Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Frankrike, England och Holland inledde han underhandlingar för att
försäkra sig om dessa magters bistånd. Äfven med hansestäderna
sökte han knyta förbindelser, och markgrefven af Baden fick (Januari
1629) i uppdrag att inleda sådana med Venedig, Schweitz samt de
tyska riksstäderna Strassburg, Ulm och Nürnberg. I Siebenbürgen
underhandlade Strassburger å Gustaf Adolfs vägnar med Bethlen
Gaber om ett förbund "till det allmänna väsendets återställande"; ocli
om våren 1629 affärdades Wolmar von Farensbach i en beskickning
till Schweiz, Venedig och Siebenbürgen. Vid sidan af denna vidt
utgrenade diplomatiska verksamhet, fortgingo krigsrustningarne hemma i
Sverige, och under vintern 1628—1629 träffade Gustaf Adolf alla
anstalter att vid första öppet vatten i egen person gå med betydlig styrka
öfver till Stralsund.
Mellan Kristian IV och kejsaren aftalades imellertid en
fredskongress i Lübeck, till hvilken äfven Gustaf Adolf beslöt att affärda
sändebud, ehuru han under dåvarande förhållanden gjorde sig föga hopp
om en för framtiden betryggande fred och derföre i sjelfva verket
synes hafva velat kriget för att ej lemna kejsaren tillfälle att till
Sveriges yttersta fara befästa sin magt i norra Tyskland. Derföre hade
Joh. Adler Salvius och de öfrige till Lübeck affärdade svenska
sändebuden i uppdrag att söka sak med de kejserlige på det Sverige måtte
få en så mycket giltigare anledning till kriget och Gustaf Adolf ej se
sina händer bundna genom skenbart billiga förlikningsanbud. De
svenska sändebudens snöpliga afvisande från fredskongressen var honom
derföre ingalunda ovälkommet. I skrifvelser till de tyska furstarne och
ständerne (April 1629) sökte han rättfärdiga sin åtgärd att undsätta
Stralsund samt uppräknade alla de oförrätter, som blifvit honom
tillfogade af kejsaren, hvilken onekligen tagit det första fiendtliga steget
genom de redan år 1627 till Preussen afsända kejserliga trupperna
samt derigenom gifvit Gustaf Adolf rättmätig orsak att genom
Stralsunds undsättande sörja för Sveriges framtida säkerhet. Likväl
gjordes från svensk sida ännu ett försök att inleda underhandlingar med
kejsaren och Ligan, i det nemligen Sten Bjelke å svenska riksrådets
vägnar affärdades till fredskongressen i Lübeck, med skrifvelser både
till Tilly och Wallenstein. Men de af Gustaf Adolf uppställda
fordringarne voro i sjelfva verket af den art, att de blott med svärdet
kunde genomdrifvas. Han äskade de kejserliga truppernes aflägsnande
ur de båda sachsiska kretsarne, de tyska Östersjö-hamnarnes
återöppnande samt restitution af alla förfördelade riksständer, isynnerhet
konungens fränder hertigarne af Mechlenburg, hvilka, om de voro straff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
