Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
Jag har nu i korthet skildrat resans gång, men innan jag
nedlägger pennan, må det tillåtas mig att med några ord söka teckna
vegetationens beskaffenhet i dessa nejder, i hvilka jag tillbragte den
förflutna sommaren. Såsom jag förut anmärkt, är det ej här lämpligt
att ingå i någon detaljerad beskrifning af denna sak, men jag anser
det så mycket mindre opassande att med några drag söka teckna de
intryck, som jag af växtverlden i Öst-Finmarken erhöll, som jag
derigenom blir satt i tillfälle att, så mycket på mig ankommer, skingra
en af de fördomar, som jag ej sällan funnit hysas om detta land äfven
af personer med verklig bildning och ]ärdom. Det är nemligen ej
ovanligt att få höra sådana föreställningar som den, att vegetationen
härstädes är inskränkt blott till mossor och lafvar samt på sin höjd till
en eller annan lågväxt planta, som bland is och snö förer ett tynande
och problematiskt lif, — under det att i verkligheten, såsom jag
redan antydt, vegetationen härstädes (på vissa lokaler") snarare väcker
förvåning genom en relatift stor rikedom och yppighet, som man ej
kan vänta sig i ett så nordligt land. Orsaken till <ie gynnsamma
förhållanden, som framalstra denna, är hufvudsakligen Golfströmmen,
hvilken hindrar hafvet äfven under den strängaste vinter att tillfrysa
(utom i de innersta vikarne) och betydligt höjer medeltemperaturen,
äfvensom sommarens ständiga solljus, som i hög grad påskyndar
växternas utveckling och isynnerhet på de mot söder vända
bergsluttningarne framkallar en förvånande yppighet.
Betrakta vi Öst-Finmarken i sin helhet, så finna vi, att största
delen deraf utgöres af fjällslätter, hvilka dock aldrig nå någon så
betydande höjd, att snön ständigt qvarligger, utom under vissa, mindre
gynnsamma somrar. Dessa vidsträckta hedar äro endast här och der
afbrutna af flod- och bäckdalar eller af mer eller mindre djupt
inskjutande hafsvikar, i hvilka klipporna än tvärbrant nedstörta, än vid
sin fot ega större eller mindre sträckor af uppslammadt land. De till
längd och bredd ej obetydliga dalar, som på vissa ställen förefinnas,
vanligen uppfyllda af kärr och torfmossar, visa sig ofta med lätthet
vara intet annat än forntida hafsvikar. Efter dessa korta
anmärkningar öfvergår jag till en skizzerad beskrifning af vegetationen
härstädes, sådan den visar sig i sin sommarfägring d. v. s. i slutet af Juli
och början af Augusti månader.
Begifva vi oss upp i slätttjällsregionen, möter blicken intet träd,
ingen högre buske, utan endast lågväxta, vanligen torra och risaktiga
örter, som glest betäcka marken, der den ej helt och hållet höljes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
