Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Läsningen. Landet - 40. Om att förutsäga väderlek, omarb. av A. Heinrichs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, sakna all betydelse. En annan grupp bilda de
likaledes betydelselösa märkena rörande den blivande
väderleken under de olika årstiderna och månaderna: »på snö-år
följer rikt år»; »mars torr, april våt och maj kall fyller
bondens lador all» o. dyl. En särskild grupp bilda de s. k.
bemärkelsedagarna. Märkligast bland dem äro de
frostfarliga »järnnätterna» io—12 juni, vidare den frosttid, som
ofta inträder i början eller mitten av maj och då är
synnerligen skadlig för växtligheten, samt »fruntimmer sveckan»
den 19—26 juli, vilken med skäl är beryktad för ihållande
regn. Detta beror därpå, att regntiden i hela mellersta och
norra Europa infaller i juli och augusti.
Flertalet av de omnämnda »tecknen» sakna all
betydelse för bedömande av omslag i väderleken. Månskiften,
månens upp- och nedstigande i djurkretsen, planeternas
inbördes ställning (»mycket planeter i rörelse» i
almanackan) äro ock betydelselösa såsom väderleksmärken. Men
de tecken, som grunda sig på iakttagelser i naturen, främst
ljusföreteelser på himmelen, hava ett ganska stort värde,
varför även sjömän, fiskare och lantbrukare hysa stor
tillit till dem. Bland sådana på luftens beskaffenhet
tydande märken må nämnas följande. Vädret blir vackert,
om stjärnorna tindra klart, eller om nymånens horn äro
skarpa Däremot stundar fult väder och regn, då »solen
bäddar under sig» (går ned i en molnbank), då »fjädermoln
synas på klar himmel, spridda och vågiga», eller då
himmelen överdrages med en tunn slöja av fjädermoln, i
vilken »gårdar och ringar kring solen och månen» visa sig.
Ofta hör man likväl sägas, att dessa märken icke slå in.
Detta kommer därav, att väderleksföreteelserna äro
invecklade och bero av många orsaker.
Vill man bli en tillförlitlig väderspåman, bör man
känna den samtliga väderleken i ett större område kring
det land, i vilket man bor. I Helsingfors finnes en särskild
inrättning (meteorologiska centralanstalten), där man gör
väderleksiakttagdser. Genom telegrafen får man där
kännedom om lufttrycket, luftvärmen, himmelens utseende,
vindens riktning och styrka m. m. på en mängd orter i
Europa. Dessa meddelanden införas med särskilda tecken på
en karta. Sammanbinder man nu med en linje alla de or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
