Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid - 176. Om 1808 års krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tappert försvarat sitt fädernesland, och de skulle
föraktat vårt folk, om det svikit sin plikt.
År 1808 uppställde Finland vidpass 19,000 egna
soldater utom uppbådat lantvärn; men denna krigsmakt
var vitt kringspridd, bristfälligt utrustad och icke
förberedd på ett krig. »Den frös och svalt och segrade tillika.»
De, som mitt i vintern hunno till gränsen, försvarade varje
mil av landet och drogo sig fäktande tillbaka för
övermakten. I början av mars var en större del av vår krigshär
samlad vid Tavastehus under den gamle general Klerckers
befäl och väntade befallning att rycka mot fienden. Då
hitsände konungen en oduglig fältherre, greve Mauritz
Klingspor. Han hade icke blivit vis av förfäders skada,
han hade glömt, huru Finland gick förlorat på Karl XII:s
tid genom Lybecker och år 1742 genom Lewenhaupt.
Klingspor följde deras olyckliga föredöme. Han förstod
varken sitt folk, sina soldater, sin plikt eller sin krigarära.
Han tänkte endast på att stå väl hos konungen, som
befallt honom att rädda krigshären i stället för att rädda
landet. Det hjälpte icke, att gamle Klercker ville med
sitt sjuttioåriga huvud ansvara för segern. Med sorg och
harm måste den stridsfärdiga finska hären prisgiva
landet åt fienden och draga sig undan långt norrut mot
Uleå-borg för att hava vägen öppen till Sverge.
Svartholms lilla fäste hade givit sig utan strid, men
ännu stod det stora, starka Sveaborg på sina klippor i
havet; — Sveaborg, som nu var, vad det förlorade Viborg
fordom varit, icke Sverges värn allena, men låset för
Finlands port. När Klingspor flydde, sade gamla och unga i
landet: »Sveaborg skall försvara oss med sina trotsiga
murar, sin skickliga befälhavare, sina tappra 6,000 krigare,
sina 2,000 kanoner, sin talrika flotta av mer än hundrade
krigsfartyg. Det är väl försett, och fiendens kulor från
bergen vid Helsingfors skola maktlösa falla i havet som
haglet mot klippan.»
Det var icke så: Sveaborg föll, men det föll ej som
Viborg. Fasta som dess murar stodo krigarnas leder, men
befälet vacklade och havets stolta drottning, Finlands
starka lås, överlämnades den 3 maj 1808 med alla sina
förråd, fartyg och vapen åt en liten rysk här, som —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
