Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje Läsningen. Hednagudar och hjältesagor
- 101. Lemminkäinens äventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101. Lemminkäinens äwentyr.
(Kw. 11, 12.)
På Kaukoniemis dimmiga udde wid hawsstranden
uppwäxte hos sin moder sagornas älskling, den unge och sköne
hjälten Lemminkäinen, som äwen kallas Ahti (sjöguden),
Saarelainen (öbon) och Kaukomieli (den fjärran längtande).
Han närde sig med fisk och blew en ståtlig, rödlätt yngling
med swart hår, ypperligt huwud och kraftig arm. Men hans
lynne war såsom hawets wågor, ostadigt, lättsinnigt,
öwermodigt, och därigenom råkade han i många äwentyr, som
icke alltid woro en man och en hjälte wärdiga.
På Saari, den namnlösa ön, bodde wid den tiden en
skön jungfru wid namn Kyllikki, wars hårdhet mot alla
friare war så wida bekant, att det berättades, huru solen,
månen och stjärnan förgäwes friat till henne för sina söner.
Ryktet om allt detta kom till Lemminkäinen. Han föresatte
sig, twärt emot sin moders råd, att winna den stolta flickan
till maka och begaw sig på färd till den namnlösa ön.
Början war icke den bästa. Lemminkäinen ankom till
Saari och körde omkull med sin släde i porten. Gäckande
yttrade Saaris flickor, att en sådan hjälte kunde dansa med
kalwarna. Lemminkäinen tog dem på orden och gick i wall
med hjordarna. Men hans håg stod till Kyllikki, han slet
för hennes skull hundra par skor och nötte ut hundra par
åror. Den stolta Saarijungfrun försmådde hans kärlek.
När hon malat upp hela sin handkwarn, när hon awnött sin
mortelstöt ända till handtaget, då, men icke förr, wille hon
bliwa hans hustru.
Någon tid därefter dansade Saaris ungdom på ängen
wid stranden. Då åkte Lemminkäinen med sin ystra fåle in
på lekplatsen och bortröwade Kyllikki. Hon bad, hon hotade;
slutligen lät hon blidka sig. Han swor att ej mera draga i
krig, och hon swor att ej mera gå till dans i byn. Så
hemförde Lemminkäinen sin unga maka; de mottogos wänligt
aw modern och lewde en tid lyckligt på Kaukoniemi.
En gång dröjde Lemminkäinen länge borta på jakt. Tiden
blew Kyllikki lång, och hon gick att leka med byns ungdom.
Ainikki, den pratsamma systern, kunde ej tiga därmed, och
Lemminkäinen blew wid sin hemkomst högeligen wred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:55:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tzbokland/0203.html
