- Project Runeberg -  Årsskrift utgifven af Kongl. Vetenskaps-Societeten i Upsala / Första årgången /
255

(1860-1861)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•255

stensplittror eller hvitfärgas af talrika lafarter ’). Såväl djur- som
växtverlden visar här en hög grad af fattigdom och enformighet, som
förlänar åt det hela en prägel af tysthet och ödslighet, som i längden
måste blifva tröttande. Här är det, som fjäll-lappen flyttar omkring
med sin kåta och sin renhjord — och utom honom söker ingen
mensklig varelse sin boning på dessa magra hedar, der ej sällan under
högsommaren de sparsamma blommorna härjas af starka frostnätter, samt
der stormar och snömassor under vintern måste utöfva ett fasaväckande
tyranni. En djup tystnad råder härstädes, endast afbruten af "hejlons"
( Charadrius apricarius och morinellus) enformiga och klagande läten,
af "bjekkans" (Falco lagopus) genomträngande och jemrande skri eller
af de uppskrämda ripornas gälla sqvattrande och bullrande flygt.
Växterna förkrympas i allmänhet till små pygméer, såsom dverg-pilen
(Salix herbaceaJ, som från sin underjordiska stam uppsänder endast
några få blad, dverg-björken (Betala nana), kråkriset (Empetrum
nigrum), Gnapkaliuui supinum, Antennaria alpina, ]Jiapensia
lap-ponica, Sibbaldia procumbens, Arctostaphylos alpina, Juncus
trifl-dus, Luzula spicata och arcuata, några starr- och gräs-arter m. fl.,
bildande en tunn grågrön matta, som endast på spridda punkter
erhåller ett prydligare utseende genom de väl ej stora och prunkande,
men täcka och vanligen i massor samlade blommorna af Silene
acau-lis, Saxifraga oppositifolia, Dryas octopetala, Pedicularis
lappo-nica, Azalea procumbens, Andromeda hypnoides och några få andra.
Endast der vatten samlat sig, visar sig en större yppighet; bäckarnes
stränder förgyllas ej sällan af Ranunculus nivalis och Viola biflora,
blandade med åtskilliga andra mindre lysande fjällväxter (Ranunculus
pygmaeus, Cerastium trigynum, Epilobium alpinum, Saxifraga
nivalis, stellaris och aizoides, Oxyria m. fl. dylika, och i kärren
hafva några af de härdigaste större pilarterna (Salix glauca,
Lappo-num, lanataj, hvilkas blommor ocli hängen naturen sjelf försett med
skyddande pelsverk, nedslagit sina bopålar jemte högväxtare
starr-och gräs-arter samt några från björkregionen hit uppstigande örter.

Begifva vi oss ned från dessa föga inbjudande slätter, möta oss
vid ungefär 700 fots höjd öfver hafvet2) de första björkarne, här för-

1) "Calidissimas orbis partes regit Palmarum familia, terras calidas incolunt
frute-seentes plantarum gentes, australes Europae plagas nmncrosa ornat herbarnm corona,
Belginm Daniamque graminiim occnpant copiae, Sneciam Muscorum agmina, nltimam
vero frigidissimamque Lappouiam pallidae Algae, praesertim albi Lichenes. En
ulti-mam vegetationis gradum in terra ultima!" Linn. FI. Lapp.

2) Att uppgifva någon bestämd gräns, öfver hvilken björken ej stiger, är omöj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:05:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uarsskrift/1860/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free