brant sluttande tak är belagdt
med grönglaserade tegel. På den sida, som
tornet vänder emot det lilla torget, finnes
hvarken port eller fönster, undantagandes en liten
glugg högt uppe under taket.
Abdul, som har sitt stånd midt emot det
hvita tornet, blickar stundom nyfiket upp emot
denna lilla glugg. Men där är ingenting annat
att se än en kruka af bränd lera, hvilken alltid
står på fönsterbrädet, blänkande brunröd i
solljuset. Bredvid krukan — i det blåa dallrande
dunklet bortom solstrimman — synes stundom
en liten hvit smal hand röra sig; ibland ses
handen stickas ned i krukan, ur hvilken den
tyckes upphemta något. Men mera ser Abdul
aldrig.
Uppe i det hvita tornet bor den värdige
Tscharibaj, hvilken är anställd vid Mir Arabs
högskola, där hans göra är att då och då feja
lärosalarna samt för öfrigt tillse, att ordning
och skick där upprätthålles. ”Tscharibaj och
hans maka, den ärevördiga Chadrullah, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>