Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag
<111 Svenska Stadsförfattningens Historia
af
C. T. ODHNER.
I. ÖIYerslst af Svenska städernas författning
füre den Allin. Stadslagen.
Det Svenska stadsväsendet, som i sitt senare skick är en skapelse
af de mest olikartade elementer, foreter i sitt ursprung och första
utvecklingsstadium en bild af den största enkelhet: det har framgått
med otvungen bildning ur den ostörda civilisationsprocessen inom ett
naturenligt och friskt folklif. De första spåren af ett börjande
stadslif pläga tidigt visa sig hos folk, bland hvilka lagbunden ordning och
stadgadt samhällsskick af ålder äro bofaste. Derföre kunna flera af
våra äldsta städer räkna sina anor ända långt in i den grå
sagotiden, och vid den tid, då våra Germaniska stamförvandter på
kontinenten, våra blifvande läromästare i de fredliga idrotterna, ännu lefde
som halfnomader i Tysklands skogar och enligt Tacitus skydde alla
"junctas sedes", funnos måhända redan hos oss ordnade samhällen med
bestämda medelpunkter för gemensam gudstjenst och rättsskipning samt
thy åtföljande handel eller varubyte. Förhållandet i all sin enkelhet
beskrifves af Olaus Petri så, att "hvar landsände hafver haft sin
besynnerliga marknadsstad, hvilken de kallade köping: der hafva
bönderna kommit tillhopa och bytt deras varor, som här inrikes föllo och
gjordes, och gåfvo vara för vara" ’) o. s. v. Att denna första och
enklaste kommerciella beröring hos ett ordnadt och bofast folk tidigt
nog skulle framkalla särskilta näringsgrenar och vissa med
omsättningen sysselsatta yrken, säger sig sjelft, hvarföre man redan vid sago-
1) Olai Petri Krönika utg. af Klemming 1860 ss. 41, 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
