Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
tydligen, att de stå på ett högre utvecklingsstadium, derigenom, att de
hafva kroppen segmenterad, att munnen är försedd med appendiculära
delar, och att de prehensila antennerna till en del äro permanenta.
Bland de andra kräftdjuren hafva vi de lägsta och mest
transformerade formerna inom Lerneidernas familj, och slägtet Lernaea. De
greniga, såsom vidfästningsorganer tjenande bihang, hvaraf munnen är
omgifven, hvilka tyckas vara transformerade antenner eller ben, och
de i närheten till munnen inuti halsen befintliga rudimentära
mundelarne, oeh de båda yttre äggsäckarne eller äggtrådarne visa tydligen,
att de innehafva en högre organisation än Peltogaster, och att den
tillbakagående förvandlingen hos dem, huru betydlig den än är, likväl
hunnit mindre långt än hos sistnämnda slägte. Inom spindlarnes klass
finna vi den högsta graden af transformation hos det parasitiska
slägtet Linguatula eller Pentastoma, hvilken företer den största likhet
med en del intestinalmaskar, och derföre varit räknad till dessa ända
till dess man fick kännedom om dess larver. Då mnnnen är
omgifven af fyra appendiculära mundelar, under form af hakar, och
kroppen är mer eller mindre tydligt segmenterad, är den mera utbildad,
eller, om man så vill, mindre transformerad, än Peltogaster. IIos
alla andra fullt utbildade Articulater, än dessa nämnda, finna vi
Ar-ticulat-typen mera utpräglad.
Den hos de ifrågavarande djuren i så hög grad framstående
re-trograda eller tillbakagående förvandlingen gifver mig anledning att
yttra några ord om de parasitiska djurens utveckling i allmänhet,
jemförd med utvecklingen af andra djur.
Vi veta, att de organiska varelserna bilda tvenne skilda riken:
växtriket och djurriket, och att derföre alla dessa varelsers
lifsyttringar kunna sammanfattas uti tvenne skilda afdelningar, eller räknas till
tvenne skilda splierer: det organiska eller vegetativa, och det animala
lifvets spher. Till den förra räknas alla de lifsyttringar eller
lifsfunktioner, som endast hafva individens och artens underhåll och
förkofran till sitt ändamål, och till den sednare alla de, som hafva till sitt
åndainål, att sätta organismen i en sjelfständig förbindelse med sin
omgifning, eller med andra ord, att gifva honom förmågan att
emottaga och tillegna sig, eller också meddela intryck. Växterna äga
endast det förra slaget, djuren äga båda. Det sednare slaget är således
utmärkande för djuren, och det har derföre fått benämningen: det
animala-Det är derföre tydligt, att ju mera detta hos djuren är utbildadt, desto
högre plats i systemet bör man tilldela dem. Det är också tydligt, att
det som uti denna förbindelse mellan djuren och deras omgifning för dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
